Anonym (Magnus) skrev 2026-05-04 19:49:20 följande:
Jag sambon slutade helt ha sex efter att hon blev gravid med vårt första barn. Sedan efter ca 2 år ville vi skaffa ett syskon så då planerade vi in sex som bara skulle diskas av.
Vi har inte en sämre relation pga det. Ibland växer man ifrån varandra på det fysiska planet. Jag ville fortsätta ha sex men accepterade snart att hon inte längre ville.
Om brist på sex är skäl för separation så bör man nog titta djupare efter annat som skaver för då söker man bara efter anledningar att avsluta.
Jag hade avslutat relationen hur bra den än var om sexet försvann. Visst, det är väl jättebra att ingen av er har det behovet, men det kallas asexualitet och är ingenting alla drabbas av. Själv skulle jag vilja vända på påståendet; om sexet dör kanske man behöver titta djupare på varför.
I övrigt är väl det här med sex känsligare för män, i regel. Exemplet ovan med han som inte fungerar kan jag känna igen mig i men med en stor skillnad; jag har självkontroll och disciplin sedan jag vart vuxen.
Men fortfarande är det så att jag fungerar inte som person utan ett levande sexliv. Jag har ett högt testosteron naturligt, och det är en gåva i vissa lägen men en förbannelsen i andra. Det är som en evigt brinnande låga som hela tiden driver mig framåt i livet, i karriären, i träningen men kan lätt bli destruktiv om jag inte har naturligt utlopp på olika sätt.
Det pratas ofta om kvinnliga hormoner, ibland kan jag tycka att vi ska kunna prata om de manliga.