Avdankade IVF-kvinnor
Nå finns det några avdankade IVF-kvinnor med flaggan i topp även om ni hamnat i den djupa gropen? Som älskar livet för njutningens skull eller avskyr dess blotta existens?
Trots att IVF och därmed också biologiska barn är ett minne blått så längtar jag efter våren och sommaren. Jag tror stora beslut kommer fattas i sommar och ofentlig göras för släkten och familjen.
Hur har ni berättat att IVF är nedlagt och att ni är ett hopplöst fall? Hur har ni bemött alla glada tillrop och intensiva hejjarklackar som tippar på spontangraviditet? Har ni kallt hänvisat till siffror och fakta eller valt att svälja ilskan?