Bonusen vill med på dotterns klassresa!

Jag kan inte annat än att beklaga, önskar jag kunde hjälpa dig!

Jag hade, om inte annat efteråt ställt till med ett världskrig. Och nej min dotter skulle inte i längden må dåligt av det. Men hon skulle må dåligt om situationen blev ohållbar.

Jag tror nog att du lär ta hjälp lite högre upp i ordningen. Famlijerätt eller liknande. Det lär ju inte bli bättre av sig självt låter det som.

Men jag fattar inte vad den där skatan ska med och göra. Speciellt om hon vet att dottern är orolig för hur det ska bli.

Vilker rikspucko!

Vi skall faktiskt till familjerätten för samarbetssamtal. Vi väntar bara på att få en tid.

Men gud vad bra!!! Det kanske är det som behövs!! Kram

Jag kämpar för att mina barns bonus mamma ska ha mer intresse i mina barn, men jag förstår hur du tänker!! Jag tror inte heller att jag skulle vilja att hon och jag åkte på samma resa! Men om jag kan nog säga efter att ha tänkt igenom det noga så skulle jag nog fråga henne om jag inte kunde följa med å självklart att min dotter ville det. Men alla känner vi olika och det ska man respektera speciellt när man inte vet vad som ligger bakom allt!

Smurfelina: Jag förstår din situation också. Jag är ju själv skilsmässobarn och min pappas nya fru visade verkligen inget intresser för mig, och jag kände mig aldrig hemma där, så visst har jag full förståelse för hur det kan vara åt andra hållet och jag är väldigt tacksam över att min dotter trivs lika bra hos sin pappa som hos mig. Jag önskar bara att vi hade lite tydligare regler och gränser för vad som skall gälla så att det inte behöver bli såhär.

Sugardynamite:

Som jag känner så är det mest mitt ex nya som absolut inte visar några större intressen i det barnen gör. Åh jag kämpar för att få henne delaktig, men hon vill verkligen inte, trots att dom nu bott ihop i 1 års tid. Min son tycker inte om henne alls, åh jag har sagt till honom att han behöver inte tycka/älska henne men han ska visa respekt och lyssna på det hon säger. Min dotter tycker om henne och där har jag hjälpt till med det, jag såg till att dom handlade kläder tillsammans, min dotter var jätteglad över det. Tyvärr har det inte hänt igen.
Hon vägrar delta i några som helst saker med barnen så som skolavslutningar, lucia, juluppvisningar, matcher etc. Det har till och med gått så långt att deras pappa inte alltid dyker upp, det var en av anledningarna till att min dotter slutade på handbollen eftersom han aldrig kom. Tror han såg 1 eller 2 matcher under 7 månader. För hon ville ju inte och deras barnlediga helger skulle dom vara. Jag vet inte hur andra gör men jag är faktiskt mamma 24 timmar om dygnet 365 dagar om året, inte halvtid.

Som du förstår skulle jag bli glad för ett intresse från hennes sida, men det finns ju inte. Men jag tycker i eran situation borde ju pappan förstå att det finns konflikt och för att slippa en massa onödigt tjafs be henne avstå. Men ibland tror jag att karlar gillar att se kvinnor tjafsa.

Jag hoppas eran resa blir jättebra och att du kan slappna av trots att hon är med. Ibland får man lova att bita i det där supersura äpplet, för att få en sötare smak längre fram.

Men jag håller med dig ni behöver sätta gränser vem som gör vad!! Så ni slipper sånt här!

Ha det så gott , berätta gärna hur det gick sen!

Jag kan mycket väl förstå din känsla, Sugardynamite, men samtidigt blir jag livrädd om man någongång skulle råka ut för att bli tillsammans med någon som redan har barn.
Skall man bara acceptera att göra allt "vardagsjobb"? Då verkar "ickebiomammor" duga.

Jag är tacksam att jag har världens gulligaste sambo!!

Skönt att läsa att ni ska iväg på samtalshjälp. Ibland är det nödvändigt att få ha en opartisk person med. Dom kan även ändra en annans syn på situtionen.

Men jag lider verkligen med dig att behöva åka på den här resan med bonusmamman. Något som igentligen ska vara kul har bara blivit en lång plåga. När väl resan är över kan du förhoppningsvis se tillbaka på resan med mycket positiva minne också.

Jätte kram till dig

Nu är jag hemma igen från resan.
Vi åkte båda två i måndags och kom hem igår eftermiddag.

Det har gått hyfsat bra faktiskt ändå. Vi är ju vuxna människor så vi har hållt oss i skinnet. För mig har det bara kännts olustigt de gånger då vi plötsligt varit bara vi två, men då har jag bara gått iväg för att se till eleverna så det gick bra ändå.
Vi höll till på varsitt håll så mycket det gick, men sov i samma rum brevid varandra. Det var väl kanske inte det jag mest av allt önskade, men det var helt okej. Däremot känner jag nu när jag har kommit hem att det har varit otroligt utmattande rent mentalt. En timma efter hemkomst däckade jag i en rejäl förkylning, så nu går jag här och snorar och är sjuk.
Men huvudsaken är att det är över nu.
Och jag är glad att jag följde med och fick se min dotter tillsammans med hennes klasskamrater och lära känna dem lite.

bra avd ig att ni båda åkte å att ni var som folk ... hoppas att ni hade d bra på resa tillsammans i stort i allfalll

Oj vad jobbigt det där låter. Jag tycker bonus mamman går över gränsen, jättebra med samtals hjälp och kanske du kan prata med barnens pappa hur du känner dig, om det går vill säga. Jag har bonus son och har respekt att han bara har en mamma och en pappa. Jag ser honom som en familjemedlem, han är med i familjen men jag hoppar inte in i någon föräldra roll utan är som en vuxen mot honom, är naturligtvis med honom också. Har bonus mammam egna barn? Tycker det var jätte konstigt att hon följde med när du var med. Bra att du visade upp att det är du som är mamma på klassresan. Hoppas det blir bättre nu. Barnen kan tycka att det blir jobbigt om det är många som tar på sig föräldra roll och en massa olika regler blir också förvirrande tror jag.

Hej

Jag är bonusvuxen och vill bara säga att jag förstår du tycker det var jobbigt, men att det är skitsvårt som bonus att acceptera gränser. Låter puckat jag vet, men om ditt barn bor hälften av tiden hos dig och hälften av tiden hos henne, och det kanske är hon som tar merparten av beslut, oro, engagemang för henne hos dem, då kan jag lova dig att jag vet hur jävla orättvist det är att inte få engagera sig i annat än kläder och utflykter. Att inte få del av föräldrasamtal och annat viktigt. Jag tror man blir förälder av att älska ett barn - inte av att föda det. För krasst sett finns det rätt många biologiska föräldrar som får skaffa hur många barn som helst fast de inte kan ta hand om dem ordentligt medan vissa inte kan skaffa ett enda.

Bra att du åkte. Kanske kan du finna positiva saker i hur bonusen var, du skrev själv att du var glad att hon gillade ditt barn - det är skönt för det finns "riktiga" mammor som sår mycket split mellan barn och bonus. Det är alltid barnets bästa. Hon tyckte säkert det var härligt att ni var med båda två (två som bryr sig!!!) men hon var kanske oxå pressad hur det skulle gå och att inte verka tycka om någon för mycket lr enbart.