Feb-mammor -06 tråd nr 11

Oj, här har varit tyst ett tag. Vad har ni andra för er?

Måste fråga en sak - är era barn snälla och samarbetsvilliga?
Wilma har varit gudomlig till för ett tag sedan och nu upplever jag mest att hon trilskas. Eller trilskas är nog fel ord, hon är ständigt på dåligt humör känns det som. Väldigt gnällig och hon måste tex gå genom dörren först, gå först när vi är ute och går osv annars blir det kalabalik. Om hunden lägger sig under bordet skriker hon att hon skulle ligga där!! Jag har försökt rannsaka mig själv om jag gör något fel. Är hon trött? För lite eller för mycket att göra?
Jag vet inte alls vad jag gör för fel. När jag berättade detta för min mamma skrattade hon och sa "ja men hon är ju i trotsåldern! Såna är alla barn!" Öhh va? Haha. Men jag vet inga andra som är sådana som hon, fast hon har ju bra stunder också givetvis...

Hur är era barn och hur gör ni om de är lite som ovan?

Hej!

Här är en som känner sig vissen. Därför jag inte skrivit på ett tag, all ork går åt allt annat. Det börjar gå mig ordentligt på nerverna att stressa till jobbet på morgonen och på kvällen stressa hem innan dagis stänger, det är mörkt, det är vinterväglag och det är vägarbeten.

Men nu har jag pratat med dom andra och chefen om att gå ner i tid så snart kan jag nog sluta tidigare i varje fall 2 dagar i veckan och slippa stressen mot dagis.

Vi har ju köpt ny bil men har inte fått den än, och vi har fortfarande sommardäck på vår andra bil då vi trodde att vi kunde sälja vinterdäcken vid sidan om men nu får de åka på imorgon, här är rena vintern och jag har halkat hit (jobbar idag) på sommardäck.

Wilmisen: beteendet känns mycket väl igen, Tuwa har varit sådan i och för sig nästan sedan födseln men är fortfarande sån och jag har en son som också är likadan mellan varven.

Och ransakat mig själv utan och innan utan att komma fram till något direkt svar varför de beter sig så. Men antar att det är lättare att tänka att det är åldern och släppa pressen på sig själv.

Jag tycker mest jag har 2 stycken väldigt gnälliga ungar där hemma, det bara gnälls hela tiden och jag tycker verkligen inte om gnäll.

Men igår kväll när vi var ute med pulkorna då var det inte gnäll, det var toppen och så skönt det var att vara ute i snön och leka. Nästan så att man orkar med en extra arbetsdag även om det är en lördag och det inte var planerat att man skulle jobba.

Hur är det med er andra?

Hej hej!

Jag har också varit lite orkeslös, jag vet ju att det är skolan. Och jag försöker tänka positivt fast jag tycker det är mest pina.

Nästa vecka skall jag o N till sjukhuset igen, tisdag till onsdag. Så jag skall försöka packa ner bra saker så jag överlever

N har också varit jättetrotsig sedan i våras. Och jag har kämpat och bitigt ihop. Ett tag tänkte jag skall det vara så här så kommer N bli ensamt barn i våran familj. Men nu ett halvår senare början han lugna ner sig. Fast redo för ett barn till är jag inte

Man får försöka överleva det, försöker att inte anklaga o straffa honom över sitt trotsbeteende för dem kan ju på ett sätt inte hjälpa det samtidigt som dem måste få gå igenom det. Vi har försökt att uppmuntra det goda beteendet ist.

Sedan märker jag skillad i om jag umgås och leker med honom får han ett mkt bättre och gladare sätt. Men de dagar då man måste städa är han oftast mkt jobbigare. Så jag försöker att inte lägga så mkt krut på hemmet även fast det e svårt. För jag märker på honom att han behöver uppmärksamhet nu och då ska jag ge honom det tänker jag

Vad som är rätt och fel har jag ingen anning om, om det finns ngt sånt är säkert olika beroende på barnet.

Hallå!

Ja, det har varit lite tyst här på sista tiden. Jag har baske mig inte orkat/haft tid att skriva här.

Det är full rulle med jobb, dagis, skola och alla aktiviteter. Ju äldre barnen blir ju mer blir det runt dem på nåt sätt. Kompisar, läxor, mm mm.

Tilde är också inne i en riktigt trotsperiod. Imorse ville hon att jag skulle följa henne på toan men jag sa "nej det får pappa göra" och jisses vad hon blev arg!! Hon skrek och grinade att hon inte tycket om pappa. Sen tappade hon tutten under sängen och började grina för att hon inte fick fram den. Till slut efter 10 min så gick hon äntligen med på att pappa följde henne Men då var hon i upplösningstillstånd!

Sen kan hon helt plötsligt bli skitarg för att man frågar nåt. Tex "ska du inte ta på sockarna?" 

Har era barn börjat fråga "varför då?" Tilde frågar det om nästan allt nu för tiden. Vi beställde pizza igår och då frågade hon "varför är det inte svamp på pizzan?" Tidigare i veckan så fråagde hon "varför är inte snön blå?" "varför ska vi äta?" Massor med varför! 

Jag och min mormor håller på att baka Söttnebullar. Det är ett jättegammalt recept på ett bröd. Det är sååå gott! Det är docj ganska jobbigt att baka det. Det ska göras i så många steg och jäsa totalt 4 ggr. Sen tar det 2 dagar att baka det. Just nu står det nerbäddat i vårt stora duntäcke. Det ska stå så till imorgon. Hoppas de blir lyckade efter allt jobb!

Imorgon ska Jacob spela hockeymatch- hans första! Så kul. Han är så duktig på at åka skrilllor, värsta NHL spelaren! (jag hoppas jan blir det iaf så han kan dela med sig till sin mamma av miljonerna )

Tilde har förresten fått en tidig julklapp, en kattunge som hon fått välja helt själv! Milton heter han. En gul liten sudd   Vi har ju sen tidigare skaffat en kattunge, men det var till min mormor.

Alice är faktiskt ganska snäll o medgörlig, för det mesta i alla fall... men det är klart att hon blir arg ibland, fast det brukar gå över rätt fort.
Frågar varför gör hon inte, än, däremot har hon börjat driva med mig... häromdan åt maken o jag sill till middag, barnen fick nåt annat, hon pekade på sillen o sa "me smaka den!", jag frågade om hon menade allvar, o hon ville absolut ha, men när jag lagt ner mina bestick o börjat fiska i sillburken började hon tokskratta o sa "only kidding!". Två gånger gick jag på den. Unge.

Var och sökte jacka i helgen, inte en enda som var fin Sökte genom hela staden. Finns det verkligen ingen jacka för mig? Hittade iofs en men den kostade "bara" 6500:- Har sån ångest nu när jag ska köra bil, alltså det är så jobbigt! Idag skulle jag vara snäll och släppa förbi de 20 bilar som fastnat bakom mig och körde då av stora vägen ner på en mindre. Problemet var bara att det inte fanns någon utfart ut på den stora vägen igen. Så då körde jag där på den lilla vägen och grät för mig själv.

Nej men vad jobbigt stackare !!
Själv satt jag i bilen på väg till Uppsala barnakuten (för 4:e gången denna vecka) i morse och funderade över varför människor som inte behärskar att köra bil i snöstorm inte lämnar bilen hemma utan promt ska ge sig ut med bilen...blir så irriterad på folk man ser som inte har kontroll!! (tänkte mest på tanten framför mig som halkade runt och till slut körde rätt över en rondell men även på andra knasbollar i trafiken)

Noel är dålig i magen och har varit det i 1,5 vecka....kan inte bajsa själv, mår illa, har ont i magen och kräks....har fått lavemang 6 ggr på 10 dagar och det blir ändå inte bättre   doktorn på akuten ber oss komma in när vi ringer för att sedan ändå bara ge lavemang känns det som...idag väntade vi 6 timmar på läkare innan jag blev arg och åkte hem!
Ska ringa vc i morgon för att få ett gluten test gjort så vi kan utesluta det och sedan ringa till barnspecialisten istället och se om vi kan få hjälp där!

Ang trots så började Noel i redan i våras med trotset han var jätte jobbig ett tag och blev senare lugnare över sommaren men nu i höstas var det nästan värst!
Det roliga är att han är precis exakt som Nova var i samma ålder....de trotsar på samma sätt och han gör samma saker som hon gjorde....tex kastar sig i trappan och vägrar gå upp på morgonen
Det är inte mycket att göra åt det....de måste ju igenom det   om Noel gör fel tex slåss så tolereras inte det men om han får ett "utbrott" över nåt så låter vi honom vara tills han lugnat sig och då brukar han själv komma och vilja mysa alt leka..
"Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer" brukar jag tänka och försöka göra det bästa av situationen för det blir värre sen...

Noel har ganska precis nu för nån vecka sedan börjat fråga "varför det"  hela tiden...och så frågar han alla vad de heter
Ofta så säger han " jag heter Noel Kjellgren Älander, vad heter du?" det är faktiskt en stående fras här hemma och han frågar ALLA vi möter...

Nej nu måste jag fortsätta med skolarbetet....förra veckan var kaos i hela vår familj så jag har inte alls prioriterat skolan

cirkus- oj, stackars Noel, så dåligt att ni inte får ordentligt med hjälp!!

Så det är inte bara kaos i vår familj?? Trodde nästan det ett tag. Vi har såååå mycket hela tiden att man inte ens hinner tänka över vad man gör. Danne har bott under våra bilar i 2 veckor nu. Själv så sliter man på hemma, är trött som en gris och behöver sova.

Gruvar inför morgondagen med att köra bil... Funderar på att ragga upp nån taxichaffis som kan skjutsa mig t/ret till jobbet varje dag

Nu kommer Danne hem. Dax att sova!

Mmm...jag ska ta tag i Noels situation i morgon..måste hitta nån specialist som kan titta på honom!

Ja kaos är det minsta man kan säga här....just nu iaf....allt är upp och ner, men det blir nog bättre snart hoppas jag

Tryckte iväg för fort Jenny: Ni får försöka vila i helgen...lägg er samtidigt som barnen och rå om varandra en kväll

cirkuspuman: oj, stackars Noel. Så jobbigt när man inte kan hitta någon orsak och man ser att ens lilla barn har ont.

JennyW: usch, känner igen mig, sådana perioder. Kan du inte säga att Tilde är sjuk någon dag? Vilka råd jag ger

Jag var hemma igår med Tuwa, hon hade krupp under natten men sanningen är att det var natten till söndagen som hon hade krupp men det var ishalt och vi hade fortfarande inte fått vår nya bil med vinterdäck och våra vinterdäck till vår andra bil var så slitna att de inte var lagliga.

Nöden har ingen lag heter det va?!

Men tänk på alla gånger du kört o det INTE hänt nåt...
Försök få tid hos en terapeut eller nåt annars.

Hörni, tråden stängs väl ikväll ????

www.familjeliv.se/Forum-11-265/m38765968.html

Jag tog mig friheten och gjorde en ny tråd