Novembermammorna 2006!

Förstår att ni är oroliga i er väntan!
Det är det värsta - att man ska behöva vänta så länge på provsvaren. Många tankar och känslor hinner vara i omlopp under tiden. Hoppas att provsvaren ser ljusa ut!

Nu finns några ul-bilder i mitt galleri.
Inte den bästa kvaliten dock, för jag fotade bara rakt av. Skulle ha kunnat scanna in dem såklart, men Esther vaknade precis. Måste hämta henne..

Förresten, hälsa till Hedvig och Hilma!
Har tänkt rätt ofta på dem faktiskt och undrat hur de har det...

AnnamedAochJ; Usch vad jobbigt att få ett sådant besked och inte få någon förklaring till hur han menar. Klart att man blir uppskrämd. Hoppas att det inte är någon fara med dig och att du får bra resultat efter ul. Kram
Heli; Kikade in på bilderna, framifrånbilden var ju rätt lik Esther Kanske det är en till tjej. Coolt med 4 st av samma kön i så fall! Förresten, på bilden från Esthers ul så ser man 3 "punkter" där fram, är det könet? Blir nyfiken eftersom när jag gjorde gallstens ul så kollade vi lite på bebisen och då såg det ut sådär

Hihi, ja det blir säkert 4 av samma kön. Visst skulle det vara jätteroligt med en pojke nu, men samtidigt är jag lite rädd för att han så småningom skulle hamna lite "utanför" tjejgänget, även fast de är så nära i åldrarna. Men å andra sidan vet jag att flickorna skulle se efter honom och vara beskyddande samtidigt. Sigrid önskar sig ju en lillebror, men jag vågar som sagt INTE lova henne något på den fronten!

Jag tror att prickarna har med könet att göra (de kan tyckas sitta för långt upp, men de ligger ju ofta böjda lite som en ostbåge) - speciellt med tanke på att det ser likadant ut på Sigrids bild. Men jag vågar inte säga med 100%...
Vi får kanske se om det stämmer på din bebis! Spännande!

Skönt att allt såg bra ut Heli!

Jag tror på en kille, ser inte 3 prickar på den bilden, utan endast 2?
Iaf, skulle vara häftigt med 4 tjejer. Hur stor är sannolikheten?

Hihi, ja vem vet?!
På något vis så känns det rätt så meningen med att vi inte skulle få veta könet den här gången. Vi blir lika glada och tacksamma för vad det än blir, och det ska bli himla kul på förlossningen att se vem det var som dolde sig därinne.

Sannolikheten vet jag inte riktigt. Vet bara att jag läste någonstans att sannolikheten för 3 flickor bara var 11 % (13% med pojkar, har jag för mig) - och får man en 4:e så beror det oftast inte längre på slumpen, utan att det är genetiskt många ggr.
Så chansen för en 4:e flicka är kanske lite större än en pojke för vår del, antar jag.

Heli77 skrev 2009-02-24 20:48:03 följande:

Okej, trodde inte det hade med gener att göra. Självklart blir man glad för vad det än blir. Vad spännande! OM jag någonsin mer får ett till barn ska det också bli en överraskning.
Men det blir nog inga fler, men man ska väl aldrig säga aldrig, eller vad säger du?
Ingen vet ju hur livet ser ut om några år...

Hahaha, nä man ska aldrig säga aldrig!!! Man kan få sig ena VÄÄÄLDIGA överraskningar ibland!!!
Så ropa inte hej för tidigt, jen ny!

Har du gjort ultraljudet än?

Jag har gjort ultraljudet ja. Tack för tanken De hittade inget fel men det betyder ändå inte att inte läkaren hade rätt i sin "diagnos" men det känns klart lite bättre.

Skönt att det går lite åt rätt håll iaf. Jobbigt att behöva gå och vänta så länge.

Ikväll ska Emma vara med farmor och sambon, styvsonen och jag ska gå ut och äta. Det har vi inte gjort sedan Emma föddes = det var ett tag sedan vi 3 gjorde något tillsammans utanför hemmet. Det ska bli mysigt. Strålande sol i Göteborg idag också, härligt.

Hur har ni det tjejer? Rätt lugnt i tråden. 

Vårkänslor???

Här har vi närmare en meter snö på backen!

Men jag känenr igen det där med deppighet. Är inne i en snarlig sits själv jkust nu

Här hemma vinkade vi av Sigrid när hon åkte till Bali natten till söndagen, och gud så jag har saknat henne sedan dess! Gråter titt som tätt och kan inte ens se foton på henne utan att börja böla (ja, jag vet att jag är blödig), men hon har iaf jätteroligt där och resan hade gått jättebra. Jag vet ju att hon kommer hem snart igen, så jag fattar inte att man kan sakna någon så otroligt mkt - men det är ju för att man älskar de små liven så oerhört mkt. Så deppigt har det varit här hemma också, måste jag säga.
Dessutom spydde Esther en massa natten till måndagen, och vi hoppas på att det "bara" var matförgiftning - men visst är man lite nojjig just nu...

Anna, Skönt att ul:et inte visade något, även fast jag förstår att oron kvarstår förstås. Vad kommer att hända nu? Kommer de att fortsätta med fler prover eller låter de det bara vara?

Anna G, Så trist att höra att du är i en svacka igen! Hoppas att det vänder snart igen. Jag känner igen den där bergochdalbanan tyvärr. Det tar på krafterna, men vi får istället försöka ta vara på de dagar då vi är på topp och kompensera våra barn för de andra lite mindre bra dagarna. Kram till dig!

anna g - så tråkigt att du är lite nere igen. stog du i kö för kurator eller hur var det? hoppas verkligen att du kan få någon hjälp.

pyssel - hur går det för dig och knölen i bröstet?

heli - jag förstår hur det måste kännas att sigrid är så långt borta och så länge. själv kan jag känna hur jag saknar alex om han varit hos sin farmor en "hel" dag.
ang min lever så väntar jag på blodprovs resultat, de tog 8 rör med blod i torsdags och en del provsvar är inne men inte alla, det allra "viktigaste" tar tydligen längst tid.

i torsdags skrev vi på papperna till vårt nya boende och fick därmed tillgång. vi har varit där en massa gånger sedan dess och idag började jag måla i det som kommer bli vårt sovrum. deprimerande värre när det blev fläckigt och fult, men jag har för mig att det brukar bli bättre när man målar för andra gången.

alex har blivit som förbytt, gnälligare gosse har sällan skådats. jag vet inte vad som kan ha hänt den senaste veckan men min teori är att han sover för lite, förut vaknade han tidigast 8 och nu vaknar han med julia vid 6.30. Vi ska prova att lägga honom tidigare på kvällarna och se hur det går, det känns verkligen jätte jobbigt just nu...

heli 77 - åhh.... Jag har inte varit med om samma sak men jag kan tänka mig att det är jobbigt samtidigt som man är glad för sitt barns skull. Blir nästan lite snyftig när jag tänker på det...

Annamed AochJ - Vad kul att ni fått komma in i ert nya hem Då är vi lite i samma sits eftersom vi också renoverar, snart skall Linda bli tapetserare och målare igen. Jo färgen täcker (oftast) inte riktigt bra första strykningen och det brukar även bli bättre när det torkat.
Kan ju vara sömnen med Alex + att det hänt så mycket med flytt och allt, jag tror det kan påverka en del.

Har denna veckan börjat mitt nya schema och jobbar "bara" 90%, ska bli skönt att få onsdagseftermiddagarna lediga. Och lite bra känns det allt att jag kan passa på att handla efter jobbet eftersom jag inte får hämta William mitt i vilan så jag får lite fritid

Ska till punktionskliniken på måndag och ta en ny biopsi på det. Dom fick inte ut nånting förra gången och jag bävar för det, inte direkt smärtfritt att göra det tyvärr
Så sen får jag väl veta hur det står till. Men av 3 processer har jag fått 2 bra besked så jag hoppas på en tredje. Sen återstår det att se om kirurgen vill ta bort den eller inte.

Anna, Det är nervöst att behöva vänta på provresultat - speciellt när det dröjer så. Det tog bra många veckor för min mamma att få svar på sin lungcancerprover (biopsi), och den väntan var hemsk (speciellt som vi alla förstod innerst inne). Man kan tycka att de borde kunna skynda på lite med viktiga prover, men å andra sidan förstår man också att de skulle ha gjort det om de hade haft möjlighet.
Men jag förstår att din väntan är full av oro och många tankar.

Pysselgalningen, Då hoppas vi på att även det 3:e provet ska ge ett positivt besked!
Förstår ändå att du också är orolig. Ingen rolig väntan...

Upptäckte precis att tråden går ut imogon, skapade en ny här

familjeliv.se/Forum-11-265/m42088344.html