• CharitableLady

    Varför blir man i hop och flyttar i hop med någon med barn man inte gillar?

    Jag undrar varför man är i hop med tex en kille om man inte gillar hans barn?

    Man vet ju om att killen har barn och då liksom går man väl in i förhållandet med den vetskapen.

    Om man då har svårt för att barnen existerar då undrar jag hur man ens kommer på tanken att man vil bilda en egen familj med karln tex?

    Varför flyttar man i hop?

    Tror man att barnet skall hålla sig borta?

    Om man inte gillar den familjen som redan finns tror man på allvar då att det blir bättre och man slipper karlns barn om man då skaffar gemensamma?

    Köper man inte hela paketet?

    Om man inte har egna barn sedan tidigare brukar jag försvara det med att man inte vet vad det handlar om att ha barn och att det möjligen är en ursäkt. Men jag vet också att på biologin fick jag lära mig att man inte är oskuld längre när man har gjort barn!

    Men jag kan omöjligt begripa hur en tjej som redan har barn är i hop med en kille som har barn som hon inte gillar??

    Skulle hon vilja utsätta sina egna barn för det?

    Va fasiken då om nåt vet man väl och behöver knappast prata säga orden jag gillar inte dig barn märker sånt!

    Ja alla ni styvmorsor som har barn sen innan vad tänker ni med?

    Och ni tjejer som inte har barn sen innan om ni träffar en kille som har barn sedan innan så är det ju ett klart bevis för att du inte spräcker hans oskuld och att du inte är enda kivinnan i hans liv.

    Min teori med kvinnor som "hatar" sina bonus barn dom har problem som inte handlar om nåt annat än kontroll behov och svartsjuka som grundar sig i förbannat dålig själv känsla.

    Sen har jag jäkligt svårt att begripa att fler Bio mammor inte sätter ned foten på riktigt och inte bara jiddrar med sina väninnor utan talar om för barnets far vad fan som gäller!

    Att det är inte okej att utsätta barn för psykisk misshandel och mobbing för det är ju det det är när vi bio morsor får signaler på att karlns nya har problem med barnens existens om vi inte agerar då är det vi ju lika ansvariga.

    Vi lämnar knappast våra barn i skolan om dom blir mobbade där varför skall vi då lämna dom på nåt annat ställe där dom blir utsatta?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-06 19:36
    Förtydligar min TS Det upfattas som jag riktar det mot mammor alltså det kvinnliga könet jag menar både killar och tjejer.

    Och här i TS skriver jag om att jag undrar över varför om man inte från början tycker om barnet till föräldrern man blir kär i från början varför väljer man då att fortsätta?

    Att saker händer under förhållandets gång det kan jag förstå.

    Men som sagt att om man FRÅN BÖRJAN innan man flyttar i hop och bildar ny familj varför gör man det?

  • Svar på tråden Varför blir man i hop och flyttar i hop med någon med barn man inte gillar?
  • CharitableLady

    Anonym skrev 2009-01-03 13:54:05 följande:


    Svar på #57CharitableLady skrev 2009-01-03 13:43:37 följande:
    Och rätt ofta går upp så in i norden i sin föräldraroll så det helt glömmer att ta hand om sin relation till mannen och där med tar relationen slut och separationen ett faktum??
    [/citat]
    Anonym skrev 2009-01-03 13:54:05 följande:
    [citat]
    Svar på #57CharitableLady skrev 2009-01-03 13:43:37 följande:
    Och rätt ofta går upp så in i norden i sin föräldraroll så det helt glömmer att ta hand om sin relation till mannen och där med tar relationen slut och separationen ett faktum??
    Menar du att Bio mammor inte tilfredställer bio pappan tilräckligt sexuellt och att bonus mammor är bättre på det?

    Ja bonus mammor som inte fött batn och bio mammor som just fött barn har inte samma sexual drifter och eller behov.

    Eller menar du att man inte kan ansvara i sin föräldrar roll och vara ha sexuella drifter samtidigt måste man välja?
  • Myndighetschefen

    CharitableLady skrev 2009-01-03 15:33:13 följande:


    Myndighetschefen skrev 2009-01-03 13:49:53 följande:
    Menar du att bio föräldrarna separade pga av för lite knulla och sånt? Tror inte att det är det som är orsaken till separation.
    Tyckte att ditt argument var så fånigt att jag skrev ett lika fånigt tillbaka. Vadå att biomammorna sätter föräldraskap före kärlek och knulla som leder till svartsjuka? Vad har det med bonusmammor ö h t att göra?
  • CharitableLady

    Myndighetschefen skrev 2009-01-03 17:31:53 följande:


    CharitableLady skrev 2009-01-03 15:33:13 följande:
    Tyckte att ditt argument var så fånigt att jag skrev ett lika fånigt tillbaka. Vadå att biomammorna sätter föräldraskap före kärlek och knulla som leder till svartsjuka? Vad har det med bonusmammor ö h t att göra?
    ja alltså jag utgår från det jag läser och mina erfarenheter.

    och svarade på ett inlägg där någon påstod att BIO mammor var svartsjuka och det är stor skillnad på svartsjuka och föräldrarskap.

    Läser ju bla om himla många bonus mammor på FL som tror att bio mammorna verkar vilja vara i hop med Bio papporna.

    Men jag är övertygad om att de flesta föräldrar när dem tog beslutet vem det nu var som tog beslutet kvittar men när dom separerade så med sannolikhet gjorde dom inte det för att dom var förälskade i varann och vill ha sex med varann tex.
  • KriSan

    jag har inte läst hela tråden men tänker svara på din fråga...

    Detta svarar jag utifrån egna erfarenheter..

    Man träffar en man...vet att han har barn..man går ihop bra med styvbarnet, man flyttar ihop och allt flyter på bra.....till en början.
    VIPS...Så ändras förutsättningarna...Biomamman slutar att ta hand om sitt barn...Pappan får dåligt samvete för sitt barn och klemar bort barnet så detta blir helt odrägligt...Jag som styvmamma får ta nästan allt ansvar för denna stackars pojke då pappan måste jobba. Och styvmamman (jag då...) har egna barn samt var gravid/nyss fått barn som ska tas hand om som tyvärr får stå undan för sin yngre styvbror som tar väldigt mycket tid o plats och sånt kan tära på vilken mammas samvete som helst. Allt detta medans biomamman trakasserar styvmamman natt som dag, det får bytas telefonnummer stup i kvarten...får dödshot ..ringer runt till styvmammans vänner o bekanta och trakasserar dom. Hon ger aldrig upp utan lägger all tid på att göra livet surt för den kämpande styvmamman,istället för att ta hand om sin egen son...

    Till slut tryter nästan all förnuft o man tänker bara "hade det inte varit för mannens barn hade man sluppit mycket av den skit man tar idag"... Till slut ,vare sig man vill eller inte, lägger sig mycket av den kärlek man en gång kände för styvbarnet..

    Idag ser relationen annorlunda ut mellan mig o styvbarnet. Jag behandlar honom bra...ser till att jag är en vuxen människa han kan se upp till..Men jag älskar honom inte så som jag en gång gjorde. Jag kan tycka att han är ivägen ibland men jag skulle aldrig agera ut MOT barnet bara för det. Den dagen jag känner att jag verkligen inte pallar med styvbarnet längre...Då går jag. Både för hans skull o min..Men jag kan förstå tanken bakom dom som har det jävligt svårt med sina styvbarn...
    Som sagt..Förutsättningarna kan ändras efter vägens gång...Och det var mest det jag ville få fram...

  • FrökenKanSjälv

    CharitableLady skrev 2009-01-03 17:37:05 följande:


    ja alltså jag utgår från det jag läser och mina erfarenheter.och svarade på ett inlägg där någon påstod att BIO mammor var svartsjuka och det är stor skillnad på svartsjuka och föräldrarskap.Läser ju bla om himla många bonus mammor på FL som tror att bio mammorna verkar vilja vara i hop med Bio papporna. Men jag är övertygad om att de flesta föräldrar när dem tog beslutet vem det nu var som tog beslutet kvittar men när dom separerade så med sannolikhet gjorde dom inte det för att dom var förälskade i varann och vill ha sex med varann tex.
    Svartsjukan har i många fall väldigt mycket med föräldraskapet att göra. Det finns både biomammor och biopappor som är väldigt svartsjuka på bonusföräldern för att denne får tillbringa tid med och göra roliga saker med barnet. Tex att bonusmamman går på bio med barnet och då blir biomamman svartsjuk för att hon inte fick göra det själv.
  • CharitableLady

    KriSan skrev 2009-01-03 17:52:47 följande:


    jag har inte läst hela tråden men tänker svara på din fråga...Detta svarar jag utifrån egna erfarenheter..Man träffar en man...vet att han har barn..man går ihop bra med styvbarnet, man flyttar ihop och allt flyter på bra.....till en början. VIPS...Så ändras förutsättningarna...Biomamman slutar att ta hand om sitt barn...Pappan får dåligt samvete för sitt barn och klemar bort barnet så detta blir helt odrägligt...Jag som styvmamma får ta nästan allt ansvar för denna stackars pojke då pappan måste jobba. Och styvmamman (jag då...) har egna barn samt var gravid/nyss fått barn som ska tas hand om som tyvärr får stå undan för sin yngre styvbror som tar väldigt mycket tid o plats och sånt kan tära på vilken mammas samvete som helst. Allt detta medans biomamman trakasserar styvmamman natt som dag, det får bytas telefonnummer stup i kvarten...får dödshot ..ringer runt till styvmammans vänner o bekanta och trakasserar dom. Hon ger aldrig upp utan lägger all tid på att göra livet surt för den kämpande styvmamman,istället för att ta hand om sin egen son...Till slut tryter nästan all förnuft o man tänker bara "hade det inte varit för mannens barn hade man sluppit mycket av den skit man tar idag"... Till slut ,vare sig man vill eller inte, lägger sig mycket av den kärlek man en gång kände för styvbarnet..Idag ser relationen annorlunda ut mellan mig o styvbarnet. Jag behandlar honom bra...ser till att jag är en vuxen människa han kan se upp till..Men jag älskar honom inte så som jag en gång gjorde. Jag kan tycka att han är ivägen ibland men jag skulle aldrig agera ut MOT barnet bara för det. Den dagen jag känner att jag verkligen inte pallar med styvbarnet längre...Då går jag. Både för hans skull o min..Men jag kan förstå tanken bakom dom som har det jävligt svårt med sina styvbarn...Som sagt..Förutsättningarna kan ändras efter vägens gång...Och det var mest det jag ville få fram...
    I ditt fall verkar det ju solklart att Pappan brister i sitt ansvar och Bio mamman likaså!

    Bråkade inte dom innan ni flyttade i hop?

    Kan du förklara hur det kommer sig att ditt styvbarn fick mest uppmärksamhet? Menar du av sin pappa?

    Hur kan det bli styvbarnets fel? Jag förstår inte och är inte ironisk i min fråga!

    I ditt fall är det ju bio mamman och pappan tydligen som inte tar sitt ansvar?

    Förstår inte hur du har stått ut med en man som inte tar sitt ansvar och förändrar situationen.

    Jo visst mamman må hända vara ett pucko men det är alltid två i en konflikt och om någon väljer alternativet att låta den andra bråka med sig själv och vågar tro på att det den gör är bra och stå fast vid det så då i detta fall tex skulle ju knappast mamman till slut orka bråka med sig själv?
  • Lumina

    CharitableLady skrev 2009-01-03 11:40:29 följande:


    Anonym (ARG) skrev 2009-01-03 11:24:50 följande:
    Man flyttar i hop med pappan som har barn = Pappan och barnet!Så ja om man inte gillar barnet så då har man som vuxen ett val att välja att INTE flytta in hos barnet.Barnet däremot står utan chansen att välja och då är det pappans ansvar att se till att inte flytta i hop men någon som inte gillar det viktigaste han har.Han kan ju han med hitta tusen andra brudar med liknande kriterier men som åtminstone har vett och etikett nog att inte ha problem med att han har barn!Du pratar om två skilda saker tror jag!Biomammor som inte vill att biopappor skall gå vidare i siott kräleksliv visst finns dom!Men jag pratar om BARNEN inte om kärlekslivet.
    Nej, jag pratar inte om två skilda saker. Skillnaden på t ex dig o mig är att jag inte skulle låta ett barn bestämma var/hur jag vill bo om jag skulle råka träffa den rätte som råkar ha barn sedan tidigare.
  • CharitableLady

    Lumina skrev 2009-01-04 10:26:58 följande:


    CharitableLady skrev 2009-01-03 11:40:29 följande:
    Nej, jag pratar inte om två skilda saker. Skillnaden på t ex dig o mig är att jag inte skulle låta ett barn bestämma var/hur jag vill bo om jag skulle råka träffa den rätte som råkar ha barn sedan tidigare.
    Har du barn?
  • CharitableLady

    CharitableLady skrev 2009-01-04 10:27:45 följande:


    Lumina skrev 2009-01-04 10:26:58 följande:
    Har du barn?
    Såg att så var inte fallet då förstår jag varför du tror vi pratar om samma sak!

    Färdig diskuterat om just det!
  • Maijsan

    Jag har varit både biomamma som träffat ny partner. Och biomamma vars ex träffat ny partner och skaffat flera barn.

    Jag tycker alla i en familj (som kan se lite olika ut) har rätt att kräva samma respekt oavsett biologi. En ny familjemedlem som släpps in både ska och har rätt att behandlas jämlikt och respektfullt. Beter sig någon illa så har väl personen all rätt att "sätta klackarna i backen". Samma regler för alla, liksom...

    Jag tycker att som ex, är det är väldigt svårt att "tycka så mycket" om hur barnen har det när de är hos sin pappa m ny familj. Dvs jag tycker mycket men bara om mitt yngsta som har ett "psykiskt handikapp".

    Jag önskar verkligen att jag och pappan, men även bonusmamman kunde ha en öppen dialog om "yngstas behov". Men i vårt fall är det så att jag inte kan säga något till mitt ex. Då blir det bara värre. Allt jag säger vänds mot mig eller får honom att agera omvänt.

    Min yngsta, som hemma hos mig är lugn, närvarande koncentrerad liten tjej blir hos pappan och bonusmamman "A pain". Riktigt odräglig, gränslös och allt går i 180. Om hennes bonusmamma tycker att ungen är hopplös så ger jag henne helt rätt. Och det gör otroligt ont i mig. För jag vet precis hur fin ungen är, när man ger henne "rätt verktyg". Och hur bra allt skulle fungera om vi vuxna kunde hjälpas åt.

    Sen vad det gäller generellt så har jag ingen åsikt om hur barnen har det hos pappan. Jag förutsätter att pappan gör korkade saker.. Ibland, mot ungarna. Det gör väl jag med i bland! Jag vet att de får mat, kläder, uppmärksamhet och kärlek. Att han inte gör precis som jag gör är väl inte annorlunda mot när vi var gifta? Det kan man ju också se som en positiv egenskap. Barnen får lära sig att människor är olika och att man kan göra saker olika utan att något är rätt eller fel. Bara olika.

    I vårt fall så har bonusmamman en äldre dotter. Där är reglerna väldigt olika de som jag tolererar mot mina barn. Visst kan jag tycka det är knepigt när barnen kommer hem och fått lära sig "svordomar, olaglig nedtankning på nätet, sett barnförbjudna filmer, mm, mm". Men samtidigt så ger det ju oss anledning att diskutera lite moral, etik och regler. Oftas säger barnen att pappan har vissa regler hemma (han tillåter inte så´nt). Och då är det ju toppen. Jag har inte behövt säga någonting. Pappan och jag tycker, i grunden lika och utifrån det handlar både han och jag. Bra så!

    Mina barn tycker om sin bonusmamma. Och för min del skulle jag må dåligt om det inte var så.

    M

  • FrökenKanSjälv

    CharitableLady skrev 2009-01-04 10:29:45 följande:


    Såg att så var inte fallet då förstår jag varför du tror vi pratar om samma sak!Färdig diskuterat om just det!
    Men jag har tre barn och jag hängde upp mig på att du tyckte att svartsjuka inte hade med barnen att göra. Den har ALLT med barnen och föräldraskapet att göra! Det finns både biomammor och biopappor som är väldigt svartsjuka på bonusföräldern för att denne får tillbringa tid med och göra roliga saker med barnet. Tex att bonusmamman går på bio med barnet och då blir biomamman svartsjuk för att hon inte fick göra det själv.

    Du har inte velat svara på mina inlägg tidigare i tråden, men jag gör ett nytt försök.
  • Lumina

    CharitableLady skrev 2009-01-04 10:29:45 följande:


    CharitableLady skrev 2009-01-04 10:27:45 följande:
    Såg att så var inte fallet då förstår jag varför du tror vi pratar om samma sak!Färdig diskuterat om just det!
    Så bara för att man inte har egna barn så förstår man inte?
    Det var bland det naivaste jag hört.
  • CharitableLady

    Lumina skrev 2009-01-04 17:34:14 följande:


    CharitableLady skrev 2009-01-04 10:29:45 följande:
    Så bara för att man inte har egna barn så förstår man inte?Det var bland det naivaste jag hört.
    Jag anser inte att det är naivt när man blir mamma/pappa då lär man sig veta vad skillnaden mellan föräldrarskap och att vara tänd på någon. Vilja ha sex eller vara kär.
  • CharitableLady
    FrökenKanSjälv skrev 2009-01-04 17:08:16 följande:
    Men jag har tre barn och jag hängde upp mig på att du tyckte att svartsjuka inte hade med barnen att göra. Den har ALLT med barnen och föräldraskapet att göra! Det finns både biomammor och biopappor som är väldigt svartsjuka på bonusföräldern för att denne får tillbringa tid med och göra roliga saker med barnet. Tex att bonusmamman går på bio med barnet och då blir biomamman svartsjuk för att hon inte fick göra det själv.Du har inte velat svara på mina inlägg tidigare i tråden, men jag gör ett nytt försök.Jag anser inte att just tex bio besök handlar om svartjuka .

    svartsjuka för mig är om man är svartsjuk på tex att bonusmamman är snygagre eller att hon har sex med någon jag vill vara med.

    Bio besök tex det definerar jag mer som korkad avensjuka !

    Har jag missat dina tidigare? skrivit anonymt?
  • CharitableLady

    Maijsan skrev 2009-01-04 16:41:41 följande:


    Jag har varit både biomamma som träffat ny partner. Och biomamma vars ex träffat ny partner och skaffat flera barn. Jag tycker alla i en familj (som kan se lite olika ut) har rätt att kräva samma respekt oavsett biologi. En ny familjemedlem som släpps in både ska och har rätt att behandlas jämlikt och respektfullt. Beter sig någon illa så har väl personen all rätt att "sätta klackarna i backen". Samma regler för alla, liksom...Jag tycker att som ex, är det är väldigt svårt att "tycka så mycket" om hur barnen har det när de är hos sin pappa m ny familj. Dvs jag tycker mycket men bara om mitt yngsta som har ett "psykiskt handikapp". Jag önskar verkligen att jag och pappan, men även bonusmamman kunde ha en öppen dialog om "yngstas behov". Men i vårt fall är det så att jag inte kan säga något till mitt ex. Då blir det bara värre. Allt jag säger vänds mot mig eller får honom att agera omvänt. Min yngsta, som hemma hos mig är lugn, närvarande koncentrerad liten tjej blir hos pappan och bonusmamman "A pain". Riktigt odräglig, gränslös och allt går i 180. Om hennes bonusmamma tycker att ungen är hopplös så ger jag henne helt rätt. Och det gör otroligt ont i mig. För jag vet precis hur fin ungen är, när man ger henne "rätt verktyg". Och hur bra allt skulle fungera om vi vuxna kunde hjälpas åt. Sen vad det gäller generellt så har jag ingen åsikt om hur barnen har det hos pappan. Jag förutsätter att pappan gör korkade saker.. Ibland, mot ungarna. Det gör väl jag med i bland! Jag vet att de får mat, kläder, uppmärksamhet och kärlek. Att han inte gör precis som jag gör är väl inte annorlunda mot när vi var gifta? Det kan man ju också se som en positiv egenskap. Barnen får lära sig att människor är olika och att man kan göra saker olika utan att något är rätt eller fel. Bara olika.I vårt fall så har bonusmamman en äldre dotter. Där är reglerna väldigt olika de som jag tolererar mot mina barn. Visst kan jag tycka det är knepigt när barnen kommer hem och fått lära sig "svordomar, olaglig nedtankning på nätet, sett barnförbjudna filmer, mm, mm". Men samtidigt så ger det ju oss anledning att diskutera lite moral, etik och regler. Oftas säger barnen att pappan har vissa regler hemma (han tillåter inte så´nt). Och då är det ju toppen. Jag har inte behövt säga någonting. Pappan och jag tycker, i grunden lika och utifrån det handlar både han och jag. Bra så! Mina barn tycker om sin bonusmamma. Och för min del skulle jag må dåligt om det inte var så.M
    Jag håller helt med dig! Jag anser också att jag inte kan diktera vad som händer hos pappan mm..

    Men jag anser att det är min skyldighet som jag skriver om i TS att om mitt barn om pappans tjej tydligt visar avsky mot barnet då är det min skyldighet att lägga mig i.
  • FrökenKanSjälv

    CharitableLady skrev 2009-01-04 17:40:36 följande:


    Jag anser inte att just tex bio besök handlar om svartjuka .svartsjuka för mig är om man är svartsjuk på tex att bonusmamman är snygagre eller att hon har sex med någon jag vill vara med.Bio besök tex det definerar jag mer som korkad avensjuka !Har jag missat dina tidigare? skrivit anonymt?
    Jag menar att bioföräldern är svartsjuk på att bonusföräldern får spendera tid med barnet. Mitt ex blev tex vansinnig när jag hade en kille som i stort sett bodde hemma hos mig och barnen. Han höll på och gormade och skrek om att det var orättvist att min kille fick tillbringa tid med barnen, att om den nya killen fick träffa barnen så skulle minsann pappan få lika mycket extra tid med barnen.
  • CharitableLady
    FrökenKanSjälv skrev 2009-01-04 18:08:42 följande:
    Jag menar att bioföräldern är svartsjuk på att bonusföräldern får spendera tid med barnet. Mitt ex blev tex vansinnig när jag hade en kille som i stort sett bodde hemma hos mig och barnen. Han höll på och gormade och skrek om att det var orättvist att min kille fick tillbringa tid med barnen, att om den nya killen fick träffa barnen så skulle minsann pappan få lika mycket extra tid med barnen.Jag förstår vad du menar men jag menar att det är avensjuka. Inte svartsjuka. Svartsjuk är man i förhållande3 man kvinna anser jag . därmed inte sagt att jag har rätt bara min definiton.

    Jag har själv upplevt liknande en man jag levde i hop med spydde galla så fort han fick chansen när hans barns bonus pappa gjorde bra saker och gjorde han inte bra saker så var det samma liv i alla fall,

    Min dotters pappa har haft såna känslor att han missar så mycket men dock aldrig betett sig illa för det!
  • Gremlin666

    Läst det översta på TS, orkade inte hela texten då jag är lat och arrogant, dessutom full.

    Varför?

    För att man inte som barnlös förstår hur jobbiga barn är när man väl kommer in i vardagen.
    De ställer sig in och fjäskar men sedan när de känner sig säkra då jävlar träder de fram i sina rätta färger.

    Jag har haft en jävla otur när det gäller min sambos unge, han e en riktigt jobbig jävel men jag och sambon gör vad vi kan för att få oss alla att fungera. Sambon vet med sig att barnet ÄR jobbigt och a´tt både han (sambon) och mamman tabbat sig i uppfostran och försöker laga det så gott han kan.

    Stackars min sambo, han bär ett tungt lass på sina axlar och jag gör vad jag kan för att underlätta.
    De får sin ensamtid (om det inte går till överdrift) och barnet är med på våra familjegrejer.

    Men som jag skrev innan, som barnlös har man ingen aning hur det kan vara med ungar och om man bara fått se de ljusa stunderna i invänjningsperioden (vi hade en sådan period i nåt år tror jag, kanske 1 1/2) för att sedan successivt få se en allt mörkare bild av den lilla individen man inte tyckte tog så stor plats i början och det bara blir värre och värre och värre...
    Jag vet inte, ska man jubla?

    Nej, jag anser att det bästa är at fortsätta kämpa och använda FL som en slags spricka i fördämningen man bygger upp i vardagen med "bitdigiläppenfördufårintehanåtnegativtattsägaomdinbonus"situationer och om man redan hunnit bilda familj med mannen man älskar innan man märker av barnet sedan innans rätta färger så är det inte bara att packa ihop och dra, inte ska man behöva spräcka en familj för att en liten marodör härjar?

    Det är troligen bara så att barnet sedan inan inte hittat sin roll och gör allt för att få den odelade uppmärksamheten de fick innan pappas/mammas nya familj skapades och om man ger det tid så komer de förstå att de inte är ensambarn längre som kan spela ut vuxna i deras närhet.

    Med facit i hand tror jag många "bonus"föräldrar hade dragit innan de ens fått ögonkontakt med sin nuvarande partner som har barn sedan innan, men eftersom tiden än så länge är konstant så kan man inte gå bak i tiden utan får göra det bästa för sig och sitt/sina barn i den situation man befinner sig i.
    Har man satt sig i båten får man ro den iland, jag t.x kommer inte låta "bonus"barnet vara en anledning till att jag ska separera från den man jag utsett som far till mitt barn.

  • CrazyMe

    CharitableLady skrev 2009-01-02 16:36:48 följande:


    Och ni tjejer som inte har barn sen innan om ni träffar en kille som har barn sedan innan så är det ju ett klart bevis för att du inte spräcker hans oskuld och att du inte är enda kivinnan i hans liv.
    Det är inte alltid barnen som är problemet. Utan att han måste hålla kontakt med sitt ex (naturligtvis) och det kan va svårt för en flickvän att ta om man aldrig har varit tillsammans med en kille som har barn förut. Samt att barnen kan likna hans ex mycket och man blir då ständigt påminnd om vad han har gjort en gång i sitt liv. För mig vad det jobbigt i början för jag förknippade att ha kontakt med sitt ex = på väg att bli tillsammans igen...alt otrogen.
    Efter ett tag accepterade jag hans ex, jag tror att det va lättare att acceptera henne då jag fick själv träffa henne och vi fikade och pratade lite.
Svar på tråden Varför blir man i hop och flyttar i hop med någon med barn man inte gillar?