Finns det nog om anmält sin tonåring till soc

Hon sov intte så länge igår utan vaknade till liv och var rätt så tevlig, fram till jag gick ut..då drog hon igång med sambon..så när jag kom hem sa han bara JAG KOMMER ALDRIG MER PRATA MED DEN UNGEN. Hon var sur som f*n på mig för jag inte talat om vart jag gick..men att hon fått info om att jag skulle ta en promenad det hade hon totalt glömmt..tror att jag ska beskriva exakt hur å var jag går..men det LÄR inte hjälpa. Ja sen så var det som det var på kvällen..jiiippii VÄRRE..men när jag väckte henne på morgonen så var det en söt,snäll go tjej som vaknade och inte var stressad till trotts att hon blev väckt 06.30 och hon var lugnet själv..UNDRA BARA VAD SOM HÄNDER NÄR HON KOMMER HEM? sitter som på nålar...om ett par tim vet jag för då är hon hemma och sambon oxå. Känns mest som hon har ställt in sig på att förstöra för oss, fast det hr hon ju sagt så många gånger att det är HAN SOM SKA UT UR HUSET.. så hennes sätt kan ju handla om det. Så jag är har gjort upp en krigsplan:) jag går och sätter mig i ett hörn och SKRIKER MIG BLÅ så kanske hon fattar att man inte kan hålla på hur som helst men då kommer hon väl..ÅH VAD F*N HÅLLER DU PÅ MED?

andaaaas

*fniss* om hon kör igång så lägg dig ner på golvet då å sparka å skrik?
avledning funkar ju faktiskt

eller så låter du henne och sambon själva lösa deras bekymmer så koncentrerar du dig på ditt/dotterns?

Helt klart behöver hon någon slags behandling som gör att hon klarar av allt i sin omgivning. Hon känner sig säkert förbisedd på något sätt o ty ker inte att det är någon som bryr sig ordentligt om henne - att hon inte blir tagen på allvar el. liknande.

Låt någon komma o prata med henne, som ger henne uppmärksamhet o förståelse, för det är nog denna frustration som leder till ilska o kan verka som om hon inte har någon empati. :)

Hoppas det löser sig

Jag provar att inte lägga mig i..men då kommer sambon eller dottern smått vansiniga på att jag tar någons parti..och då har jag inte äns sagt något..blir faktiskt jävligt ag ibland på sambon för jag tycker han kan vara sådan barnunge, jag provar att inte kritisera han inför barnen för då får ju dottern vatten på kvarnen..men hon säger ju alltid att hon pratar för alla syskona..INGEN VILL ATT HAN BOR HÄR! Och frågar man få hennes syskon så säger dom att så inte är fallet..fast barn är ju duktiga på säga sådant vuxna vill höra..men men men..ja ja..suck igen..jag ÄLSKAR JU DEM ALLA..fattar dom inte? eller så är jag dålig på att få fram det..hmm detta att sitta här och skriva och lätta sitt hjärta och hjärna är både trevligare och billigare än en psykolog till mig:)

inse att manipulering och kontrollbehov är en del av diagnosen

hon vet exakt vad som svider både hos dig, sambon och syskonen och hon kommer använda det för att få sin uppmärksamhet

jag har mitt ex här och vi har för att vara diplomatisk avsevärda kommunikationsproblem så jag vill inte svara mer i öppen tråd

men du vet var jag finns

Nä det finns ingen ren behandling som leder till att det försvinner..utan att lära sig att leva med det hitta sina vägar till hur man ska hantera och göra för att kunna leva är det som gäller. Sedan finns det ett antal olika typer av mediciner man kan prova om man får, min dotter har Conserta för att klara av sin skoldag. Vi har provar en del för att få det till att fungera, utan medicin så blir det inget bra..vi var utan i massor med år i början av skolåren..hon har missat minst 2 skolår om inte mer, men hon ska nu gå ut 9:an och nästan som det ser ut med bara ett fåtal IG.När hon fick Conserta så vände det iaf i skolan. Jag kan inte klaga på någon rektor jag haft från fsk till högstadiet, dom har varit underbara. Hon har haft assistent sedan förskloleklass och den hon har nu är bara så BRA.

Diwa.
Har förståt att det är väldigt olika vart man bor, fast dotterns diagnos gjorde nog att dom inte hade något val...
SVÅR ADHD MED EXTREM ÖVERAKTIVITET..den har kännts kan jag säga..ibland så sov hon 10 min på 72 tim oc körde i samma höga tempo dygnet runt, hon har ingen smärtgräns..vi höll på att förlora henne för 8 år sedan, hon hade 40-41 grader feber och ont i magen till och från i en månad, fast hon kunnde ju inte helt hundra säga att det var magen när vi var på sjukuset utan då var det tån håret m.m, dom röngade henne men hon var bara förstoppad och gav henne lavemang, detta gjorde dom 3 ggr och jag har journaler där det står..HENNES ONDA I MAGEN ÄR ADHD RELATERAT MED EN HYSRTERIKS MAMMA.
Iaf..dagen innan skolavslutningen så ligger hon bara i soffan helt väck, tar tempen på henne 41,3, vi får ingen kontakt med henne nu går det i 130 allt jag gör, väl inne på akuten så kommer dom springade från alla håll och kanter..nu går det undan..dropp fick hon med engång, ett ultaljud beställs..dom hittar en stor kula i magen på henne som dom inte vet vad det är för något..nu går det änu fortare..1 kirurg team och ett gyn team har dom bestämmt ska öppna henne..det är blidtarmen..den har hoppat mot äggledaren och där har dom kapslat in sig ihop som en stro varböld i magen..ja vad säger man..

Jag har inte läst riktigt hela tråden men funderar på en sak. Hon har ADHD med medicin och all den problematiken runt det. Det problemet du har med henne, känns det som det är något mer än ADHD? Är det tonårstrots som har blivit så mycket mer förstorat pga. bla ADHD? Vad skulle tex hända om hon fick p-piller? Inte i preventivmedel syfte utan mer som att dämpa de hormoner som rusar i kroppen. Göra henne lite jämnare i humöret.

Jag vill inte att du tar det här på fel sätt, jag har inga tonåringar men kommer ihåg hur jag själv var.  Det är bara en tanke, och kanske inte så genomtänkt

Kommer ihåg att jag blev lite jämnare i humöret iaf när jag åt p-piller.

Diwa.
Man började den utreda henne när hon var 5 år för att hon skulle var färdigt utred innan förskoleklass, sedan efter det var det ca var 4:e år nu går det 2 år mellan bara och det har att gör med vådbidraget, för försäkringskassan vill bara bevilja vårdbidrag för 2 år åt gången för hon kan ju bli bättre..ja vad säger man om det, visst det finns saker hon klarar bättre nu, men jag har en tonårsdotter som inte fattar detta med att duscha och hålla sig ren och byta trosor som ex. Visst hon är 15 år hormonmässigt men inte mentalt då pendlar hon mellan 2-100 år:) hon kan glöma minsta sak, hon kan hålla i ett par strumpor och trotts hon håller hon i dom försvinner dom..hon är världens bästa magiker:) Jag har aldrig varit med om att ha hästminne på små saker som hänt henne näe hon var 3-4 år men att komma ihåg vad 4+4 är det går inte.

Satt och surfa runt i annat syfte idag och råka hanman på den här sidan.
http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_trotssyndrom_och_uppforandestorn.htm
Det löser ju inga problem för er att läsa om det men kan ju ge en vink om vad det kan vara, kanske.

Annars så önskar jag dig en trevlig helg.

Hej hoppar in. Har ni en fyrkantig struktur hemma med schema osv. Det kan fungera. Finns massor med "verktyg" eller metoder man kan ha användning för.