Interracial adoption

Kommer du ihåg namnet på dokumentären?

Jag blev också irriterad på henne av många anledningar.

Men detta med att amma sina adoptivbarn måste väl vara rätt provocerande bara det. Jag tänker mig att kanske en del människor provoceras av att man är väldigt barn som i deras ögon inte är "ens egna" barn. Jag har aldrig hållt inne med pussar och kramar och massor av kärlek. Men ibland kan jag tycka mig få blickar från andra. Kanske inbillning, men på ngt vis tror jag det är en provokation ocks att vi faktiskt visar hur lätt det är att älska ett adopterat barn precis som ett egenfött. Det kanske i grund och botten även är provocerande för at vi själva är så bekväma i vår kärlek inom familjen  För är man adoptivförälder ska man antingen skämmas för att man lagt ut pengar för att få hem ett barn som någon annan kvinna i ett fattigt land fött eller för att man inte kan "producera" biologiska barn (för så är det ju med alla oss som adopterar ) Och får man biologiska barn efter adoptionen så är det för att man blev välsignad efter en god gärning. nu bara spårade mitt inlägg ur, men jag tror kort och gott att vi kan provocera rätt mycket utan att säga ett enda ord .Detta med att man visar hur bekväm i sitt liv och sitt beslut, provocerar nog mest. Kanske är det minsta problemet färgen på barnet?

provoceras av att man är väldigt nära barn som i deras ögon inte är "ens egna" ska det stå

Har försökt minnas men kommer inte ihå namnet! ska fråga min man för det var han som reagerade värst på dokumentären.
Åh hjälp,få inte igång mig med hur folk kan bli provocerade av oss!! Jag har blivit kallad för en onaturliga mamma för att jag inte känner mer för min son än för min dotter- av en som ska vara en viktig del av min dotters liv. Man ska tydligen älska det barn man fött mer. Nu väntar vi barn igen och så har samma person sagt att hon hoppas på en flicka så att vi har paret- äh va? Jag har redan paret kärringjä**l !!
Jag kan bara inte förstår varför kärleken till sitt barn som man inte har fött kan vara så himla laddat....

Hittat!
The Art star and the Sudanese Twins.


">

Visst var det så att hon fick adoptera ett annat barn, inte tvillingarna?
På slutet av filmen fick vi se henne i någon villa utanför New York, ett hus med som rymde hennes assistent, en barnsköterska, en städerska...

Länkade till den här bloggen förra gången, säkert fortfarande läsvärd:

afterstories.blogspot.com/

Tackar tackar

Jag satt och vred och vände jag med, men hade aldrig hittat den på egen hand.

Visst är den lite läskig?
Nu kom jag på att att det var flera saker som gjorde mig irriterad med dokumentären!
Läste du att maken var emot adoptionen?

Ja jag tycker hela hon är lite "creepy". Sättet som hon blev irriterad på bykvinnorna när de tog barnen och avbröt hennes fotografering "theese people" sa hon i arg ton.Nu efter att ha tänkt lite yterligare kan jg tänka mig att byborna faktiskt inte är irriterade över at hon vill adoptera barnen, utan snarare att hon kommer som den "vita rika kvinnan" och börjar exploatera dessa små barn.  

Ja,men såg du inte att hon slog till skåpet som hon lutade sig mot! Jag, tror också att byborna tänkte så! Jag gjorde ialla fall det!
Och ja,hon är creepy och den som skrev i bloggen du länkade sa det så himla bra!

Här är tråden då vi senast diskuterade filmen och Vanessa Beecroft:

www.familjeliv.se/Forum-13-247/m39562217-1.html 

Intressant frågeställning! Kan inte låta bli att tänka att USA är lite speciellt i det här avseendet.

Tänker också på USAs president Barack Obama, som är uppvuxen i en helt vit miljö (mamma och morföräldrar) och av många svarta uppfattas som "inte tillräckligt svart" därför att just den sociala bakgrunden saknas. Men som sökte sina rötter i vuxen ålder och då fick kontakt med sin Afrikanska släkt.

OK, detta kanske inte bidrar till att reda ut frågan. Men kan inte låta bra att fundera på vad status har med saken att göra också. Hur det än är, vita har sett till att skaffa sig mest makt och status i en stor del av världen. Att ett mörkhyat par då skulle ta sig an ett ljushyat barn kan säkert uppfattas som alltför avvikande på många håll.... Tyvärr.

Status, d v s makt är väl allt i hudfärgsfrågor?

Se t ex på äktenskap.
Eftersom kvinnor generellt är underordnade män är det viktigare för dem att "gifta upp sig" i stället för tvärtom. D v s kvinnor väljer oftare än män en partner med högre lön/bättre status. Det avspeglar sig också i blandäktenskap där det finns betydligt fler par med ljusa män och mörka kvinnor än par med ljusa kvinnor och mörka män.