• Anonym (funderar)

    nackdelar för familjehem

    Nu vänder jag mig främst till dem som har eller haft familjehemsplaceringar, men andra som har erfarenhet får förstås också svara.

    Jag undrar vad som kan anses som degraderande om man ansöker om att få bli familjehem?
    Nu menar jag inte mera solklara saker som missbruk och så, utan lite andra saker.

    Vad sägs exempelvis om
    - man har husdjur?
    - man har en psykisk sjukdom (som är i kontroll under medicinering)?
    - om man har en bakgrund där man växt upp med missbrukare?
    - om man för länge sedan själv varit missbrukare?
    - om man är ett samkönat par?
    - om man är promiskuös?
    - om man har dålig kontakt med sina föräldrar?
    - om man varit straffad för t.ex stöld?
    - om man spelar rollspel?
    - om man tittar på en massa splatterfilm?
    - om man gillar BDSM?
    - om man skilt sig flera gånger?

    Sådana saker som i sig inte behöver betyda något, alltså, men som vissa ändå har tankar och åsikter om.

    Jag är anonym för att jag inte vill att folk här ska veta att jag tänker i de här banorna, även om allt ovan inte gäller mig personligen.

  • Svar på tråden nackdelar för familjehem
  • whitestar
    Anonym skrev 2011-04-02 22:33:35 följande:
    Att partner jobbar på anna ort kan inte spela någn roll för man behöver inte ha nån partner alls, vet många jour/familjehem som är ensamstående!
    Inte heller spelar det nån roll om man har egna små barn
    Eget Rum måste finnas till det placerade barnet
    Ok,då vet jag!tack så mycket!
  • Anonym

    Hej1 Tack för alla svar på mina frågor. Naturligtvis vet och förtår jag skillnaden mellan ett familjehemsplacerat och ett adopterat barn. Anledningen till att jag ö h t tog adoption är att jag som diabetiker kan ha problem med denna diagnos vid adoptioner, vad jag har hört från vänner som är adoptivföräldrar. Vad gäller åldersgruppen
    -2 år så är det väl helt enkelt så at jag som förskollärare med tre egna barn ålder 1-5 år känner att det är en ålders grupp som jag känner till väl och känner mig trygg och kapabel att göra en bättre insats med än tex med struliga tonåringar. Där jag tror att jag måste ha erfarenheter med mina egna barn först innan jag kan bedömma om jag faktiskt kan hantera den problematiken med de speciellt behov och problem som kommer i tonåren för de flesta, på ett bra och riktigt vis. å små b arn somi förskoleå
    Antar att det är ett närmare och tätare samarbete med föräldrar vid placeringar av små barn som  i förskolleåldern?

  • Anonym (grandwolf)

    Kan bara säga att i vår familj (som tagit emot många familjehemsplacerade barn) har det fungerat bäst att ha tonåringar då de egna barnen var små och små barn då våra egna var tonåringar! Med för många rel jämnåriga barn är risken för konkurrens större och man bör tex inte ha ett biobarn i samma klass som ett placerat .....

  • Anonym

    ja detta ligger några år framåt i tiden för oss men det har varit väldigt bra för mig/oss att närma oss familjehems-livet här på FL för att få lite insikter om hur det kan vara.
     Tänker mig att vänta tills yngsta sonen borjar förskoleklass typ och då kanske ansöka om att få bli familjehem till yngre barn i förskoleåldern. Tonåringar känns spontant som inget för oss men vem vet vad som händer... Man kan ju ändra sig med tiden.  Kan det vara till nytta om man har erfarenhetv av tex multihandikappade barn? Har ni någon aning om hur pass vanligt elller ovanligt att ett barn ur denna grupp blir familjehemsplacerade? Eller är det andra lösningar som stödfamilj, elevhem och liknande somär vanligare i dessa fall?

  • Anonym (grandwolf)
    Anonym skrev 2011-04-03 23:52:00 följande:
    ja detta ligger några år framåt i tiden för oss men det har varit väldigt bra för mig/oss att närma oss familjehems-livet här på FL för att få lite insikter om hur det kan vara.
     Tänker mig att vänta tills yngsta sonen borjar förskoleklass typ och då kanske ansöka om att få bli familjehem till yngre barn i förskoleåldern. Tonåringar känns spontant som inget för oss men vem vet vad som händer... Man kan ju ändra sig med tiden.  Kan det vara till nytta om man har erfarenhetv av tex multihandikappade barn? Har ni någon aning om hur pass vanligt elller ovanligt att ett barn ur denna grupp blir familjehemsplacerade? Eller är det andra lösningar som stödfamilj, elevhem och liknande somär vanligare i dessa fall?
    Självklart är det bra att ha erfarenhet av barn med särskilda behov även om multihandikappade barn inte är någon stor grupp bland de som familjehemsplaceras. Där finns LSS och stödfamiljer/avlastningshem som vanligare insatser. Men alla barn som placeras i familjehem kan ha särskilda behov (såväl psykiskt som fysiskt). Det ligger i sakens natur så att säga. Men bästa erfarenheten som familjehem är nog att ha erfarenhet av vuxna med särskilda behov. Jag brukar säga att ta hand om barnen är alltid "a piece of cake" men kontakten med de anhöriga!! Det är där utmaningen finns .....
  • Lilia
    morochmer skrev 2011-03-17 12:38:55 följande:
    Jag måste inflika lite. Man är inte utesluten per automatik för att man finns med i något register.
    Och just sex/samlivet tar man upp under utredning.

    om man har flera skilsmässor bakom sig så är det något som tas med i beräkningen.
    Jag är familjehem och de tog inte upp mitt sexliv under utredningen. Däremot frågade de om pojkvänner. Jag har hört och läst att man inte ska få bli familjehemom man finnsmed i brottsregistret.
  • Anonym
    Lilia skrev 2011-04-06 20:02:54 följande:
    Jag är familjehem och de tog inte upp mitt sexliv under utredningen. Däremot frågade de om pojkvänner. Jag har hört och läst att man inte ska få bli familjehemom man finnsmed i brottsregistret.
    Tog inte upp mitt sexliv heller, om kärleks relation fick jag en enda fråga som va varför mina barns pappa o jag sepererade... det va allt! Inget mer alls om fler, pågående eller före detta realtioner!
    Informerade mig om att om jag fanns i brotts registret oasvsett anledning o brott så skulle dom inte gå vidare!
    Vad jag kan tycka nu i efterhand när man läst flera trådar angående just familjehems utredningar är att det inte ör bra att den ena utredningen inte ör den andra lik! Vilket jag finner oroväckande att det inte verkar finnas nån "röd tråd" i utredningarna eftersom dom helt uppenbart skijer sig så mycket åt!
    Blev godkänd då och har varit ett uppskattat och väl rekomenderat familjehem sen dess!
  • Anonym (grandwolf)

    "Vad jag kan tycka nu i efterhand när man läst flera trådar angående just familjehems utredningar är att det inte ör bra att den ena utredningen inte ör den andra lik! Vilket jag finner oroväckande att det inte verkar finnas nån "röd tråd" i utredningarna eftersom dom helt uppenbart skijer sig så mycket åt!
    Blev godkänd då och har varit ett uppskattat och väl rekomenderat familjehem sen dess!"

    Fast det viktigaste, tänker jag, är att man hittar ett bra matchat hem för varje enskilt barn - och det tycks man ju ha gjort i ditt fall!!?? Eftersom barnens behov ser olika ut så kan nog inte medgivandeutredningarna se precis lika ut i varje situation heller .... vid vissa placeringar är t.ex. en ödmjuk och ickekonfrontativ inställning till ursprungsfamiljen a o o, i en annan är det bra att ha förförståelse för ett visst neurologiskt funktionshinder, i en annan situation måste det finnas tillräcklig tid och möjlighet att skjutsa ett barn till umgänge med föräldern som bor på fängelse osv.

  • Anonym
    Anonym skrev 2011-04-02 22:33:35 följande:
    Att partner jobbar på anna ort kan inte spela någn roll för man behöver inte ha nån partner alls, vet många jour/familjehem som är ensamstående!
    Inte heller spelar det nån roll om man har egna små barn
    Eget Rum måste finnas till det placerade barnet
    Egna rum behövs inte vid sk jourhem. Min dotter fick vid sin jourhemsplacering dela rum med en äldre flicka med grava problem vilket innebar att hon for ännu mer illa än förut!
  • Anonym (grandwolf)

    "Vad jag kan tycka nu i efterhand när man läst flera trådar angående just familjehems utredningar är att det inte ör bra att den ena utredningen inte ör den andra lik! Vilket jag finner oroväckande att det inte verkar finnas nån "röd tråd" i utredningarna eftersom dom helt uppenbart skijer sig så mycket åt!
    Blev godkänd då och har varit ett uppskattat och väl rekomenderat familjehem sen dess!"

    Fast det viktigaste, tänker jag, är att man hittar ett bra matchat hem för varje enskilt barn - och det tycks man ju ha gjort i ditt fall!!?? Eftersom barnens behov ser olika ut så kan nog inte medgivandeutredningarna se precis lika ut i varje situation heller .... vid vissa placeringar är t.ex. en ödmjuk och ickekonfrontativ inställning till ursprungsfamiljen a o o, i en annan är det bra att ha förförståelse för ett visst neurologiskt funktionshinder, i en annan situation måste det finnas tillräcklig tid och möjlighet att skjutsa ett barn till umgänge med föräldern som bor på fängelse osv.

  • Anonym
    Anonym skrev 2011-04-07 21:23:57 följande:
    Egna rum behövs inte vid sk jourhem. Min dotter fick vid sin jourhemsplacering dela rum med en äldre flicka med grava problem vilket innebar att hon for ännu mer illa än förut!
    Jag är "jourhem" och det va ett krav ifrån Soc att varje barn och det oavsett ålder ska ha tillgång till eget rum!
    Nån enstaka gång under alla mina år som jourhem har det varit "överbelastat" nån natt men det är mycket mycket ovanligt och i så fall handlar endast om nån natt!
    Är kontrakterat jourhem år våran Kommun sen många år tillbaka ( 3 platser) och måster alltså ha 3 rum över till Soc förfogande! Har varit så sen dag 1 och vad jag vet så är det fortfarande samma regler! Och just för jourhems placerade barn då dom kan må mycket dåligt när dom kommer.
  • Anonym (grandwolf)

    Det kan också finnas fördelar med att syskon tex INTE får egna rum - tryggare att sova tillsammans!Egna rum är inte krav för jourhem i alla kommuner. Beror - som alltid - helt på situationen!

  • Anonym
    Anonym (grandwolf) skrev 2011-04-07 23:21:20 följande:
    Det kan också finnas fördelar med att syskon tex INTE får egna rum - tryggare att sova tillsammans!Egna rum är inte krav för jourhem i alla kommuner. Beror - som alltid - helt på situationen!
    I våran Kommun vet jag att det är det! Brukar vara med vid ny rekryteringar av nya Jourhem på info möten och ett rum per barn är hos oss ett krav!
    Antalet platser man kontrakteras för är antalet barn som kan placeras sen om syskon delar rum vilket dom också brukar göra ibland ( inte alltid, beror helt o hållet på ) så ska dom om dom vill kunna få ett varsitt rum.Om dom sen anväder det eller inte är upp till dom.
    Har tex just nu en liten 2 åring placerad sen 4 månader tillbaka som inte användt sig av "sitt rum" en endaste dag eller natt men den platsen/rummet räknas ändå på Soc som upptaget. Barnet mår så illa och har fart så illa så barnet sover inne hos mig.Men precis som det stått här tidigare så verkar det vara helt olika beroende på var man bor!
  • Anonym
    Anonym skrev 2011-04-07 23:11:19 följande:
    Jag är "jourhem" och det va ett krav ifrån Soc att varje barn och det oavsett ålder ska ha tillgång till eget rum!
    Nån enstaka gång under alla mina år som jourhem har det varit "överbelastat" nån natt men det är mycket mycket ovanligt och i så fall handlar endast om nån natt!
    Är kontrakterat jourhem år våran Kommun sen många år tillbaka ( 3 platser) och måster alltså ha 3 rum över till Soc förfogande! Har varit så sen dag 1 och vad jag vet så är det fortfarande samma regler! Och just för jourhems placerade barn då dom kan må mycket dåligt när dom kommer.
    Detta var uppdrag från Nacka Kommun och jourhemmet låg på Ekerö. Det var övrigt ett väldigt smutsigt och rörigt hem dessutom, inte alls en bra miljö för mitt barn (eller något annat barn för den delen heller).
    Anonym (grandwolf) skrev 2011-04-07 23:21:20 följande:
    Det kan också finnas fördelar med att syskon tex INTE får egna rum - tryggare att sova tillsammans!Egna rum är inte krav för jourhem i alla kommuner. Beror - som alltid - helt på situationen!
    För mitt barn så var det INTE bra att dela rum med en ett år äldre tjej med grava problem. Mitt barn hakade ju på henne, rymde tillsammans och har i efterhand berättat hemska historier om denna tjej och vad de upplevde tillsammans.
  • Ninja05
    - man har husdjur?

    Supermysigt sålänge barnen man ska ta emot inte är allergiska förstås :)

    - man har en psykisk sjukdom (som är i kontroll under medicinering)?

    Kan jag tycka beror helt på. Är du djupt deprimerad orkar och kan man ju inte ge all tid och uppmärksamhet till ett placerat barn. Är man tillexempel manodeppressiv, är det ju också rätt ostabilt eftersom det räcker med att strunta i medicinerna så är det kanske ett maniskt skov på intågande.. Så säger nog nej på den . Inte ok.

    - om man har en bakgrund där man växt upp med missbrukare?
    Helt ok. Tror bara det är jättebra att ha en egen bild utav hur det kan vara. Men viktigt dock att man verkligen helt och fullt ut bearbetat sitt eget och sina egna erfarenheter innan.

    - om man för länge sedan själv varit missbrukare?

    Lite för otryggt. Så säger nej där.

    - om man är ett samkönat par?

    Helt okej, Inget konstigt alls.

    - om man är promiskuös?

    Berör inte föräldrarollen på det viset tycker jag .
    - om man har dålig kontakt med sina föräldrar?

    Visst. Ett kontaktnät kan alltid vara bra för ett placerat barn att få. Men ingen invändning mot det, och det ska ju verkligen inte spela in om man ska få bli familjehem kan jag tycka.

    - om man varit straffad för t.ex stöld?

    Inte ok. Man måste ju iallafall vara helt ostraffad för att bli familjehem. Och det tycker jag är helt rätt.

    - om man spelar rollspel?

    Rollspel i sängen eller utanför har väl inte heller någon betydelse.

    - om man tittar på en massa splatterfilm?

    Spelar väl ingen roll det heller.

    - om man gillar BDSM?

    Nej tycker jag inte spelar roll..

    - om man skilt sig flera gånger?

    Beror lite på kan jag tycka. Beror på orsakerna kanske.. Är det otrygghet i dig som person som är skild, så kanske du har saker att jobba på innan du blir familjehem. Men saken i sig skulle jag annars inte reagera på.

    Jag svarade, såg inte vem eller vilka TS ville ha svar ifrån. Jag har iallafll växt upp i familjehem själv.
  • Hypnos
    Ninja05 skrev 2011-04-08 23:03:49 följande:
    - man har husdjur?

    Supermysigt sålänge barnen man ska ta emot inte är allergiska förstås :)

    - man har en psykisk sjukdom (som är i kontroll under medicinering)?

    Kan jag tycka beror helt på. Är du djupt deprimerad orkar och kan man ju inte ge all tid och uppmärksamhet till ett placerat barn. Är man tillexempel manodeppressiv, är det ju också rätt ostabilt eftersom det räcker med att strunta i medicinerna så är det kanske ett maniskt skov på intågande.. Så säger nog nej på den . Inte ok.

    - om man har en bakgrund där man växt upp med missbrukare?
    Helt ok. Tror bara det är jättebra att ha en egen bild utav hur det kan vara. Men viktigt dock att man verkligen helt och fullt ut bearbetat sitt eget och sina egna erfarenheter innan.

    - om man för länge sedan själv varit missbrukare?

    Lite för otryggt. Så säger nej där.

    - om man är ett samkönat par?

    Helt okej, Inget konstigt alls.

    - om man är promiskuös?

    Berör inte föräldrarollen på det viset tycker jag .
    - om man har dålig kontakt med sina föräldrar?

    Visst. Ett kontaktnät kan alltid vara bra för ett placerat barn att få. Men ingen invändning mot det, och det ska ju verkligen inte spela in om man ska få bli familjehem kan jag tycka.

    - om man varit straffad för t.ex stöld?

    Inte ok. Man måste ju iallafall vara helt ostraffad för att bli familjehem. Och det tycker jag är helt rätt.

    - om man spelar rollspel?

    Rollspel i sängen eller utanför har väl inte heller någon betydelse.

    - om man tittar på en massa splatterfilm?

    Spelar väl ingen roll det heller.

    - om man gillar BDSM?

    Nej tycker jag inte spelar roll..

    - om man skilt sig flera gånger?

    Beror lite på kan jag tycka. Beror på orsakerna kanske.. Är det otrygghet i dig som person som är skild, så kanske du har saker att jobba på innan du blir familjehem. Men saken i sig skulle jag annars inte reagera på.

    Jag svarade, såg inte vem eller vilka TS ville ha svar ifrån. Jag har iallafll växt upp i familjehem själv.
    Första inlägget som faktiskt besvarar ts frågeställning!
    Kanon!
  • Lillan7704

    På vår djupintervjuv fick vi redogöra för i stort sett ALLT i våra liv.. Från födsel till dags datum..
    Och jo, oss frågade dom om hur vårat sexliv ser ut! Om det var "normalt" eller skiljde sig från det normala..

    Dom frågade även om förhållandet till droger och alkohol och både jag och min man har testat det mesta förr, men det var inget dom hängde upp sig på. Vi har dock aldrig haft något beroende..

Svar på tråden nackdelar för familjehem