k girl

Äldre 16 Jan 13:00

18 svar

Lära barn kroppslig integritet

Jag tycker att det är oerhört viktigt att barn får lära sig att sätta gränser för sin egen kropp. Jag tycker att det är oerhört viktigt att respektera barnets gränser och gillar inte när, exempelvis, någon plockar upp min son när han tydligt har visat att han inte vill vara hos personen ifråga. Jag vill inte att min son ska behöva krama någon han inte vill krama, jag vill inte att någon ska "spela ledsen" för att han ska krama dem etc.

Min son är snart fjorton månader och han förstår vad "nej" betyder. Han ammar fortfarande och har dessutom blivit väldigt intresserad av sin egen och andras kroppar. Det händer allt oftare att han vill ner i min urringning och titta och känna, jag tar då bort hans hand och säger "nej". Tycker ni att man kan be andra säga ifrån på samma sätt? De flesta tar ju undan hans hand och gör precis som jag, men det finns en och annan som bara skrattar och låter honom hållas för att det är "sött". Jag tycker inte att det är okej. Det skulle antagligen inte vara okej och man skulle markera om det rörde sig om en sjuåring, eller en femtioåring, så varför en ettåring? Jag vill inte att han håller på så, och jag vill att han även ska respektera andras gränser, även om de själva tycker att det är "gulligt" och "mysigt" (och jag tycker väl dessutom att det är lite för gränslöst att låta en ettåring tafsa på sina tuttar för att det är "gulligt").

Hur tänker ni kring det här ämnet?

Maria222

Äldre 16 Jan 16:21

#1

Jag tänker precis likadant som dig angående att respektera barnets integritet.
Min son ville också gärna köra ner handen i urringningen när han var runt ett år, men i stort sett bara på mig och hans pappa.

Kan du ge en hint till dem som inte själva förstår att du tycker det är opassande... att du säger till barnet "inte göra sådär" med en mjuk röst och ta barnet till din famn.

Alternativt så får man acceptera att var och en sätter sina egna gränser helt enkelt... för även om din son nyper på mormors(?) bröst nu så är jag övertygad om att han slutar innan han är 7 år :)

pojke 0706 och pojke 1008.

k girl

Äldre 16 Jan 19:45

#2

Det tror jag iochför sig att han gar slutat med, fast jag tycker i och för sig att det är olämpligt och gränslöst för det. Men det var ett bra förslag, det ska jag ta mig till.

Maria222

Äldre 16 Jan 20:43

#3

k girl skrev 2011-01-16 19:45:04 följande:

Det tror jag iochför sig att han gar slutat med, fast jag tycker i och för sig att det är olämpligt och gränslöst för det.

Men det var ett bra förslag, det ska jag ta mig till.

Ja jag förstår och håller med dig, lycka till, hoppas det funkar :)

pojke 0706 och pojke 1008.

augustisten

Äldre 17 Jan 15:44

#4

Jag förstår nog inte riktigt... vad i detta gör att han inte kommer att respektera sina egna gränser?

Det viktiga är väl att alla olika sorters gränser är okej. Vissa vill inte att man pillar dem på tuttarna och för andra gör det inte så mycket... och vissa får pilla och andra inte. Så är det väl för de flesta. Min man får gärna pilla, men inte alltid och överallt. Min son som är tre får också pilla ibland, men inte alltid. När han blir sju kommer han inte att få pilla... och kanske kommer inte min man att få det längre heller - men kanske en annan man eller kvinna får. Det finns ju inga generella regler för vem som får pilla på någons bröst.

Det viktiga är att alla har samma rätt att säga nej när de inte vill tycker jag. Men det är ju lika viktigt att man har rätt att säga ja till beröring som man gillar. Eller att man kan visa att viss beröring inte bekommer en så mycket.

Jag skulle nog inte reagera så mycket emot om en ettåring petade i mitt dekoltage (så länge hen inte nöp) - då vore det ju också fel att "låtsas" det för att markera var din gräns går. Däremot tycker jag att det är väldigt obehagligt att någon tar på min ena underarm eftersom jag har ett ärr där, så när någon rör mig där säger jag ifrån - oavsett om det är en vuxen eller ett barn (med små barn lyfter jag väl troligast bort handen bara). Jag måste ju vara sann mot min egen gräns sas. Precis som ditt barn ska respekteras i sina gränser. Oavsett var de går.

Det jag har tyckt varit svårast med det här med kroppslig integritet är nog att mitt barn är väldigt kramigt och att det ofta händer att han vill krama barn som uppenbart inte vill. Då är det inte okej för mig att försöka övertala det andra barnet och säga att "men han vill ju bara ge dig en kram", som vissa vuxna gör. Det tycker jag väldigt illa om. Visar barn att de inte vill ha kramar ska de inte behöva ta emot några - vare sej från barn eller vuxna (men man får ju säga det på ett snyggt sätt till barnet som vill kramas också - lyfta bort det och tala om att det andra barnet inte vill kramas just nu brukar fungera bra).

Flickan och kråkan

Äldre 17 Jan 15:54

#5

augustisten skrev 2011-01-17 15:44:49 följande:

Jag förstår nog inte riktigt... vad i detta gör att han inte kommer att respektera sina egna gränser?

Det viktiga är väl att alla olika sorters gränser är okej. Vissa vill inte att man pillar dem på tuttarna och för andra gör det inte så mycket... och vissa får pilla och andra inte. Så är det väl för de flesta. Min man får gärna pilla, men inte alltid och överallt. Min son som är tre får också pilla ibland, men inte alltid. När han blir sju kommer han inte att få pilla... och kanske kommer inte min man att få det längre heller - men kanske en annan man eller kvinna får. Det finns ju inga generella regler för vem som får pilla på någons bröst.

Det viktiga är att alla har samma rätt att säga nej när de inte vill tycker jag. Men det är ju lika viktigt att man har rätt att säga ja till beröring som man gillar. Eller att man kan visa att viss beröring inte bekommer en så mycket.

Jag skulle nog inte reagera så mycket emot om en ettåring petade i mitt dekoltage (så länge hen inte nöp) - då vore det ju också fel att "låtsas" det för att markera var din gräns går. Däremot tycker jag att det är väldigt obehagligt att någon tar på min ena underarm eftersom jag har ett ärr där, så när någon rör mig där säger jag ifrån - oavsett om det är en vuxen eller ett barn (med små barn lyfter jag väl troligast bort handen bara). Jag måste ju vara sann mot min egen gräns sas. Precis som ditt barn ska respekteras i sina gränser. Oavsett var de går.

Det jag har tyckt varit svårast med det här med kroppslig integritet är nog att mitt barn är väldigt kramigt och att det ofta händer att han vill krama barn som uppenbart inte vill. Då är det inte okej för mig att försöka övertala det andra barnet och säga att "men han vill ju bara ge dig en kram", som vissa vuxna gör. Det tycker jag väldigt illa om. Visar barn att de inte vill ha kramar ska de inte behöva ta emot några - vare sej från barn eller vuxna (men man får ju säga det på ett snyggt sätt till barnet som vill kramas också - lyfta bort det och tala om att det andra barnet inte vill kramas just nu brukar fungera bra).

Vad bra skrivet, tänkte precis samma sak.

Vad gäller kramiga barn....vi har två täta pojkar som gillar att brottas och kramas och hålla fast....men inte alltid samtidigt

. Vi är väldigt noga med att när någon säger nej, så släpper man. Släpper någon av dem inte självmant, så plockar vi bort den aktuelle och säger att nu vill inte lille- eller storebror att du kramar eller pussar eller håller fast eller vad det nu är. "Nej" och "sluta" gäller alltid. När det gäller att krama andra barn utanför familjen så att säga så har jag en som vill krama alla (så man får vara uppmärksam) och en som inte alls uppskattar att bli kramad......fast man behöver inte oroa sig för att han inte säger ifrån

.

Hervor 1

Äldre 18 Jan 08:06

#6

augustisten skrev 2011-01-17 15:44:49 följande:

Jag förstår nog inte riktigt... vad i detta gör att han inte kommer att respektera sina egna gränser?

Det viktiga är väl att alla olika sorters gränser är okej. Vissa vill inte att man pillar dem på tuttarna och för andra gör det inte så mycket... och vissa får pilla och andra inte. Så är det väl för de flesta. Min man får gärna pilla, men inte alltid och överallt. Min son som är tre får också pilla ibland, men inte alltid. När han blir sju kommer han inte att få pilla... och kanske kommer inte min man att få det längre heller - men kanske en annan man eller kvinna får. Det finns ju inga generella regler för vem som får pilla på någons bröst.

Det viktiga är att alla har samma rätt att säga nej när de inte vill tycker jag. Men det är ju lika viktigt att man har rätt att säga ja till beröring som man gillar. Eller att man kan visa att viss beröring inte bekommer en så mycket.

Jag skulle nog inte reagera så mycket emot om en ettåring petade i mitt dekoltage (så länge hen inte nöp) - då vore det ju också fel att "låtsas" det för att markera var din gräns går. Däremot tycker jag att det är väldigt obehagligt att någon tar på min ena underarm eftersom jag har ett ärr där, så när någon rör mig där säger jag ifrån - oavsett om det är en vuxen eller ett barn (med små barn lyfter jag väl troligast bort handen bara). Jag måste ju vara sann mot min egen gräns sas. Precis som ditt barn ska respekteras i sina gränser. Oavsett var de går.

Det jag har tyckt varit svårast med det här med kroppslig integritet är nog att mitt barn är väldigt kramigt och att det ofta händer att han vill krama barn som uppenbart inte vill. Då är det inte okej för mig att försöka övertala det andra barnet och säga att "men han vill ju bara ge dig en kram", som vissa vuxna gör. Det tycker jag väldigt illa om. Visar barn att de inte vill ha kramar ska de inte behöva ta emot några - vare sej från barn eller vuxna (men man får ju säga det på ett snyggt sätt till barnet som vill kramas också - lyfta bort det och tala om att det andra barnet inte vill kramas just nu brukar fungera bra).

Håller med helt och fullt. Tänkte skriva något smart som tillägg men insåg att du täckt in precis det jag ville säga!

k girl

Äldre 18 Jan 08:32

#7

Ja, kanske är just det en annan fråga. När jag var liten var det en man som uppmuntrade oss att ta på hans könsorgan, vilket vi gjorde. Någonstans kändes det inte riktigt ok och vi mådde inte speciellt bra någon av oss när det var gjort. Det var ju en form av övergrepp och hans gränslöshet gentemot oss var inte ok någonstans. Jag vill inte att min son ska hamna i sådana situationer. Och jag tycker inte att det är ok att uppmuntra ens en ettåring att ta på ens privata delar, oavsett bröst eller könsorgan, hur långt bort ens egen gräns går. Men visst, det är jag som anser detta och då är det ju jag som får ta ansvar för det - inte be någon annan göra det.

Hervor 1

Äldre 18 Jan 09:09

#8

k girl skrev 2011-01-18 08:32:18 följande:

Ja, kanske är just det en annan fråga. När jag var liten var det en man som uppmuntrade oss att ta på hans könsorgan, vilket vi gjorde. Någonstans kändes det inte riktigt ok och vi mådde inte speciellt bra någon av oss när det var gjort. Det var ju en form av övergrepp och hans gränslöshet gentemot oss var inte ok någonstans. Jag vill inte att min son ska hamna i sådana situationer. Och jag tycker inte att det är ok att uppmuntra ens en ettåring att ta på ens privata delar, oavsett bröst eller könsorgan, hur långt bort ens egen gräns går. Men visst, det är jag som anser detta och då är det ju jag som får ta ansvar för det - inte be någon annan göra det.

Fast visst är det en stor skillnad på att pilla på någons könsorgan och att vara klåfingrig i urringningen?
Nu är det ju svårt med kvalificerade gissningar kring just din upplevelse men jag gör ett försök

Det var ju absolut ett övergrepp ni blev utsatta för och oavsett vad föräldrar lär sitt barn så är det inte barnets ansvar eller skuld. Alltså, du, precis som jag, försöker såklart lära våra barn allt vi kan och vet för att de inte skall hamna i sådana situationer men ett barn är alltid i underläge gentemot en vuxen och som du själv beskriver så även om magkänslan säger att det är fel så kan det vara svårt att våga säga/ visa det.

Personligen tycker jag att det är helt ok att pilla i uringningen - på de som tycker det är ok. Läxan barn behöver lära sig är precis det som "banjomusik" beskiver samt att det är ok att ifrågasätta vuxna. Att inte lyda en vuxen "bara för att" är en sak som jag tror kan (förhoppningsvis) ge barnet lite styrka att gå därifrån om det, gud förbjude, skulle hamna i en sådan situation. Man måste inte göra som vuxna säger åt en, om det inte känns bra helt enkelt. Det lär man dem nog bäst (tror jag då) genom att uppmuntra dem att ifrågasätta och diskutera samt visa dem att vuxna kan ha fel och de kan ha rätt - det skall inte vara obehagligt att säge nej/stopp.

augustisten

Äldre 18 Jan 09:27

#9

k girl skrev 2011-01-18 08:32:18 följande:

Ja, kanske är just det en annan fråga. När jag var liten var det en man som uppmuntrade oss att ta på hans könsorgan, vilket vi gjorde. Någonstans kändes det inte riktigt ok och vi mådde inte speciellt bra någon av oss när det var gjort. Det var ju en form av övergrepp och hans gränslöshet gentemot oss var inte ok någonstans. Jag vill inte att min son ska hamna i sådana situationer. Och jag tycker inte att det är ok att uppmuntra ens en ettåring att ta på ens privata delar, oavsett bröst eller könsorgan, hur långt bort ens egen gräns går. Men visst, det är jag som anser detta och då är det ju jag som får ta ansvar för det - inte be någon annan göra det.

Fast det tycker jag är något helt annat - i ts handlade det ju inte alls om att barnet blev uppmuntrat utan om en ettåring som är bröstintresserad - vilket är väldigt naturligt för ettåringar att vara. Och för många kvinnor som själva har barn är inte brösten sexuella på något sätt om en ettåring tar på dem... så i det fallet kommer nog övergreppskänslan dina egna erfarenheter. Tror du själv att ditt barn mår dåligt av att göra så?

Däremot skulle jag aldrig acceptera att en vuxen bad ett barn att ta på någon som helst kroppsdel (om det inte var typ "känn vilken gåshud jag har" - och även då måste ju barnet kunna tacka nej). Men det är något helt annorlunda för mig än det du beskriver i ts.

Jag brukar vara noga med att tala om för mitt barn att han bestämmer om sin kropp, att jag bestämmer om min kropp, och om någon ber en att göra något som inte känns bra ska man säga NEJ. Precis som man alltid måste sluta om någon annan säger nej - eller om man märker att de inte vill.

Med de erfarenheterna du har förstår jag att du är orolig - och du kan ju säga till ditt barn att "jag vill inte att du gör så på tant X" - men jag tror att det är viktigt att det är du som tar ansvar för din gräns - och att den går där för dig. Annars ställer du orimliga krav på din omgivning - om du inte på förhand varit tydlig med detta.

Machapuchare

Äldre 18 Jan 10:26

#10

Det viktigaste är väl att folk säger till när de inte vill. Kanske de som bara skrattar och säger "sött" inte tycker det gör något?! då kan han ju få lära sig att olika människor har olika personliga gränser, det ser jag inget fel i. Tror att det är viktigt att vara sig själv och inte säga nej (eller ja) för att någon annan vill det utan att man gör det som känns rätt för en själv.

Alexi

Äldre 18 Jan 11:16

#11

Machapuchare skrev 2011-01-18 10:26:10 följande:

Det viktigaste är väl att folk säger till när de inte vill. Kanske de som bara skrattar och säger "sött" inte tycker det gör något?! då kan han ju få lära sig att olika människor har olika personliga gränser, det ser jag inget fel i. Tror att det är viktigt att vara sig själv och inte säga nej (eller ja) för att någon annan vill det utan att man gör det som känns rätt för en själv.

Nu vet jag inte om jag tänker rätt men om man vill att vuxna ska säga ifrån om små barn, någon annans barn, är för närgångna får nog föräldern hjälpa den vuxne. för det är inte så lätt att säga ifrån den typen av saker, en sak om det gör ont eller så men om det bara känns lite obehagligt kan det vara lättare att bara stå ut än att säga ifrån. Så om då föräldern är tydlig till den vuxna eller till barnet att där måste du fråga först innan du rör eller något liknande så blir det ju tydligt för båda, den vuxne att föräldern inte tycker man är konstig om man inte vill ha en ettåring i urringningen och barnet att man ska fråga först, typ.
För jag kan ibland känna mig lite fånig med vad jag är bekväm med och inte och då är det inte så lätt att säga ifrån när det är ett barn. Typ ett barn på en fest en gång, typ en tvååring, tyckte det var jätteroligt att se på alla vuxnas magar och ville att de skulle dra upp tröjan osv vilket de flesta gjorde, det var ju rätt gulligt samtidgt på ett sätt. Men jag som inte trivs i min kropp blev supernojig att ungen skulle be mig för jag ville inte behöva säga nej inför alla men ville inte heller visa magen. Så där önskar jag att föräldrna vara mer aktiva.

k girl

Äldre 18 Jan 14:11

#12

augustisten skrev 2011-01-18 09:27:44 följande:

Fast det tycker jag är något helt annat - i ts handlade det ju inte alls om att barnet blev uppmuntrat utan om en ettåring som är bröstintresserad - vilket är väldigt naturligt för ettåringar att vara. Och för många kvinnor som själva har barn är inte brösten sexuella på något sätt om en ettåring tar på dem... så i det fallet kommer nog övergreppskänslan dina egna erfarenheter. Tror du själv att ditt barn mår dåligt av att göra så?

Däremot skulle jag aldrig acceptera att en vuxen bad ett barn att ta på någon som helst kroppsdel (om det inte var typ "känn vilken gåshud jag har" - och även då måste ju barnet kunna tacka nej). Men det är något helt annorlunda för mig än det du beskriver i ts.

Jag brukar vara noga med att tala om för mitt barn att han bestämmer om sin kropp, att jag bestämmer om min kropp, och om någon ber en att göra något som inte känns bra ska man säga NEJ. Precis som man alltid måste sluta om någon annan säger nej - eller om man märker att de inte vill.

Med de erfarenheterna du har förstår jag att du är orolig - och du kan ju säga till ditt barn att "jag vill inte att du gör så på tant X" - men jag tror att det är viktigt att det är du som tar ansvar för din gräns - och att den går där för dig. Annars ställer du orimliga krav på din omgivning - om du inte på förhand varit tydlig med detta.

Du missförstår mig lite, jag menar inte att min son skulle må dåligt av att göra så - men jag tycker att det är gränslöst och jag blir illa till mods när han sticker ner handen i någons BH och hon bara skrattar och tycker att det är så "gulligt" och "mysigt" när han gör det. Att det då är på mitt ansvar att säga nej och att jag inte vill att han gör så, insåg jag ju redan när jag fick svar från Maria.

Jag tycker dock inte att det bara handlar om min gräns, det är ju en social konvention jag vill att han ska lära sig också. Men, som sagt, det är jag eller hans pappa som ska säga till. Inte någon annan.
t

Kinya

Äldre 18 Jan 14:26

#13

Alltså TS nu tycker jag att du låter väldigt märklig faktiskt! Du ammar din son på 14 månader (vilket i sig är helt ok!) och så blir du förvånad över att han är intresserad av din urringning och tycker att det är "gränslöst"? Det är väl helt naturligt att han tycker att bröst är trevliga och vill pilla på dom eftersom det kommer god mat ur dom. Det hade varit konstigt annars.

k girl

Äldre 18 Jan 14:37

#14

Kinya skrev 2011-01-18 14:26:30 följande:

Alltså TS nu tycker jag att du låter väldigt märklig faktiskt! Du ammar din son på 14 månader (vilket i sig är helt ok!) och så blir du förvånad över att han är intresserad av din urringning och tycker att det är "gränslöst"? Det är väl helt naturligt att han tycker att bröst är trevliga och vill pilla på dom eftersom det kommer god mat ur dom. Det hade varit konstigt annars.

Nej, nej. Det är inte alls konstigt att han är intresserad av min eller någon annans urringning och det tycker jag är helt ok. Men jag tycker att kvinnan som bara skrattar och tycker att det är så mysigt att han pillar på hennes tuttar, istället för att säga nej, är lite gränslös och det är väl egentligen så att jag tycker att hon borde säga nej åt honom. Jag skulle inte tycka att det var ok om hon lät honom suga på hennes bröst heller, även om han ammar (suck, hon har lagt honom till bröstet en gång, då sade jag ifrån, så det ligger väl lite mer bakom frågan än vad jag ger uttryck för i trådstarten om än jag inte skulle gilla om mina tjejkompisar lät honom pilla på deras tuttar heller. Men, återigen, jag har förstått att det är min gräns och min uppfostran och min uppfattning som gör att jag inte vill att han ska pilla på andra kvinnors bröst och då är det ju också upp till mig att göra något åt det). Och jag får väl skriva upp det på min misstagslista, att jag blandade ihop dessa två frågor som egentligen inte hör ihop.

augustisten

Äldre 18 Jan 14:46

#15

k girl skrev 2011-01-18 14:11:38 följande:

Du missförstår mig lite, jag menar inte att min son skulle må dåligt av att göra så - men jag tycker att det är gränslöst och jag blir illa till mods när han sticker ner handen i någons BH och hon bara skrattar och tycker att det är så "gulligt" och "mysigt" när han gör det. Att det då är på mitt ansvar att säga nej och att jag inte vill att han gör så, insåg jag ju redan när jag fick svar från Maria.

Jag tycker dock inte att det bara handlar om min gräns, det är ju en social konvention jag vill att han ska lära sig också. Men, som sagt, det är jag eller hans pappa som ska säga till. Inte någon annan.
t

Jo, jag tror att jag förstår dig... men jag tror ändå att du är väldigt färgad av din egen upplevelse av övergrepp... för det finns ju ingen social konvention att ettåringar inte får känna på bröst. Det är ju naturligt för dem.

Och sociala konventioner ser ju olika ut i olika åldrar och på olika platser. Dregelpussar tar jag tex bara emot av småbarn (och en speciell funktionshindrad kille), och det är bara de (och tandläkaren) som får känna på mina tänder om de vill, eller rida på min rygg, eller använda mig som studdsmatta. Vid en viss ålder är jag inte längre okej med något av detta och då är det stopp.

Ganska många saker som är okej för ettåringar är ju inte riktigt okej för treåringar och absolut inte okej för vuxna. Det lär de sig ju efter hand.

k girl

Äldre 18 Jan 14:50

#16

augustisten skrev 2011-01-18 14:46:08 följande:

Jo, jag tror att jag förstår dig... men jag tror ändå att du är väldigt färgad av din egen upplevelse av övergrepp... för det finns ju ingen social konvention att ettåringar inte får känna på bröst. Det är ju naturligt för dem.

Och sociala konventioner ser ju olika ut i olika åldrar och på olika platser. Dregelpussar tar jag tex bara emot av småbarn (och en speciell funktionshindrad kille), och det är bara de (och tandläkaren) som får känna på mina tänder om de vill, eller rida på min rygg, eller använda mig som studdsmatta. Vid en viss ålder är jag inte längre okej med något av detta och då är det stopp.

Ganska många saker som är okej för ettåringar är ju inte riktigt okej för treåringar och absolut inte okej för vuxna. Det lär de sig ju efter hand.

Fast både jag och de flesta jag känner säger "nej, inte där" och tar bort handen, även om det är en ettåring som blir närgången?

augustisten

Äldre 18 Jan 15:00

#17

k girl skrev 2011-01-18 14:50:14 följande:

Fast både jag och de flesta jag känner säger "nej, inte där" och tar bort handen, även om det är en ettåring som blir närgången?

Jo, men det är ju ingen absolut social konvention med en ettåring så som det är för äldre barn och vuxna... Om jag hade en ettåring i knät är jag inte ens säker på att jag skulle reflektera över om hen började peta i mitt dekoltage - men om hen nöp eller blev för ihärdig skulle jag förstås ta bort handen och säga något sådant.

Men sedan kan det ju absolut vara så att din kompis är gränslös - och det kan ju vara ett problem i sig.

k girl

Äldre 18 Jan 15:10

#18

augustisten skrev 2011-01-18 15:00:58 följande:

Jo, men det är ju ingen absolut social konvention med en ettåring så som det är för äldre barn och vuxna... Om jag hade en ettåring i knät är jag inte ens säker på att jag skulle reflektera över om hen började peta i mitt dekoltage - men om hen nöp eller blev för ihärdig skulle jag förstås ta bort handen och säga något sådant.

Men sedan kan det ju absolut vara så att din kompis är gränslös - och det kan ju vara ett problem i sig.

Jag har säkerligen lite högre tröskel, det är det inte fråga om. Men jo, jag upplever nog henne som lite gränslös, i alla fall gentemot sonen. Hon skulle lägga honom till bröstet vid något tillfälle när han var runt 8-9 månader och vill gärna sitta och stryka på honom under tiden han ammar. Den typen av beteende. Men, jag borde inte blanda ihop frågorna, det är två olika frågor och det inser jag nu. Jag kan inte skylla på någonting annat än att det är jag som tycker att hon är gränslös mot sonen och att jag tycker att det är ett problem.

Lära barn kroppslig integritet

INNEHÅLL