Inspirerad från andra trådar. Det en del inte VILL lära sig är enligt min erfarenhet bla. att barn inte kan bara för att de vill, att metoder som verkar grymma mot vanliga barn kan hjälpa annorlunda barn mycket, att det för vissa barn inte hjälper ett dugg med fostran mot vissa beteenden mm. Ös på från era egna slasktrattar!
Förutom det du själv skriver TS är det för vår del med omgivningen de där vardags sakerna som vi måste tumma på som att: servera det sonen äter ( Hur ska han då lära sig äta olika saker), sitta kvar vid bordet hela måltiden och ordentligt på stolen, inte kommentera hans språk, klä på sig själv och en massa andra vardags beteenden som en tioåring utan ADHD och autistiska drag borde ha.
Sedan är det ju klassikern att han måste träna på alla möjliga saker så han lär sig utan att ge honom rätt förutsättningar som om vi skulle ta glasögonen från en med en synnedsättning och säga du får träna på att se bättre. Eller att det är orättvist mot de andra barnen att han får "förmåner" iform av extra rast, egen dator, specialkost mm
Hade senast idag en liten konversation med en kompis mamma till sonen om att han bara skriver på datorn aldrig med penna. "Men hur ska han då lära sig om du aldrig tvingar honom?" Mitt svar blev att jag kommer tvinga honom att skriva med penna lika lite som du kommer tvinga din son att läsa utan sina glasögon". Puckot svarar då "Men han kan ju inte, han måste ha glasögon för att se". Tja, vad gör man...