Flickvännen säger bara "Hur ska jag kunna veta det?"

En sak som slog mig för ett tag sedan är att man som föräldraledig sällan får bekräftelse från något annat håll än från sin familj. Normalt sett får jag massor av bekräftelse på tt jag duger och att jag är bra t.ex. på jobbet, nu saknas det. Visst får jag underbara blickar från mitt barn, men det är också slitigt. Därför är jag klart känsligare än normalt för kritik från min man, och minsta grej gör mig ledsen. Ni behöver nog prata om er relation och er kommunikation. Bara en tanke. Hoppas det löser sig!

Det är inte så att hon har hamnat i en förlossningsdepression?

Min man har börjat säga samma eftersom jag jämt slarvar bort allt. Om jag ens bara frågar något för mig själv så att han hör så svarar han så. till slut blev jag fly förbannad. Även om jag frågar så behöver man faktiskt inte svara så för jag vet inte vart det är och jag anklagar inte honom för det så då tycker jag att han kan säga jag vet inte eller nåt annat istället. Eller inte svara alls om han inte vill det. Men att hålla på med hur ska jaaag kunna veta det osv är tyket.

tack alla för åsikter och kommentarer. men jag och min flickvän måste ta nya grepp nu och ändra inriktning. Enough is enough. Det går inte att prata prata prata om allt vi vill göra och hålla på dagarna i ända och kommunicera, prata sönder saker, fråga om lov innan man gör något. Nu behöver vi bryta mönstret och göra nya saker el roliga saker i vart fall. Jag vägrar att låta mig provoceras mer nu. Jag kommer att behandla henne bra igen oavsett vad hon gör och försöka släta över eller hålla mig undan när det finns risk att hon provocerar och kritiserar mig inför andra. Jag ska försöka vara duktig och lyssna på henne från morgon till kväll. Ska försöka få egen tid för mig och för henne också så mycket det bara går. Det lär inte bli många tim per vecka ändå.

Du kanske ställer jävligt irrelevabta frågor? Sånt kan få vem som helst att lessa efter några år antar jag
 

ärligt, hon gör inte bort dig iaf när hon säger "hur ska jag veta det" när det gäller att ha med saker till babyn, det får det mer att låta som att hon inte bryr sig ^^

Hon låter riktigt bitchig och det verkar som hon inte mår bra. Jag tycker det låter otrevligt och demonstrativt mot TS att svara på det där sättet. Vanliga vardagsfrågor tillhör normal familjekonversation och ska väl ändå inte dödas med ett så tramsigt svar som TS partner ger. Exemplet som TS gav ovan om barnets köp eller bullbak - hur ska han veta det?, är helt sjukt.

Det är dags att hon klämmer ur sig vad som är fel och börjar jobba på en förbättring. Säg ifrån att hon får skärpa till sig.

Vet inte om det kommit upp tidigare i tråden men så där kan jag känna för att svara ibland när jag tycker att min man engagerar sig för lite. TIll exempel kan han stå helt handfallen medan jag står med händerna fulla och fråga om VI tagit med allting, ja men kolla själv för helvete vill jag bara säga då men jag försöker hålla trevlig ton.

det låter som att hon är sur för att du frågar henne saker. Men hon borde kanske istället berätta för dig vad det är hon har lessnat på, så att du får en chans att bättra dig. Hjälp henne att förklara! Passa på en dag då ni har det bra tillsammans och hon är på bra humör och tänk igenom hur du lägger fram det.

Tycker att det är en massa onödiga påhopp i den här tråden. TS har gett exempel på två tillfällen där hon sagt det och båda dessa tillfällen tycker jag var helt omotiverade. Han har också sagt att han inte får ta egna initiativ för då blir hon sur, och i så fall så är han ju tvungen att ställa fler frågor än vad han ahde behövt göra om det var ok att han gjorde som han själv tyckte.

Och sedan så kommer det en massa kommentarer om att han borde klara av att packa babyväskan mm själv och ts har inte någonstans skrivit att han har problem med att packa babyväskan. Tänk efter själva hur era konversationer med partnern ser ut. Man slänger ur sig mängder av frågor hela tiden som inte är av karaktären "jag är lat, orkar inte ta initiativ, vet inte hur man gör" utan bara vanliga frågor man behöver få svar på för att komma vidare i det man håller på med eller gemensamt beslut man ska ta.

Jag tycker det är bra att du har tagit kontakt för att få hjälp. Din sambo har säkert någon form av depression eller är sjukt less på allt. Det bästa jag kan komma på att göra är ju först och främst att försöka prata med henne utan att det blir till bråk eller tjafs. Och försök att visa att du uppskattar henne, det är något som jag själv kan bli läck på när jag tar hand om dottern och sambon får sovmorgon och han liksom inte fattar att jag också skulle vilja ligga i sängen och man inte får en puss och ett Vad gulligt att du tar hand om henne så att jag får sova. Uppskattning visat i både ord och gester betyder väldigt mycket. Och frånvaron av uppskattning kan också betyda mycket.