• Anonym (hjälp)

    utredningssamtal och domstol

    Jag är en mamma till en liten kille på knappt 1,5år. Jag har ensam vårdnad. "Pappan" har jag inte varken pratat med eller sett sen dagen jag fick veta att jag var gravid. Då "vaknade jag upp" och insåg hur han hade behandlat mig. (allt annat än bra) Bad honom dra. Han har dock gjort faderskapstest så det är fastställt.

    Problemet är att "farmor" har försökt få kontakt. Hon är minst lika manipulativ och hemsk som sin son. Alltså ingen jag vill ha i närheten av mitt barn. Har haft kontakt med familjerätten vid ett flertal tillfällen och berättat min situation och fått till svar att eftersom jag har ensam vårdnad så är det jag som bestämmer vad som är bäst för mitt barn.

    Nu har jag precis öppnat ett brev därifrån, där det står att "farmor" (med hjälp av fr) ska driva detta till domtolen. Så jag ska på utredningssamtal. Jag är totalt livrädd.

    Hur stor chans har hon att vinna en sån sak?

    Kan tilläggas att jag har en "ny" pojkvän, som ser sonen som sin egen (och behandlar honom som det). Han föräldrar bryr sig också om och tar hand om honom som sitt eget barnbarn. Så egentligen har han en pappa, farmor och farfar även om det inte är biologiskt.

    Vad ska jag ta mig till? Är livrädd för den där människan. Hela den familjen har förstört så mycket redan, ska de få chansen att förstöra livet för min son med? 

  • Svar på tråden utredningssamtal och domstol
  • Anonym (bio/bonusmor)
    Anonym skrev 2012-07-06 19:32:33 följande:
    Kan man verkligen adoptera någon annans barn när pappan till barnet är i livet? Bara för att mamman och hennes kille vill detta. Låter märkligt. Tänk om det skulle ta slut mellan er? Hur mycket intresse skulle han då ha för barnet (om en adoption hade gått igenom menar jag)? Kanske mycket men det vet man inget om.
    Kände en man som adopterat sin kvinnas dotter.   Dotterns mamma måste få medgivande från dotterns pappa.   (och denne man var jätteglad att slippa en massa års underhåll) .

    Adoptivpappan  måste även gifta sig med biomamman före adoptionen.

    När biomamman och adoptivpappan skilde sig  (att de gift sig inför adoptionen var knappast någon garanti för livslångt föräldraskap)   tappade snart  adoptivpappan intresset  för sin adopterade dotter.   Och biopappan var ju bortkopplad....    Den flickan blev faderlös.
  • Anonym (hjälp)
    Anonym (bio/bonusmor) skrev 2012-07-08 12:46:42 följande:
    Kände en man som adopterat sin kvinnas dotter.   Dotterns mamma måste få medgivande från dotterns pappa.   (och denne man var jätteglad att slippa en massa års underhåll) .

    Adoptivpappan  måste även gifta sig med biomamman före adoptionen.

    När biomamman och adoptivpappan skilde sig  (att de gift sig inför adoptionen var knappast någon garanti för livslångt föräldraskap)   tappade snart  adoptivpappan intresset  för sin adopterade dotter.   Och biopappan var ju bortkopplad....    Den flickan blev faderlös.
    Vid en adoption så får ju adoptivpappan samma "krav" som en biopappa, med underhåll och sånt. Finns ju ingen 100% garanti att något förhållande håller, oavsett om man är gift eller inte. Det bör ju funka lika med umgänge och så för en adoptivförälder som för en bioförälder, då denne har precis samma ansvar
  • Anonym (bio/bonusmor)
    Anonym (hjälp) skrev 2012-07-10 09:41:55 följande:
    Vid en adoption så får ju adoptivpappan samma "krav" som en biopappa, med underhåll och sånt. Finns ju ingen 100% garanti att något förhållande håller, oavsett om man är gift eller inte. Det bör ju funka lika med umgänge och så för en adoptivförälder som för en bioförälder, då denne har precis samma ansvar
    Visst.   I det fall jag känner till  tröttnade adoptivpappan på att dra in både sina   två  biobarn  och denna adoptivdotter  i  raden av nya förhållanden som kom efterhand.    När de nya kvinnorna klagade på  hans barnaskock   var biobarnen närmare hans hjärta,   verkar det som.    Adoptivdottern försvann successivt ur hans liv.
  • Barbamamah
    Anonym (bio/bonusmor) skrev 2012-07-10 09:48:01 följande:
    Visst.   I det fall jag känner till  tröttnade adoptivpappan på att dra in både sina   två  biobarn  och denna adoptivdotter  i  raden av nya förhållanden som kom efterhand.    När de nya kvinnorna klagade på  hans barnaskock   var biobarnen närmare hans hjärta,   verkar det som.    Adoptivdottern försvann successivt ur hans liv.

    Men i ts fall kan det knappast bli värre. Hur kass adoptivpappan än skulle bli lär han klara av faderskapet bättre än biopappan. Och vi vet ju inte. Den här adoptivpappan blir kanske en bra sådan och fortsätter att ta sitt ansvar även om han och ts skulle gå isär.
  • Anonym
    Barbamamah skrev 2012-07-10 19:20:48 följande:
    Men i ts fall kan det knappast bli värre. Hur kass adoptivpappan än skulle bli lär han klara av faderskapet bättre än biopappan. Och vi vet ju inte. Den här adoptivpappan blir kanske en bra sådan och fortsätter att ta sitt ansvar även om han och ts skulle gå isär.
    Det är alltså inte värre att ha först en pappa som skiter i en och sen en annan som tar sig till sig som sitt eget barn men som sen skiter i en?

    Sen vet man aldrig om biopappan kommer att vakna och börja ha umgänge med sitt barn. Barnet är för litet för att en adoption ska gå igenom mot pappans vilja.
  • Anonym (hjälp)
    Anonym skrev 2012-07-10 20:23:49 följande:
    Det är alltså inte värre att ha först en pappa som skiter i en och sen en annan som tar sig till sig som sitt eget barn men som sen skiter i en?

    Sen vet man aldrig om biopappan kommer att vakna och börja ha umgänge med sitt barn. Barnet är för litet för att en adoption ska gå igenom mot pappans vilja.
    Han är så liten så han har ingen aning om att det finns någon biopappa. Han kallar min nuvarande för pappa, något som har kommit från honom själv, och alltså inget vi lärt honom säga.

    Biopappan kan "vakna till" om han vill, men det är ingen lämplig pappa.

    Vad är bäst för ett barn? Att ha en biopappa som inte är bra för honom eller en adoptivpappa som är som en riktig pappa? (och ja, barnen har rätt att veta sitt ursprung, men det kan ske när de blivit så stora att de själva kan ta det beslutet) 
  • Anonym (bio/bonusmor)
    Anonym (hjälp) skrev 2012-07-13 15:42:40 följande:
    Han är så liten så han har ingen aning om att det finns någon biopappa. Han kallar min nuvarande för pappa, något som har kommit från honom själv, och alltså inget vi lärt honom säga.

    Biopappan kan "vakna till" om han vill, men det är ingen lämplig pappa.

    Vad är bäst för ett barn? Att ha en biopappa som inte är bra för honom eller en adoptivpappa som är som en riktig pappa? (och ja, barnen har rätt att veta sitt ursprung, men det kan ske när de blivit så stora att de själva kan ta det beslutet) 
    Det ena utesluter väl inte det andra?   Jag menar,  man kan ha både en biologisk förälder och en styvförälder.
    Frågar du sociala myndigheterna  lär du få svaret att  en dålig  biopappa är bättre än ingen alls.
  • Barbamamah
    Anonym (bio/bonusmor) skrev 2012-07-13 15:52:41 följande:
    Det ena utesluter väl inte det andra?   Jag menar,  man kan ha både en biologisk förälder och en styvförälder. Frågar du sociala myndigheterna  lär du få svaret att  en dålig  biopappa är bättre än ingen alls.

    Precis som man kan ha både en adoptivfar och en biologisk far. Barnet behöver en far. Det är väl bättre att någon gör det ordentligt än att flera stycken gör det halvhjärtat (eller inte ens det)? Jag vet inte vad ett barn har för nytta av en biologisk far om han är psykiskt sjuk, missbrukare, våldsam, kriminell och intresserad av att träffa sitt barn oregelbundet och endast på sina egna villkor ungefär vart elfte år men det kanske du kan svara på.
  • Anonym (bio/bonusmor)
    Barbamamah skrev 2012-07-13 19:29:06 följande:
    Precis som man kan ha både en adoptivfar och en biologisk far. Barnet behöver en far. Det är väl bättre att någon gör det ordentligt än att flera stycken gör det halvhjärtat (eller inte ens det)? Jag vet inte vad ett barn har för nytta av en biologisk far om han är psykiskt sjuk, missbrukare, våldsam, kriminell och intresserad av att träffa sitt barn oregelbundet och endast på sina egna villkor ungefär vart elfte år men det kanske du kan svara på.
    Visst undrade jag och mina väninnor  det  ibland.   Svaret från myndigheterna var tydligt:   alla barn har rätt  till sitt ursprung.

    Är reglerna för adoption ändrade?   Tidigare har adoption inneburit att den biologiska förälderns  band med barnet skärs av.

    En väninna som adopterade sin nyfödda fick inte kontakt med den sonen förrän han var myndig.   Och själv kunde avgöra om han ville eller inte.   Tanken var väl att han skulle rota sig i sin nya familj utan störningar.

    Nu är det väl vanligare att barn hamnar i familjehem när bioföräldrarna inte klarar att ha hand om dem.  Och då  finns väl umgängestillfällen bioföräldrar -barn -  det kan ju handa att bioföräldrarna ordnar upp sina liv.
  • Barbamamah
    Anonym (bio/bonusmor) skrev 2012-07-13 19:37:24 följande:
    Visst undrade jag och mina väninnor  det  ibland.   Svaret från myndigheterna var tydligt:   alla barn har rätt  till sitt ursprung. Är reglerna för adoption ändrade?   Tidigare har adoption inneburit att den biologiska förälderns  band med barnet skärs av. En väninna som adopterade sin nyfödda fick inte kontakt med den sonen förrän han var myndig.   Och själv kunde avgöra om han ville eller inte.   Tanken var väl att han skulle rota sig i sin nya familj utan störningar. Nu är det väl vanligare att barn hamnar i familjehem när bioföräldrarna inte klarar att ha hand om dem.  Och då  finns väl umgängestillfällen bioföräldrar -barn -  det kan ju handa att bioföräldrarna ordnar upp sina liv.

    Barn som har två inkompetenta föräldrar hamnar på familjehem och får på det sättet ersättningsföräldrar. Barn med endast en inkompetent förälder har tyvärr ingen rätt till ersättningsförälder. Då förväntas istället den kvarvarande föräldern göra ensam göra jobbet för båda och vara både mamma och pappa. Vem som helst kan ju förstå att resultatet omöjligt blir lika bra. Barn har rätt till två föräldrar. Om det finns någon som kan och vill ersätta den inkompetenta föräldern är det ju bara bra. Barn har också rätten till sitt ursprung men det kan man ju ordna även vid en adoption. Barnet kan informeras om sitt ursprung och bygga upp en relation med den biologiska föräldern när det blir myndigt om det önskar och om den biologiska föräldern då blivit mer intresserad av att ha kontakt.
  • Anonym (hjälp)

    Som sagt, självklart har barnen rätt till sitt ursprung, men ibland bör det faktiskt vänta tills barnet är äldre eller till och med myndigt.

    Tycker myndigheterna borde sträva efter barnens bästa och inte stirra sig blinda på just bioföräldrar, då de inte alltid är det bästa för barnen.

     

  • Home85
    Anonym (hjälp) skrev 2012-07-13 21:57:32 följande:
    Som sagt, självklart har barnen rätt till sitt ursprung, men ibland bör det faktiskt vänta tills barnet är äldre eller till och med myndigt.

    Tycker myndigheterna borde sträva efter barnens bästa och inte stirra sig blinda på just bioföräldrar, då de inte alltid är det bästa för barnen.

     
    Fan va bra sagt!
  • hej hopp1
     
    Hej anonym kan du se detta?
  • Anonym (hjälp)
    hej hopp1 skrev 2012-07-16 18:03:27 följande:
    Hej anonym kan du se detta?
    Se vad?
  • Anonym

    Man kan lite förenklat uttrycka det så här

    Barnets juridiska far, har rätt att processa om vårdnad-, boende- och umgänge i domstol.
    Barnets juridiska far är skyldig att betala underhåll om han inte har samma mantalsskrivningsadress
    som sitt barn, och barnets boförälder begär det.
    Barnet har rätt att ärva sin juridiska far
    Barnet har rätt att umgås med sin juridiska far.
    Barnets juridiska far kan under vissa omständigheter få utfyllnadsbidrag om barnet vistas mer än en viss del av tiden hos honom.

    Vid adoption så är barnets juridiska far inte längre samma person som barnets biologiska far

    Barnets biologiska far kan längre processa
    Barnets biologiska far är inte längre skyldig att betala underhåll
    Barnet ärver inte längre sin biologiska far
    Barnet har inte längre rätt att umgås med sin biologiska far (undantag kan göras av socialnämnd, se nedan)
    Barnet har rätt att veta sitt biologiska ursprung.

    Har en juridisk far dessutom vårdnaden, enskilt eller gemensamt  (vårdnadshavare)
    Barnets vårdnadshavare är vårdnadshavare till barnet fyller 18
    För barnet viktiga frågor, som skolgång, boende, ansökan till gymnasium, ansökan om pass, viktig men
    ej akut medicinsk behandling, ska godkännas av vårdnadshavaren
    Vårdnadshavare har rätt att få information om viktiga saker som barnets skolgång, hälsostatus på sjukhus,
    polisingripanden mot barnet och andra händelser.
    Om barnet ej fyllt 16 så måste vårdnadshavaren godkänna byte av mantalsskrivningsadress

    Har en juridisk far och vårdnadshavare dessutom barnet mantalsskrivet hos sig (boförälder)
    Utbetalas barnbidraget till denne, om föräldrarna inte lever ihop.
    Vid beräkning av eventuellt bostadsbidrag tas det hänsyn till ökat behov av boyta för barnet
    Får barnets underhållsbidrag eller utfyllnadsbidrag av den andre juridiske föräldern utbetalt till sig. 

     

    En biologisk far som adopterat bort sitt barn har alltså inga rättigheter eller skyldigheter mot barnet alls, och barnet har inga som helst rättigheter eller skyldigheter mot sin biologiska far, undantaget att få veta vem det är.

    En av mina föräldrar upptäckte att den hade en biologisk halvsyster, av en slump, efter att ha tittat i gamla kyrkböcker. Den halvsystern har inte dykt upp på bouppteckningen efter deras gemensamma far, eftersom halvsystern saknade arvsrätt då hon adopterades bort en vecka efter födseln. Det enda tecknet att hon existerar är noteringen i den gamla folkbokföringen - rätten att veta sitt ursprung.
     
    Socialnämnden har rätt att driva processer om att barnet ska ha umgängesrätt med andra personer än
    de juridiska föräldrarna. Andra personer har i detta fall inte rätt att själva driva processen.
    Teoretiskt sett kan barnet då tilldömas umgängesrätt med farmor eller en biologisk pappa som inte är juridisk pappa. 

  • Anonym (hjälp)
    Anonym skrev 2012-07-27 11:33:17 följande:
    Man kan lite förenklat uttrycka det så här

    Barnets juridiska far, har rätt att processa om vårdnad-, boende- och umgänge i domstol.
    Barnets juridiska far är skyldig att betala underhåll om han inte har samma mantalsskrivningsadress
    som sitt barn, och barnets boförälder begär det.
    Barnet har rätt att ärva sin juridiska far
    Barnet har rätt att umgås med sin juridiska far.
    Barnets juridiska far kan under vissa omständigheter få utfyllnadsbidrag om barnet vistas mer än en viss del av tiden hos honom.

    Vid adoption så är barnets juridiska far inte längre samma person som barnets biologiska far

    Barnets biologiska far kan längre processa
    Barnets biologiska far är inte längre skyldig att betala underhåll
    Barnet ärver inte längre sin biologiska far
    Barnet har inte längre rätt att umgås med sin biologiska far (undantag kan göras av socialnämnd, se nedan)
    Barnet har rätt att veta sitt biologiska ursprung.

    Har en juridisk far dessutom vårdnaden, enskilt eller gemensamt  (vårdnadshavare)
    Barnets vårdnadshavare är vårdnadshavare till barnet fyller 18
    För barnet viktiga frågor, som skolgång, boende, ansökan till gymnasium, ansökan om pass, viktig men
    ej akut medicinsk behandling, ska godkännas av vårdnadshavaren
    Vårdnadshavare har rätt att få information om viktiga saker som barnets skolgång, hälsostatus på sjukhus,
    polisingripanden mot barnet och andra händelser.
    Om barnet ej fyllt 16 så måste vårdnadshavaren godkänna byte av mantalsskrivningsadress

    Har en juridisk far och vårdnadshavare dessutom barnet mantalsskrivet hos sig (boförälder)
    Utbetalas barnbidraget till denne, om föräldrarna inte lever ihop.
    Vid beräkning av eventuellt bostadsbidrag tas det hänsyn till ökat behov av boyta för barnet
    Får barnets underhållsbidrag eller utfyllnadsbidrag av den andre juridiske föräldern utbetalt till sig. 

     

    En biologisk far som adopterat bort sitt barn har alltså inga rättigheter eller skyldigheter mot barnet alls, och barnet har inga som helst rättigheter eller skyldigheter mot sin biologiska far, undantaget att få veta vem det är.

    En av mina föräldrar upptäckte att den hade en biologisk halvsyster, av en slump, efter att ha tittat i gamla kyrkböcker. Den halvsystern har inte dykt upp på bouppteckningen efter deras gemensamma far, eftersom halvsystern saknade arvsrätt då hon adopterades bort en vecka efter födseln. Det enda tecknet att hon existerar är noteringen i den gamla folkbokföringen - rätten att veta sitt ursprung.
     
    Socialnämnden har rätt att driva processer om att barnet ska ha umgängesrätt med andra personer än
    de juridiska föräldrarna. Andra personer har i detta fall inte rätt att själva driva processen.
    Teoretiskt sett kan barnet då tilldömas umgängesrätt med farmor eller en biologisk pappa som inte är juridisk pappa. 
    Tack för utförligt svar :)
Svar på tråden utredningssamtal och domstol