Hemma med 2-åring och nyfödd, tips?

Grattis!!! :D

Jag har inte läst tråden från början och kanske har redan tipsat om detta men i så fall är det värt att upprepas: 

Skaffa en bärsjal!

På så vis får bebisen närheten och tryggheten den behöver och du får armarna fria och kan ägna dig åt ditt äldsta barn! Man kan även amma i bärsjal vilket ger ännu mer frihet! Det kan vara lite trixigt i början och funkar nog lättare på en liten större bebis, men det kan vara värt att lära sig!  

Lycka till! 

 

Har precis fått nr 2, har 15 mån mellan mina. Sambon går tillbaka till jobbet 29 okt så då börjar den stora prövningen. Hur har det gått för dig ts?

undrar oxå hur det går. har själv en 2åring och en nyfödd, hopas på flera tips!
bebisen är en riktig kräkbebis, kräks massor varje dag, vilket gör det knöligare ocg går åt tid till att torka upp och byta kläder. då hittar storasyster gärna på bus...

igår när det var som rörigast fick storasyster  bada i badkaret medans jag satt bredvid och ammade. tyckte det var perfekt! båda ungarna blev nöjda och det blev lugn och ro =) tyvärr blev det stelt att sitta på golvet...

Har själv en flicka på 4 månader och en pojke på 20 månader, var som du rätt så nervös första tiden då jag skulle vara ensam med barnen. Måste vara ärlig att säga att det var inte lätt i början men kan trösta dig med att det blir lättare för varje dag. Glöm alla krav, det gör inget om det är lite skit i hörnen. Hjälp den stora först. Min pojke går nu på dagis 25 timmar i veckan och då får man mycket tid över, jag hade till och med med mig lilltjejen på inskolningen och kom överens med dagiset att vi skulle komma efter lunch ett par veckor tills vi fick in rutiner. Nu rullar allt på. Du lär dig också snabbt bebisens rytmer och då kommer du lätt att kunna planera. Jag är också väldigt ensam fram till kvällen så jag förstår dig. Lycka till och försök att va lugn och gör allt i din egen rytm och framför allt, GLÖM ALLA KRAV!

Bra tråd!

Har en 19 månders son och en 1 veckors dotter. Mannen är hemma nu sista veckan innan han återgår till utbildningen och då kommer jag vara ensam mycket med två småtingar. Sonen går förvisso dagis mån-tors 9-14men han är i en intensiv period och jag själv blev snittad vid denna förlossning så är rätt stel ännu. Men jag tror man kommer få en rutin men innan rutinen finns kommer det nog vara rätt jobbigt till och från.

Ska verkligen försöka skaffa en bärsele åt lillan för då kan jag göra massa saker samidigt som hon får närheten och sonen kan underhållas. Just nu blir det ju mest mannen som gör det mesta då jag inte är i allt för god form.

TV har vi ingen, ogillar det så det blir enklast så. 
Matlådor är bra idé och jag tänkte sätta igång att göra såna, har dock ingen enorm frys men ska fylla det som går.
Jag har också foglossning, så jag tänkte strunta i bärseletipset då jag inte vill skada mig. Är nog bäst att jag låter bli att bära lillen. Storebror behövde aldrig bäras på det sättet vad jag minns.

Hur har det gått TS? Jag har 26 mån mellan och ska få här i december så jättekul att höra hur det går för dig!? Och vilka tips DU nu har.  

Jag har 27 månader mellan mina och såhär i backspegeln så kan jag säga att den första tiden var tuff. Min räddning var faktiskt att jag hade en bekant (som efter hand blev en god vän) som också var hemma med barn i ungefär samma ålder. Det var så oerhört skönt att ha någon att träffa och samtidigt låta storebror leka av sig tillsammans med en kompis och ha en gemenskap med en annan vuxen. Det blev en anledning att ta sig ut och det blev någon att diskutera vardagsbestyren med.

Jag blev ibland lite stressad av alla råd om att det stora barnet skulle hjälpa till och bli delaktig och att man skulle ha det mysigt och läsa böcker när man ammade.  Storebror var en grymt svartsjuk vildbasare som inte alls ville läsa bok när jag ammade och som absolut inte (i alla fall inte de första månaderna) ville hjälpa till med lillasyster. Det viktiga är nog att sänka kraven på sig själv och anpassa sig efter vad som funkar med just de barn man har fått... Vi var mycket på golvet i barnens rum och det var mycket duplo och lek med bilar (som ofta krockade väldigt dramatiskt). De första månaderna fick jag ofta dåligt samvete för att jag inte riktigt hann med att se lillasyster, hon fick ju liksom mest hänga med. Sedan blev hon ju dock sin egna lilla person och tog gradvis sin egen plats och krävde sitt utrymme. Idag är hon drygt ett och min man (som nu är föräldraledig) har fullt upp med att hinna hålla ögonen både på storebror som far runt som ett torrt skinn i sin spindelmannendräkt och lillasyster som har dille på att klättra. Idag hittade han henne på en fönsterbräda...  

Har varit hemma med min 5 vekors och 16 månaders bebis i en vecka nu ensam. Har faktsikt gått över förväntan, trots att de båda blev förkylda. Har under tiden lillan sovit koncentrerat mig massos på sonen. Varit ute mycket vilket hjälpt massor. Lillan är ganska snäll vilket har underlättat. Sonen är dock lite svartsjuk och vill mest slå henne så fort han får chansen så det gäller att vara med. Jag har ändå hunnit med att hålla det rent här hemma genom att ge sonen en mopp så städar han med mig vilket han älskar. Passar på när dottern sover(hon vaknar inte av att jag dammsuger). Så jag håller tummarna på att det ska fortsätta så här :)

intressant tråd :)
fler tips? ;)
 

Jag hade under en period här hemma en 2 åring en 4 månaders och min nyfödda.

Tufft var det men det bästa var att få in läsning i samband med amningen och flaskmatningen (3 månaders bebisen eller 2 åringen var inte mina bio utan mina syskon som blev tvungna att bo hos mig tillfälligt) det var jätte härligt att kunna läsa för honom samtidigt som jag matade.

sover din 2 åring fortfarande? annars är det ett utmärkt tillfälle att leka och mysa när den lilla sover.

jag hade 4 månaders syrran på en lekmatta (typ tjockt lakan) som jag la bredvid mig och 2 åringen när vi lekte med lego klossar bilar mm. min nyfödde son sov väldigt mycket men när han åt eller ville ha närhet hade jag honom i famnen medan vi lekte och kortare stunder bredvid syrran som älskade hans sällskap.

sen engagerade jag 2 åringen mycket i det vardagliga med syskonet och min son. blöjbyten, flaskmatningen, amningen. Han fick en egen docka som han böt på, ammade gick med i dockvagn mm.

Lunch: den sket jag i totalt!  sambon eller jag lagade extra av middagen som vi värmde dagen efter.

mellanmål blev ofta gröt med äppelmos eller fil med frukt alternativt en smörgås.

promenader utomhus blev toppen att passa på att springa av storkillen och busa massor.

Öppna förskolan var också guld. då kunde 2 åringen leka med kompisar medan jag engagerade mig i bebisarna. sen fanns det även guld personal som gärna gullade med småttingarna så jag kunde ex. bygga tågbana med 2 åringen.

Favoritar!

dagis är räddningen då min son är inne i en rejäl period av överskotts energi och man hinner ju inte tillgodose alla hans behov och vänder man blicken åt ett annat håll är han både högt och lågt så tack att dagis finns iaf ett par timmar i veckan.. dock är det uppehåll där nu på två veckor så nu kommer det nog bli och använda fanatasin och ha tålamod :P
önskar han kunde lära sej gå på pottan också men det är han inte alls intresserad av ännu.. är väl för liten än antar jag

Med min 2åring så använder jag Klistermärken. Kissar hon i pottan får hon ett klistermärke att klistra upp på en teckning på kylskåpet. Har även ett specialmärke för pottan i botten. Ser ut som ett svart stort klistermärke, men när hon kissar i pottan blir det till en stjärna. Kanske för mycket grejer, men det funkar för oss och på dagtid använder hon inga blöjor. Innan klistermärkerna var hon inte intresserad av potten, nu springer hon dit ofta för hon vill åt ett märke :)

Hur går det för dig? Har inte läst precis allt, men väntar själv barn och kommer ha ett syskon på 2år. Usch va hemskt att din man lämnat dig. Jag vet ju såklart ingenting om honom/er men det låter otroligt egoistiskt av honom. Småbarnsåren är ju jobbiga och man förstår väl att kärlekslivet inte kan vara precis som innan.. Hoppas det ordnar sig till nåt bra snart. Styrkekram!

TS: usch, vad tufft att bli lämnad i den här sitsen! Har du något stöd omkring dig? Vänner, familj?

Min tanke är att det är viktigt att mannen får ta bägge barnen (samtidigt) ibland så att du får vila. Han behöver ju det själv också, om inte annat, för att hålla ihop relationen med dem.  

Tråkigt att höra ts! Hur har det gått? Hoppas också du har stöd i vänner och familj. Småbarnsåren är tuffa! Är det en paus ni tagit eller är det definitivt slut?