6-åring frustrerad över att förskoleklassen är på så låg nivå

Foxtrott: skönt att specialped förstod vad ditt barn behövde

Angående att förstora upp vad f-klass är som så många tror att vi har gjort - det har vi inte alls. Vi har mest tryckte på och peppat med att det kommer bli kul att börja skolan och få en hel klass med nya kompisar. (Och det tycker hon är superkul och hon har verkligen kommit in i klassen) Vi har nog länge insett att hon inte kommer få lära sig så mycket nya fakta, så det har vi inte försökt att locka med. Ändå blir det så här... Just nu känner jag mig lika resignerad och uppgiven som caliningrad verkar vara.

Ja tyvärr blir det så. Har pratat med så många.... det finns ingenting man kan göra. Själv fasar jag mer ettan. Då kommer min dotter att ha ordentligt tråkigt när de börjar lära sig läsa ÅTERIGEN (min dotter började läsa för 3 år sedan) och när de dessutom inte har lika mycket frihet.
Nu skriver mycket min dotter på fritids, de har mer eller mindre antytt att jag var en glädjedödare (de tror att det är jag som puschar).
Vi satsar på aktiviteterna istället och de är bra, men det  blir dyrt och stressigt. Världen är upp och ner med andra ord. 

Du måste själv hålla nivån uppe och se till att ditt barn tycker det är roligt! Skolan har inte resurser åt barn som är långt före. De har fullt upp med barn som inte klarar snittet. Det är fult att vara duktig i akademiska ämnen i Sverige. De flesta t.o.m. skryter med att de är så dåliga på matematik! Men om ditt barn kan räkna och läsa tidigt, då är det ett hot mot de övriga. Först i gymnasiet kan ditt barn få stöd och uppmuntran. På universitetet är det ett enormt stort steg från gymnasiet när det gäller de tekniska ämnena.

T ex är gymnasiets avancerade matematik något man läser in på en till två veckor på Chalmers, och sedan fortsätter det i samma takt. Gymnasiets matematik i Sverige är egentligen på grundskolenivå i andra länder. Att inte klara den är en bedrift!  

Du måste inse att grundskolan är för alla, att framtida Hells Angels medlemmar och forskare delar klassrum! Det är ditt ansvar att ge ditt barn allt stöd och utbildning, eftersom skolans konvergerande mot snittet inte räcker mot snittet i andra avancerade länder som Sverige skall konkurrera med! Skolan är endast en liten del av utbildningen. Tyvärr är den numera ganska mager. Vem blir lärare i Sverige? Vad krävs det att bli antagen? Precis! 

 

Detta är helt klart ett problem som skolan måste lösa. De barn som har svårt för sig eller inte är skolmogna (inte förskoleklassmogna) ska kunna må bra i skolan och de som är tidiga ska tas om hand så att de får stimulerande uppgifter. Annars är risken stor att de tappar intresset. En bra lärare borde t ex kunna skicka med böcker hem som passar att läsa för den som redan kan.

Nu har jag läst igenom hela tråden och det var rätt deprimerande läsning. Många barn och föräldrar som är missnöjda från start. Vi har varit inne i liknande banor med vår äldsta (född jan 08) att han kanske borde hoppa över förskoleklass och börja ettan nästa höst. Framförallt för att han är tidig med det mesta, läser och räknar bra och och har allmänt bra koncentrationsförmåga när han vill  (hänger nästan med på textningen på tv, spelar wordfeud och räknar tal som 345 + 476 i huvudet...). Dock är han nästan minst i sin årskull trots att han är född tidigt på året.

Att hoppa över ett år känns inte helt omöjligt och förskoleklassen verkar ju inte vara någon höjdare (särskilt inte där vi bor), men vad händer i högstadiet om han är yngst? Jag har lusläst forskningen och det verkar ju som att barn som börjar tidigare får sämre betyg, trots att man kan misstänka att dom har varit duktiga som små. 
 

Återigen. Att kunna läsa som 4-5 åring är inte att vara tidig, utan att vara normalt utvecklad. Det svenska skolsystemet är anpassat till sena barn.
Nu till din läsning. Jag har läst precis det motsatta. De tidiga barnen får de bästa betygen hela vägen.
Det blir ett problem att hoppa över en årskurs enbart om man gör ett problem av det som förälder.  

Hej igen,
nu läste jag din tråd igen. Att kunna räkna 345+476 i huvudet som 5-åring är faktiskt väldigt sällsynt. Jag tycker du ska försöka göra ett WISC test på ditt barn. Antagligen är ditt barn särbegåvat. Det blir inte någon lösning för det, men åtminstone vet du hur det ligger till.  Köp Singapore matteböcker och kör hemma. Ditt barn kommer inte att lära sig något akademiskt i skolan, utan hemma. Så är det hos många familjer idag.

Men dessa  som du kallar särbegåvade, heter det så, konstigt med tanke på "särskola", jo, dessa riskerar att tappa intresset för skolarbetet när det blir så tråååkigt på lektionerna. Visst kanske barnen kan lära sig hemma eller på egen hand men det är mer troligt att de anpassar sig i skolan och blir medelmåttor precis som man vill ha det i Sverige. Jämlikhet till varje pris, även om det inte alltid är bra, så måste alla anpassa sig till mallen.

Jag har en särbegåvad pojke som precis börjat ettan. Han är född i december 06 sju veckor tidigt så att flytta upp honom en klass har inte varit aktuellt. Han är ganska socialt omogen.

I förskoleklassen hade han det väldigt besvärligt - främst pga den lärare han hade - men nu i ettan fungerar det över förväntan. Han går i en ganska liten klass med ett par barn med extra behov vilket gör att klassen har en resurs som mitt barn också har nytta av. När undervisningen måste individanpassas vinner alla barn som inte ligger i mittfåran på det.

Han får viss undervisning anpassad och han har möjlighet att gå undan för att läsa, lyssna på lyssnasaga (med mer avancerade berättelser - Narnia just nu) eller "forska" på egna projekt. Det har varit fantastiskt bra eftersom han lätt blivit uttråkad och störande vid genomgångar där han redan kan allt (och lite till). Nu kan han istället göra något annat.

För honom har det varit besvärligt att inlärningen är så linjär i skolan. Hans hjärna tänker abstrakt och associerar vilt men han har absolut inget behov av att visa sig duktig - inget behov av att få beröm sas. Och mycket av skolsystemet bygger ju på det. Det kommer nog att bli tufft för honom.

Har han tur att få förstående lärare i fortsättningen också så kan de ju gå riktigt bra.

Du säger att han har inget behov av att visa sig duktig. Det är ofta där som de högbegåvade blir missuppfattade. Man tror att föräldrarna eller de själva vill skryta om hur duktiga de är, att de vill vara bättre än andra. Det gör att de ofta blir  motarbetade i stället för att man borde ta till vara deras möjligheter.

Ganska socialt omogen, säger du. Det är rätt vanligt att den som är intellektuell och satsar på att skaffa kunskap hinner inte med kompisar och den sociala biten på samma sätt som många andra jämnåriga. Det gör att det kan bli fel att hamna i en högre klass där de flesta är mer socialt mogna. Där blir de ibland utanför. Minst, yngst och inte så socialt mogen kan bli mindre bra.

Caliningrad - var köper man dessa matteböcker?

Hej!

http://www.sgbox.com/sgboxmathcurriculum.html

Nu har vi haft ett ganska bra samtal med dotterns pedagoger. De har i a f ambitioner att specialanpassa lite för henne och lite idéer om hur de ska göra. Hoppas att det räcker.

Min dotter reagerade likadant första veckorna, hon sa att det varvar "tramsigt" men nu har dom både matte, svenska, engelska och franska och nu är hon helnöjd. Det är en montessori så dom anpassar sig efter barnet.

Alexs mamma beskriver det bra. Jag arbetar i f-klass och kan inte annat än att hålla med.

Minns dock ett år då jag hade en klass där halva klassen redan kunde läsa osv. Där blev det så att vi delade klassen och anpassade innehållet. Ett annat år hade jag en flicka vars mamma tyckte att nivån var för låg. Vi hade ett möte där vi berättade om mål och syften för f-klassen. Men flickan fick ändå egna uppgifter då hon verkligen ville. Nåt år har barn från f-klass varit med på vissa av ettans lektioner.

Hör med förskolläraren om det går att finna ngn lösning.

Men det är helt klart en knepig sits när man har en stor klass där några inte alls är mogna att börja f-klass, någon har diagnos el i behov av stöd, och några som redan läser och behöver utmaning. Man räcker inte till. Men jag försöker alltid ge de barnen som redan läser utmaningar i vardagen, ställa frågor, skicka hem lämplig bok vid intresse, spännande extrauppgift osv.

Dock är det leken, det sociala samspelet,rutiner och en mjuk övergång mellan förskola och skola som står i fokus.

Vi hade samma problem och blev rekommenderade av våra grannar Metapontum skolan i Fruängen. Helt underbart! De satsar på att undervisa barnen på deras nivå från förskoleklassen där de har läsgrupper på lågstadiet utifrån nivån, matte för duktiga elever och hög kompetens på läraren. Min dotter storm trivs och gör experiment redan införskoleklassen och har haft flera intressanta studiebesök. Atmosfären är mycket vänlig och god .. En räddning för vår dotter.. Vi är nöjda.

Glömde att säga att de är 2 pedagoget hela tiden på 18 barn ! =)