Ont ont ont! Även mellan amningarna

Läkarkollen på BVC idag ledde mig raka vägen till sjukhuset för remiss till ultraljud men lång väntan på läkaren som skulle bedöma mig kom med kommentaren"din knöl är som en finne, den går inte att klämma innan den är mogen". Så efter att ha visat brösten för sju olika personer fick jag ändå åka hem utan ultraljud, det blev för sent (kl 15:10). Tillbaka i morgon... Kanske, beror på om det finns tid eller om det skrevs remiss. Jag skulle få recept på både ny penicillinkur och värktabletter men det hade han inte ordnat... Men men.. Humöret är på topp, om än något naggat i kanten. Trots att det hela börjar kännas som en parodi fortsätter jag väl med amningen även under denna kur, men nu har jag lånat hem en elektrisk pump. Jäklar vad smidigt! Jag står fortfarande fast vid att sluta amma så fort det bara går och med tanke på hur lite mjölk jag kan pumpa så borde det gå fort. Jag saknar mina barn!

Kommentaren läkaren kom med tyder på bröstböld. Tyvärr kan de inte göra så mkt innan den mognat och det är sällan den går bort av antibiotika, eftersom varet är inkapslat. Är knölen "mindre" tror gränsen går vid 3 cm så hanteras det genom att "suga ut" varet med spruta, vid större bölder blir det istället dränage. Om du vill att behandlingen ska vara så smärtfritt som möjligt kan de sätta embla (bedövningssalva) innan de sticker bröstet för bedövning. Viktigt även att få tid till återbesök så att de ser att allt försvinner. Det gör ont en tid efter eftersom kroppen varit utsatt för en kraftig infektion, men det kommer en tid när detta bara är ett minne blott :)

Usch vad jag tycker synd om dig :( så mycket problem!! Det ger ju inte den bästa starten direkt...

Med mitt första barn hade jag också mycket problem. Både med svamp, infektioner (stafylocockerinfektion om jag minns rätt) och böld. Min böld behövde i slutändan ingen behandling utan försvann av sig själv, så man kan ju alltid hoppas... :)

Även nu med mitt andra barn har jag haft problem med svamp, men nu verkar det som att allt flyter på som det ska.

Det jag reagerar på är hur du beskriver en brinnande smärta i hela bröstet. För mig låter det precis som svamp som gått upp i mjölkgångarna! Nu vill inte jag sitta här och påstå att jag vet bättre än de läkare och ssk som du träffar... Men jag fick iaf tillslut tabletter utskrivna. Fluconazol 50 mg som jag tog en om dagen i en vecka. De var väldigt effektiva, jag kände skillnad efter ett par dagar. Ca 2 dagar efter att jag slutat så kom besvären tillbaka. Jag fick då ta en vecka till och efter det har jag inte haft några som helst problem. Det står på tabletterna att man inte ska ta dem om man ammar, men enligt min läkare och BVC-ssk så var det ändå ok.

Oavsett, så hoppas jag verkligen att du snart blir av med dina problem!!! Lycka till!

Fick göra ett ultraljud idag och läkaren (jättebra) såg en inkapslad vätska och valde den lilla nålen som inte krävde bedövning men det visade sig att varet var riktigt tjockt så det blev bedövning och fram med den grova nålen. Låg och bet mig i fingret och glömde nästan bort att andas men det gick bra. Det var mer var än han trodde så det var viktigt att få det där penicillinet nu. Det gjorde rejält ont ett tag men nu börjar det avta och jag känner mig ett kilo lättare :) . Den här läkaren sa faktiskt att det är bra att sluta amma när det blir så här men var noga med att säga att det går att fortsätta och att ingen barnmorska skulle erkänna det. Äntligen lite medhåll! Återbesök till veckan och förhoppningsvis ett slut på eländet.

Det gläder mig att du till slut fått hjälp. Men visst är det bedrövligt att det ska vara så jäkla svårt att få kunnig hjälp då man behöver det. Jag kommer ihåg då jag låg på britsen och väntade på läkaren som skulle utföra ultraljudet. Tårarna rann, pappan och bebisen satt ute i väntrummet. Så fruktansvärt rädd och utsatt, mycket värre än förlossningen. Trots att jag lyckats trycka ut var via bröstvårtan så hittade de inget så jag fick en kur till. Jag blev hjälpt via gynakuten.
Hoppas nu att det går smidigt att sluta och att du kan njuta av alla dina barn!

Hej igen.
Säger som de andra, skönt att du har fått hjälp, jag inser att jag hade tur som faktiskt fick hjälp snabbt med mina bekymmer.
Jag fick höra av en barnmorska när jag väl tagit beslutet att sluta amma att de inte får rekommendera det till en mamma om mamman själv vill amma. Det är bara en läkare som får rekommendera det eller att mamman ber om det. Vill mamman amma ska barnmorskan hjälpa henne med det även om hon anser att det vore bättre om mamman slutade amma. Tokigt värre men så var/är det. Denna gång (har BF idag) så har jag planerat in med den barnmorskan som var min kontakt förra gången hur vi ska lägga upp amningen och även när jag ska sluta. Jag vågar helt enkelt inte lita på vad jag själv vill (var ju min envishet som förstörde mycket förra gången). Denna barnmorska får gå in och säga ifrån om det börjar bli för mycket igen och hon ser att jag inte inser det. Det är skönt att ha denna back-up denna gång.
Hoppas verkligen att det har lättat för dig efter att du fick tömma bölden och att du förhoppningsvis inte behöver göra om det. Hoppas även att det har gått bra att sluta amma och att du kan få börja vara en människa/mamma igen snart. Det är en stor lättnad när man börjar känna sig frisk igen.
Stora kramar till dig.

Tack lillgrodan, jag har ju sagt att jag vill sluta och har själv börjat fasa ut amningen. Vågar inte sluta tvärt för jag är rädd för mjölkstockning och mer elände. Som det känns så kan det bli en tömning till, knölen är kvar och gör svinont om jag råkar komma åt. Du som varit med, hur gjorde du och fick du läkemedel för att sluta? Jag vill helst undvika det och låta det ha sin naturliga gång. Eftersom jag redan ger några mål ersättning och ammar Max 4 gånger/dygn så hoppas jag att det kan gå ganska fort. Återbesök på onsdag. Lycka till med amningen denna gång. Det är ju överlägset mysigt när det fungerar.

Hoppas att du slipper en till tömning men det känns ju klart bättre efter det är tömt. Smärtan släpper snabbt efter om jag inte minns fel. 
Jag fick medicin när jag skulle sluta amma men det gjorde varken till eller ifrån i mitt fall. Hade under hela sjukperioden en rejäl mjölkproduktion och medicinerna hjälpte inte alls så bra när jag skulle sluta. När jag vara färdig med min kur så återkom mjölken igen. Om det blir så att jag kommer lägga ner amningen denna gång också så kommer jag inte ta några mediciner för jag tyckte att de snarare förhalade det hela istället för att hjälpa. Jag tycker du gör rätt som fasar ut det på egen hand, det blir mer naturligt då. Jag fick ju även lov att sluta tvärt vilket jag inte rekommenderar någon att göra så fortsätt som du gör, tycker det låter rimligt.
Ja, jag hoppas att jag får amma på riktigt denna gång för det är ju det jag vill. Men känner mig tryggare denna gång om det inte går som jag vill. Vi har diskuterat de flesta situationer som kan uppstå och de vet på sjukhuset hur jag vill ha det. Hopas det går bra på onsdag.

Känns det ok när du ammar? Annars kan du ju pumpa en tid under urfasningen. Så gjorde jag när jag slutade. Jag hade hyrt en elektrisk dubbelpump och det fungerade jättebra. Smärtan var mycket mindre då. Sen pumpade jag mer och mer sällan och kortare stunder, tills en dag bara slutade jag. Och det var nog det enda som kändes helt problemfritt... :)

Men beroende på var och hur du har ont så kanske det inte blir bättre att pumpa, och då är det ju bara massa extra strul och bök... Lycka till iaf!

Jag hade inte bröstböld, däremot stafylokocker, streptokocker och svamp i brösten (samtidigt, jätteskönt....)
Jag valde till slut att lägga ner amningen, det gjorde för ont och min son hade inte fått amma särskilt mycket under tiden jag åt antibiotika så han fick inte till tekniken. De frågade om jag ville fasa ut amningen själv men med tanke på hur ont jag haft under mjölkstockningarna så valde jag tabletterna istället, Pravidel, och det gick förvånansvärt smidigt faktiskt.