Går era barn på några aktiviteter?

jo jag tänker dock på helheten o för hela familjen. Om mina tre barn ( har fyra men en har flyttat hemifrån) som har tre aktiviteter var, så måste jag slå knut på mig själv också om barnen inte ror aktiviteterna i land själva.
Jag upplever att många familjer har det just så och att livspusslet blir ganska stressigt.

Har en son på 8 år som tränar fotboll 2ggr/v, går på dans, simskola o sjunger i kör.

Jag tycker det är stor skillnad i hur mycket aktiviteter barnfn kan ha i de åldrarna de behöver skjuts överallt jämfört med när de kan ta sig dit själva. Familjen ska ha en dräglig vardag också, det är viktigt. Och småsyskon ska inte behöva släpas runt överallt varje kväll.

Spännande. Nu har tråden skiftat. Från att det var för målinriktat och kravfullt för barnet med aktiviteter till att det är stressigt för föräldrar och andra eventuella familjemedlemmar . 

3 år simmning och 1 år simmning. Båda har gått sedan de var 2 månader. tillhösten ska äldsta få pröva på lite olika sporter.

Nu har vi inga planer på att jobba heltid båda två på rätt länge och skoldagarna är ju inte så långa första åren så jag ser inte något akut problem. Ser inget problem överhuvudtaget om jag ska vara ärlig. Man anpassar ju efter vad alla vill och mår bra av. De går ju inte på aktiviteter för att bli elitutövare utan för att det är kul. Nu börjar de tröttna lite efter ett år av konståkning. Får se hur de känner efter sommaruppehållet. Antingen vill de fortsätta eller så vill de sluta. Kanske något annat de vill prova på istället helt enkelt. Eller inget alls. Det är liksom helt ok att delta ett halvår eller ett år eller längre. Man måste ju inte fortsätta med allt bara för att man testat.

Det faller ju sig rätt naturligt vad alla vill och orkar. Fast självklart, de kan inte prova allt samtidigt. Äldsta hade önskemål om att börja fotboll nu under våren och då sa vi att vi avvaktar med det till hösten eftersom han redan hade idrottsaktiviteter 4 gånger/veckan. Han hade orkat utan problem och utan stress, men det hade blivit lite för mycket för oss som familj. Han får spela fotboll med kompisar här utanför så länge helt enkelt. Till hösten ska han få börja och se vad han tycker om det. Då slutar två av hans andra aktivitets pga flytt. Vill gärna få in honom på simning då också.....simma känner jag är något man bara måste kunna = inte frivilligt. Samma sak där. Deltar inte för att bli tävlingssimmare utan för att kunna ta sig till land vid behov.

Det beror väl helt enkelt på vad man har för erfarenheter. Jag har alltid idrottat mycket och min syster har haft egna hästar och ägnat enormt mycket tid där tillsammans med min mamma. Det har inte varit en stressfaktor - tvärtom på många sätt. Att vara ute och vara aktiv fysiskt mår huvudet bra av så många som idrottar klarar skolan bättre. Något av mina barn kanske fastnar för musik. Skulle jag bara tycka vore positivt.

3-åringen: basket (endast vintertid)
6-åringen: break dance (vintern) snart drar det igång med fotboll, basket och innebandy. Får se om han vill göra allt.
8-åringen. Fotboll (året runt), basket och innebandy (båda vintertid)
10-åringen: Dans, innebandy och basket (vintertid) fotboll (sommartid). Vill sluta basket och prova friidrott ist till vintern.

Dotter på 5 år, simskola på söndagar och en eller två dagar i veckan rider hon. Hon rider privat, hennes "ridlärare" är en kompis till mig. Hon får rida på min kompis lilla ponny som min kompis är för stor för att rida. Vi kommer överens om vilken eller vilka dagar hon ska rida så det varierar från vecka till vecka. 

Hon vill väldigt gärna börja på cirkus, men vet inte riktigt när hon ska ha tid för det. (hon vill absolut inte sluta på varken ridningen eller simskolan)

Jag tycker stt en rimlig nivå är viktig för alla i familjen. Jag tycker det är viktigt med ledig hemmatid, för barn och vuxna.

Jag tror att människor sin inte aktiverar sina barn blir stressade och får lite dåligt samvete. Därför måste de gnälla på dem vars barn simmar, rider, spelar bandy etc. Hade de varit helt nöjda med sitt beslut att avstå hade behovet att kritisera andra eller racka ned på aktiviteter inte funnits.

Jag höll på med bollsport på elitnivå hela min uppväxt. Men, den stora skillnaden mot idag är att jag började med bollsporter i tredje klass. Innan dess hade jag gått på gymnastik något år under dagistiden, i lågstadiet testat scouter men inga andra idrotter. Idag verkar barn i 4-5-årsåldern ha flera aktiviteter i veckan och det krävs att föräldrarna är med, skjutsar osv. Det ställer såna enorma krav på de flesta familjer på logistik osv, som många nog egentligen inte orkar med. När jag började med lagidrott kunde jag cykla eller åka buss själv åtminstone ena vägen. Stor skillnad.

Därför är jag emot för mycket aktuviteter för tidigt. Men jag vill absolut styra in mina barn på lagidrotter.

Jo det förstår jag absolut och håller med. Jag tog mig till mina aktiviteter själv som barn, det var inom gångavstånd. Nu har jag bara ett barn, och det är ändå ett jäkla pusslande. Men JAG tycker att det är värt det för hans skull. Har dom syskon att leka med hemma så kanske det kvittar om man har organiserad fotboll eller inte, man kan ju spela hemma i trädgården istället. Men det är bara några år till med pusslande, sen får han cykla själv. Bra motion det också =).

Jag har också spelat mycket fotboll under hela min uppväxt. Jag började när jag började ettan. Handboll samtidigt. Simskola gick jag i både med förskolan (eller 6-års) och på fritiden innan skolan. På mellanstadiet blev det även tennis och innebandy....och så gitarr och flöjt.....och lite annat smått och gott under kortare perioder. Visst kunde jag ta mig själv till vissa saker men någon förälder var nästan alltid med...länge. 

Sedan beror det väl på hur man är som person; vad man tycker är jobbigt. Jag tycker de dagar vi har aktiviteter är de lugnaste dagarna . Det är den dag jag kan säga när jag hämtar 6- och 5-åringen att "idag är det ---- och därför går det inte att ta hem kompisar idag".

Idag har jag först haft yngsta och 5-åringen hemma under förmiddagen. Handlat och gjort praktiska saker. Klockan 13 gick jag för att hämta 6-åringen i skolan. Han ville ha med två kompisar hem. Vi följde med fritids till en lekplats först - fick kila hem snabbt och hämta mat till yngsta som inte ätit lunch - som han kunde äta där. Sedan hade jag mina egna tre + två kompisar med mig hem. Jag orkade inte ha 4 sjövilda "spring-i-benen-barn" inne + snart 1-åring som vill vara med, så vi var ute på gården. Och så blir de hungriga och törstiga och kissnödiga och vill gå någon annanstans och vill gå in etc etc. Bor på fjärde våning utan hiss. Vi tog oss till näridrottsplatsen som ligger nästgårds efter ett par timmars fotboll och klättrande och lekande på gården. Där träffade 5-åringen en kompis som han ville leka med. En av kompisarna var det dags att promenera hem med (som jag lovat mamman), vilket vi gjorde. Min äldsta följde med den andra kompisen hem en stund. 5-åringen ville gå hem med sin just hittade kompis, men de kunde inte vara hemma hos honom men däremot vara ute en stund. Vi stannade där en stund. Gick hem, lagade mat, hann precis äta innan det var dags att hämta äldsta hos sin kompis. Han var JÄTTEHUNGRIG för han hade inte gillat maten där, så värma middagsmat sent för att fylla på hungrig 6-åring.

I morgon ska båda barnen till förskola och skola. Och sedan har de konståkning klockan 17. Tack gode gud . 

Flickan och kråkan: Oj, jag förstår dig!

Nej, hon är bara 2 år och jag tycker inte det är någon stress. Så småningom blir det kanske miniskutt och plask & lek. Men det beror på om hon vill.

När hon blir större så kommer vi nog hålla samma "regler" som jag hade för aktiviteter som barn. Max en lagsport eller sport med träningar, matcher och engagemang från föräldrarna. Utöver det 1-2 individuella aktiviteter utan tävling som bara är vid ett tillfälle var i veckan.

Under tiden som jag spelade fotboll så tränade jag bara tennis en gång i veckan. När jag slutade med fotbollen så började jag spela två gånger i veckan och även tävla ibland. Vid sidan om det så provade jag på en massa saker utan att riktigt fastna för dem. Det var konståkning, gymnastik, simning, olika sorters dans, piano osv.

Det där lät tufft, flickan och kråkan Jag förstår dig! Jag antar att man måste se till helhetsbilden. Vi lever ett annat liv än er och våra barn har längre dagar i förskola och skola/på fritids. De går runt 30 timmar i veckan. De har kompisarna utanför dörren så vi planerar sällan för lek annat än på helgerna då och då och nån enstaka gång på vardagarna. Det är skönt och slappt för oss givetvis. På det ska vi ha familjetid, träffa övrig familj, bara vara och vara spontana. Vi väljer alla vad som är viktigast och "få in" i ledig tid. En aktivitet räcker än så länge mer än väl här tycker vi men jag har full förståelse för att andra lever andra liv, vill och prioriterar annat.

Min 5,5-åring har aktiviteter på måndagar och torsdagar. Efter sommaren lägger vi till en aktivitet på fredagen och en på söndagen. Efter en-två terminer kommer någon av de senast tillagda aktiviteterna att falla bort. Syftet med de är först och främst kroppskontroll, vilket finns i båda aktiviteterna. Så barnet får testa båda aktiviteterna och sedan, efter en-två terminer, välja en (eller båda eller ingen).

Måndags- och torsdagsaktiviteterna kommer dock alltid att vara kvar då vi har de tillsammans (jag är aktiv som ledare).

Svårt att hålla dig till sanningen?

Nej, min 10-åring har ingen aktivitet. Han har provat lite olika men inte fastnat för någon. Han vill mest vara hemma med sina djur och syskon och åka till badhuset eller någon form av lekland då och då.

7åringen tränar kampsport 2 dagar/v. Spelar fotboll 2 dagar/v när det funkar på gräsplanerna vilket innebär att den inte överlappar så mycket med kampsporten som bara kör under terminerna.

5åringen har för närvarande ingen aktivitet. Hade bollkul (fotboll) i somras och vill ev spela fotboll när det blir "på riktigt" till våren, 1 ggr/v. Börjar på samma kampsport som syskonet hösten 19 eller våren 20 beroende på hur vi bedömer mognadsgrad (åldersgränsen är 6 år och barnet fyller mitt på hösten)