Anonym (Ledsen)

Äldre 8 Dec 16:50

24 svar

Hon sätter barnen mitt i konflikten

Hej! Min sambo och hans ex har haft svårt att komma överens ända sedan deras skilsmässa för fyra år sedan. Sedan han träffade mig för ett par år sedan har det eskalerat, från hennes sida.

De har väldigt svårt att enas om ALLT. Nu senast är det ekonomi. Kort sagt har hon gift om sig rikt medan min sambo är vanlig inkomsttagare och hon har helt andra ekonomiska förutsättningar. Kanske för att röra sig i dessa kretsar har hon höga ambitioner beträffande t ex barnens idrottsutrustningar. Nu senast är det sportutrustning till ett av barnen (yngre tonåren) där hon tar i ordentligt. Min sambo har inte råd med detta och har föreslagit henne att de köper ett billigare, fullt acceptabelt alternativ.

Det tycker exet då förstås inte alls är acceptabelt. Och hennes sätt att hantera det här är att förklara för tonåringen att "pappa bryr sig inte om dig och din idrott längre för han vill inte köpa det här åt dig".

Tyvärr är det här bara senaste exemplet på hur hon sätter killen mitt i konflikten. Jag skulle kunna räkna upp ett 20-tal exempel bara sedan höstterminen drog igång. Och tyvärr börjar det påverka killens (och syskonets) attityd när de kommer till oss. De är halvt fientliga främst mot sin pappa (men även mot mig) särskilt de första dagarna men späds på vid telefonkontakt med mamman.

Senast igår innan veckobytet så hade vi världens konflikt här hemma där killen grät och skrek åt pappan att pappan inte bryr sig om sina barn (det var så vi fick reda på vad mamman sagt om pengar till utrustningen). De hann tala ut någorlunda innan killen skulle till sin mamma men det var ett jobbigt sätt för oss vuxna att avsluta helgen på och jag kan bara föreställa mig att killen måste må väldigt dåligt över den avslutningen.

Jag blir så upprörd när jag tänker på det och jag förstår inte hur en mamma kan utsätta sina barn för det här för att "vinna poäng" över pappan! Jag skulle kanske haft lite förståelse ifall det var mitt under deras skilsmässa eller en enstaka händelse. Men det är som sagt ett pågående mönster och har snarast blivit värre senaste året.

Finns det någon här som har erfarenhet av något liknande och lyckats hantera det? Finns det någon juridik att stödja sig på för att killen ska få slippa höra skitsnacket om pappan? Det sociala? Familjerätt funkar inte, mamman vägrar.

Royalle

Äldre 9 Dec 14:04

#11

Men om hon vill att han går på den aktiviteten får väl hon betala. Jag betalar för det som mitt barn gör hos mig och pappan om hon har aktivitet hos honom. Har aldrig ens kommit upp till diskussion. Jag skulle aldrig kunna kräva att barnets pappa ska betala ridlektioner när han tycker att hästar är onödigt trams och han hellre lägger pengarna på annat till vårt barn.

Ess

Äldre 9 Dec 16:44

#12

Anonym (va fan) skrev 2014-12-09 10:56:43 följande:

Pappan bör vända sig till familjerätten för gemensamt samtal med mamman. Och där be mamma att sluta snacka skit om honom eller ta upp vuxenfrågor (ekonomi) med barnen.

Det mamman håller på med kallas för "parental alienation" och är en allvarlig form av psykisk barnmisshandel. Hon förstör med flit barnens relation till den andra föräldern. En förälder som beter sig så är inte en lämplig förälder.

Om mamman, trots samtal, inte skärper sig har pappan alltid möjligheten att stämma mamman på boendet. Verkligen någonting har bör fundera på om mamman inte skärper sig.

Nackdelen är bara den att om barnen är stora så går det inte att bara byta deras boende. Ju äldre de är, ju mer har de att sätta emot. Jag tror knappast att de kommer att flytta från guldgåsen frivilligt.

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 9 Dec 18:25

#13

Royalle skrev 2014-12-09 14:04:44 följande:

Men om hon vill att han går på den aktiviteten får väl hon betala. Jag betalar för det som mitt barn gör hos mig och pappan om hon har aktivitet hos honom. Har aldrig ens kommit upp till diskussion. Jag skulle aldrig kunna kräva att barnets pappa ska betala ridlektioner när han tycker att hästar är onödigt trams och han hellre lägger pengarna på annat till vårt barn.

Hej! Själva aktiviteten är föräldrarna överens om. Barnet (tonåringen) gillar den och det är inget problem. Men nivån på kostnader på utrustning, där tycker de olika. Och visst, pappan kan vägra att betala för annat än normaldyr utrustning, det är ju det han gör. Men då säger mamman till killen "pappa bryr sig inte om din aktivitet för han vill inte köpa den är utrustningen till dig". Och då blir killen besviken på pappan och ledsen. Inte för utrustningen egentligen (fast han såklart inte tackar nej till dyra grejor, vilken tonåring gör det?) utan för att mamman sår ett frö av tvivel om ifall hans pappa verkligen bryr sig om honom.

Det är typ som om du skulle säga åt ditt barn att barnets pappa inte bryr sig om henne för att han inte betalar ridlektionerna som du har valt (utan lägger pengarna på annat som går till barnet som inte du har valt).

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 9 Dec 18:28

#14

Ess skrev 2014-12-09 16:44:16 följande:

Nackdelen är bara den att om barnen är stora så går det inte att bara byta deras boende. Ju äldre de är, ju mer har de att sätta emot. Jag tror knappast att de kommer att flytta från guldgåsen frivilligt.

Nej det är ju också en faktor. Om man som tonåring är beredd att avstå från 3-4 utlandsresor per år och extradyr sportutrustning och senaste mobilen. För att bo hos pappa, semestra i Sverige, ha normaldyr sportutrustning och näst senaste mobilen.

Det är nog tveksamt, särskilt om man får höra från mamma att en stor del av människors värde sitter i vilka prylar de har och har råd med.

Vinterankan

Äldre 10 Dec 06:24

#15

Jag tycker ni ska sätta er ner med sonen och prata riktigt ordentligt. Om han är så stor så bör han kunna förstå. Vänta inte tills det händer något utan förklara hur det är med pengar. Och förklara också hur det är med utlandsresor att om mamman tycker att han ska åka med utomlands så är det upp till henne att boka resor på hennes vecka och att han inte kan bli sur på er för att hans mamma bokar resor som inte han kan följa med på.

Anonym (Hmmm)

Äldre 10 Dec 08:58

#16

Anonym (va fan) skrev 2014-12-09 10:56:43 följande:

Pappan bör vända sig till familjerätten för gemensamt samtal med mamman. Och där be mamma att sluta snacka skit om honom eller ta upp vuxenfrågor (ekonomi) med barnen.

Det mamman håller på med kallas för "parental alienation" och är en allvarlig form av psykisk barnmisshandel. Hon förstör med flit barnens relation till den andra föräldern. En förälder som beter sig så är inte en lämplig förälder.

Om mamman, trots samtal, inte skärper sig har pappan alltid möjligheten att stämma mamman på boendet. Verkligen någonting har bör fundera på om mamman inte skärper sig.

En av min pappas vänner var med om samma sak dock var barnen något yngre men dom hörde endast av sig till sin pappa när dom ville ha pengar. När han sa nej så bröts kontakten mer eller mindre. Deras mamma snackade skit om deras pappa ect. Dom hade inte kontakt på flera år. När dom blev äldre så valde dom att söka upp honom och få svar på vad som var sant/falskt. Idag har dom en bra relation men så jävla taskigt av förälder som inte går jämt ska förstöra relationen mellan barnet och föräldern. Barnet är ju det som är mest oskyldigt i en sån här relation.

Säger även som ovanstående ta kontakt med familjerätten.

Anonym (Hmmm)

Äldre 10 Dec 09:02

#17

Ska hon bio mamman bråka om dyra grejor så kan man dra en procent baserat pä inkomst. På hur mycket man kan lägga eller inte, så hoppas man att hon kan sluta bråka sen.

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 10 Dec 09:03

#18

Vinterankan skrev 2014-12-10 06:24:05 följande:

Jag tycker ni ska sätta er ner med sonen och prata riktigt ordentligt. Om han är så stor så bör han kunna förstå. Vänta inte tills det händer något utan förklara hur det är med pengar. Och förklara också hur det är med utlandsresor att om mamman tycker att han ska åka med utomlands så är det upp till henne att boka resor på hennes vecka och att han inte kan bli sur på er för att hans mamma bokar resor som inte han kan följa med på.

Ja det där vore nog bra. Att mer generellt prata om skillnaden i ekonomiska förutsättningar utan koppling till någon aktuell situation. Det blir både mindre laddat och kan fungera förebyggande till nästa gång.

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 11 Dec 08:07

#19

Anonym (Hmmm) skrev 2014-12-10 09:02:51 följande:

Ska hon bio mamman bråka om dyra grejor så kan man dra en procent baserat pä inkomst. På hur mycket man kan lägga eller inte, så hoppas man att hon kan sluta bråka sen.

Det går hon inte med på. Hon anser att de ska betala lika mycket. På den standard som hon väljer.

Vi har normal standard hemma på prylar, kläder, aktiviteter (bra standard anser jag!) men det duger inte för hennes barn.

Och hon kräver att pappan ska betala hälften av allt. Annars drar skitsnacket igång. Eller egentligen... det drar ju igång ändå. Pappan kan aldrig leva upp till hennes krav, följa hennes instruktioner till punkt och pricka.

Har familjerätten någon som helst juridisk makt? För jag har svårt att tro att hon skulle ändra beteende frivilligt.

Iam

Äldre 11 Dec 08:37

#20

Jag föreslår att ni sätter er ner med sonen och förklarar hur er ekonomi fungerar. Han behöver förstå att det finns olika förutsättningar. Säg ingenting om mammans ekonomi utan ta bara er del. Ta även upp att pappa kommer prata med mamma om detta eftersom det inte är meningen att sonen ska föra föräldrarnas samtal.

Därefter skickar din man ett mail till mamman typ:

Hej NN

Jag vill klargöra vissa saker gällande samarbetet kring vår son. Från och med nu gäller följande.

1. Min ekonomi är mitt ansvar - du har vare sig anledning eller mandat att lägga dig i hur den ser ut eller vad jag lägger mina pengar på. Du har heller ingen rätt att diskutera min ekonomi med vår son, därför utgår jag från att detta beteende från din sida upphör genast. Självklart kommer jag inte heller diskutera din ekonomi med vår son eller lägga mig i hur du hanterar dina pengar.

Jag kommer från och med nu se till att stå för hälften av en rimlig standard för sonen gällande hans utrustning och andra dyrare inköp. Denna standard kommer utgå från mina ekonomiska förutsättningar. Vill du ha en högre standard är det självklart ditt val och något jag inte kommer lägga mig i.

2. Detta är inte förhandlingsbart eller diskutabelt. Från och med nu vill jag inte ha fler bråk eller lögnaktiga uttalande gällande mitt föräldraskap. Om detta ämne tas upp kommer jag att lägga på luren/avlägsna mig från platsen. Om du börjar bråka eller anklaga mig för saker som inte stämmer kommer jag även då lägga på luren/ avlägsna mig från platsen.

Du och jag ska ha ett respektfullt samarbete gällande vår son. Allt annat kommer jag att avlägsna mig från.

3. Kan detta inte följas och om du fortsätter diskutera min ekonomi baserar på lögner med vår son, kommer jag att kontakta familjerätten för att få till samarbetssamtal. Jag kommer även att spara detta mail som underlag. Jag hoppas dock att du och jag ska kunna hålla en respektfull ton mellan oss från och med nu, och att tredje part inte ska behövas.

Vill du diskutera detta mail står jag till ditt förfogande för ett samtal. Blir det bråk eller personangrepp kommer jag att hålla mig till punkt två och lägga på luren/avlägsna mig från platsen. Jag utgår dock från att detta inte kommer behövas.

Med vänlighälsning NN.

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 11 Dec 09:08

#21

Iam skrev 2014-12-11 08:37:56 följande:

Jag föreslår att ni sätter er ner med sonen och förklarar hur er ekonomi fungerar. Han behöver förstå att det finns olika förutsättningar. Säg ingenting om mammans ekonomi utan ta bara er del. Ta även upp att pappa kommer prata med mamma om detta eftersom det inte är meningen att sonen ska föra föräldrarnas samtal.

Därefter skickar din man ett mail till mamman typ:

Hej NN

Jag vill klargöra vissa saker gällande samarbetet kring vår son. Från och med nu gäller följande.

1. Min ekonomi är mitt ansvar - du har vare sig anledning eller mandat att lägga dig i hur den ser ut eller vad jag lägger mina pengar på. Du har heller ingen rätt att diskutera min ekonomi med vår son, därför utgår jag från att detta beteende från din sida upphör genast. Självklart kommer jag inte heller diskutera din ekonomi med vår son eller lägga mig i hur du hanterar dina pengar.

Jag kommer från och med nu se till att stå för hälften av en rimlig standard för sonen gällande hans utrustning och andra dyrare inköp. Denna standard kommer utgå från mina ekonomiska förutsättningar. Vill du ha en högre standard är det självklart ditt val och något jag inte kommer lägga mig i.

2. Detta är inte förhandlingsbart eller diskutabelt. Från och med nu vill jag inte ha fler bråk eller lögnaktiga uttalande gällande mitt föräldraskap. Om detta ämne tas upp kommer jag att lägga på luren/avlägsna mig från platsen. Om du börjar bråka eller anklaga mig för saker som inte stämmer kommer jag även då lägga på luren/ avlägsna mig från platsen.

Du och jag ska ha ett respektfullt samarbete gällande vår son. Allt annat kommer jag att avlägsna mig från.

3. Kan detta inte följas och om du fortsätter diskutera min ekonomi baserar på lögner med vår son, kommer jag att kontakta familjerätten för att få till samarbetssamtal. Jag kommer även att spara detta mail som underlag. Jag hoppas dock att du och jag ska kunna hålla en respektfull ton mellan oss från och med nu, och att tredje part inte ska behövas.

Vill du diskutera detta mail står jag till ditt förfogande för ett samtal. Blir det bråk eller personangrepp kommer jag att hålla mig till punkt två och lägga på luren/avlägsna mig från platsen. Jag utgår dock från att detta inte kommer behövas.

Med vänlighälsning NN.

Tack! Jag ska fundera över detta. Verkligen.

Det jag funderar över är om... som det är idag så försöker exet inte ens dölja sitt beteende. Hon skriver rent ut i mail till min man att "barnen och jag vill att du xxx" (typ betalar det här...). Jag funderar över vad konsekvensen blir om han får exet att sluta med att skriva så. Om hon fortsätter prata med barnen i samma omfattning men säger åt dem att inte berätta för pappa. Dvs att ännu mer tyngd hamnar på barnen, mammas skitsnack OCH att de inte får berätta för pappa. Vi märker ju redan att barnen mår dåligt av konflikten mellan deras föräldrar.

Samtidigt... kanske det ändå är vägen som han måste gå. Försöka att pressa tillbaka skitsnacket till en mer dold nivå för att åtminstone visa att det inte är ok.

Jag tänker när jag skriver, ledsen om det blir lite förvirrade tankar :) men jag uppskattar förslagen!!

Iam

Äldre 11 Dec 09:25

#22

Anonym (Ledsen) skrev 2014-12-11 09:08:28 följande:

Tack! Jag ska fundera över detta. Verkligen.

Det jag funderar över är om... som det är idag så försöker exet inte ens dölja sitt beteende. Hon skriver rent ut i mail till min man att "barnen och jag vill att du xxx" (typ betalar det här...). Jag funderar över vad konsekvensen blir om han får exet att sluta med att skriva så. Om hon fortsätter prata med barnen i samma omfattning men säger åt dem att inte berätta för pappa. Dvs att ännu mer tyngd hamnar på barnen, mammas skitsnack OCH att de inte får berätta för pappa. Vi märker ju redan att barnen mår dåligt av konflikten mellan deras föräldrar.

Samtidigt... kanske det ändå är vägen som han måste gå. Försöka att pressa tillbaka skitsnacket till en mer dold nivå för att åtminstone visa att det inte är ok.

Jag tänker när jag skriver, ledsen om det blir lite förvirrade tankar :) men jag uppskattar förslagen!!

Ni kommer aldrig någonsin kunna påverka henne. Ni kan inte hindra henne från att snacka skit. Det måste ni acceptera. Din man kan inte heller kompensera för hennes brister. Det måste ni oxå acceptera. Det enda ni kan göra är att sätta spelreglerna för er, och konsekvent hålla er till dom.

* ni snackar inte skit till barnen. Oavsett vad hon säger till barnen så ger ni inget svar mer än att förklara att det inte är sant.

* ni säger aldrig något dumt om mamma till barnen, oavsett vad hon gör. Det enda ni får göra är att dementera hennes lögner typ: " Då måste mamma missuppfattat hur det ligger till gör det stämmer inte alls"

* gå inte in i diskussioner eller bråk med henne. När hon sätter igång klargör ni en gång för henne att om hon fortsätter kommer ni lägga på luren/ gå därifrån. Om hon fortsätter säger ni vänligt "ok, jag vill inte bråka och kommer lägga på luren/ gå härifrån" sen gör ni precis det.

* gå inte in i diskussion med barnen heller. Säg bara att det är en vuxendiskussionen och att ni tar det mellan er vuxna. Säg oxå till barnen att ni tycker att dom inte ska behöva lägga energi och känslor på sådant som bara rlr er vuxna.

* ge sonen mycket kärlek kärlek men markera konsekvent mot dåligt beteende. Prata med honom om det som dyker upp.

Men viktigast av allt är att inte kompensera eller ta ansvar för mammans beteende. Det gör ni genom att ni tar beslut i er familj som gynnar er alla och håller sonen utanför konflikten på er sida.

Det kommer att funka i längden. Men det kräver att ni är konsekventa mot mamman.

Anonym (Ledsen) Trådstartaren

Äldre 11 Dec 09:58

#23

Iam skrev 2014-12-11 09:25:19 följande:

Ni kommer aldrig någonsin kunna påverka henne. Ni kan inte hindra henne från att snacka skit. Det måste ni acceptera. Din man kan inte heller kompensera för hennes brister. Det måste ni oxå acceptera. Det enda ni kan göra är att sätta spelreglerna för er, och konsekvent hålla er till dom.

* ni snackar inte skit till barnen. Oavsett vad hon säger till barnen så ger ni inget svar mer än att förklara att det inte är sant.

* ni säger aldrig något dumt om mamma till barnen, oavsett vad hon gör. Det enda ni får göra är att dementera hennes lögner typ: " Då måste mamma missuppfattat hur det ligger till gör det stämmer inte alls"

* gå inte in i diskussioner eller bråk med henne. När hon sätter igång klargör ni en gång för henne att om hon fortsätter kommer ni lägga på luren/ gå därifrån. Om hon fortsätter säger ni vänligt "ok, jag vill inte bråka och kommer lägga på luren/ gå härifrån" sen gör ni precis det.

* gå inte in i diskussion med barnen heller. Säg bara att det är en vuxendiskussionen och att ni tar det mellan er vuxna. Säg oxå till barnen att ni tycker att dom inte ska behöva lägga energi och känslor på sådant som bara rlr er vuxna.

* ge sonen mycket kärlek kärlek men markera konsekvent mot dåligt beteende. Prata med honom om det som dyker upp.

Men viktigast av allt är att inte kompensera eller ta ansvar för mammans beteende. Det gör ni genom att ni tar beslut i er familj som gynnar er alla och håller sonen utanför konflikten på er sida.

Det kommer att funka i längden. Men det kräver att ni är konsekventa mot mamman.

Tack! Återigen riktigt bra råd!
Du har rätt, vi ska inte kompensera/ta ansvar för mammans beteende. Det kan vi ju ändå inte påverka, och det vet vi ju. Jag tar till mig det där.

Vi behöver agera utifrån oss själva och vad vi känner och vet är rätt (helt i linje med dina punkter om att inte prata illa om mamman och att inte dra in barnen i konflikten eller vuxenfrågor).

Iam

Äldre 11 Dec 10:05

#24

Anonym (Ledsen) skrev 2014-12-11 09:58:13 följande:

Tack! Återigen riktigt bra råd!

Du har rätt, vi ska inte kompensera/ta ansvar för mammans beteende. Det kan vi ju ändå inte påverka, och det vet vi ju. Jag tar till mig det där.

Vi behöver agera utifrån oss själva och vad vi känner och vet är rätt (helt i linje med dina punkter om att inte prata illa om mamman och att inte dra in barnen i konflikten eller vuxenfrågor).

Jag har erfarenhet av det här från alla möjliga håll och vet hur frustrerad och maktlös man känner sig. Jag vet hur trött och slutkörd man blir. Men jag vet oxå vad som funkar. Jag har suttit i möten med familjerådgivningen, barnpsykologer, terapeuter, familjestödjare och advokatet.. och jag har sett resultatet när man jobbar ihärdigt och konsekvent efter det jag skrivit ovan. Jag lovar dig att det ger resultat... om inte annat så för er egen hälsa.

Vill du bolla idéer eller bara skriva av dig så går du gärna pma mig.

Kram!

Hon sätter barnen mitt i konflikten

INNEHÅLL