• spritz

    pittbulls & barn!!

    hej!

    jag måste få skriva av mig nu lite, jag är så djupt besviken på min syster och hennes familj! vi blev bjudna dit för brunch idag och allt gick bra tills deras hund (40kg pittbull) tar tag i min dotter ( 4 år) och "nuppar" på henne bakifrån o jag tar tag i hunden för att slita bort hunden från min dotter när då hundjäveln tar tag i mig o biter tag i min arm o vägrar släppa och självklart börjar jag skrika av ren panik o min syster o hennes man kommer o sliter bort hunden och blir arga på oss!! hur fan kan dom bli arga på mig o mina barn när deras hund attakerar mig ?

    jag frågar då att hur det kan vara mitt fel att deras hund hoppar på mig o att det kanske bättre att vi inte kommer hit då?
    då svarar dom med att ja det kanske är lika bra då!
    va?! vafaaan?!
    för det första dom har inte lärt sin hund någonting ! kan verken sitta, vacker tass eller ligga! dom daltar med denna hund som om d vore en paris hilton hund en assesoar! o nu till min fråga... kan ni med pitbull förklara för mig att är det såhär det är med pittbull.. är dom så svåra att hantera/lära osv 
    var det mitt fel?

    vad ska jag säga till min syster? ska jag be om ursäkt? men för vad?
    jag är bara så jävla ledsen just nu... tänk om hunden hade bitit min dotter?

  • Svar på tråden pittbulls & barn!!
  • Hundbloggerskan
    Anonym (Apbt) skrev 2015-02-08 16:50:37 följande:
    Det finns massvis med renrasiga hundraser som inte registreras hos skk. Skk erkänner många raser ( bland annat apbt) som renrasiga i sina utredningar och rapporter utan att dom för den sakens skull stambokför dom. Frågar du en representant för skk om din ADBA-registrerade pitbull är renrasig eller inte så svarar dom att den självklart räknas som renrasig.

    Skk är bara en av många organisationer. Dom har inget officiellt ansvar eller bestämmanderätt :)

    Så en blandras är det inte per automatik.
    Tror du har missförstått mig. Jag menade inte att hunden inte är renrasig, men i Sverige kan man inte regga en Pitbull eftersom all reggning och stamböcker osv. hålls av SKK, där Pitbullen inte är godkänd.
    Är hunden reggad i ett annat land så är den självklart renrasig. Men eftersom den inte är godkänd i Sverige, så kan man inte föda upp renrasiga Pitbulls i Sverige. Importerar du en och den är reggad i en kennelklubb så är den renrasig, absolut.

    Att säga att en oreggad Pitbull är renrasig, är som att säga att en Labradoodle är renrasig. Är den inte reggad i någon kennelklubb (kan vara t.ex SKK, tysklands kennelklubb osv) så är den INTE renrasig.
  • Donum
    Hundbloggerskan skrev 2015-02-08 16:41:32 följande:

    Varför är bull-raser tröga?

    Har tränat många sådana, samt har många kompisar som har bullraser som kan träna i 2 timmar med bara kortare pauser på 5min. 

    Och ingen hund, oavsett ras, ska träna oavbrutet en längre tid. Men skyll inte på rasen för att en individ råkar vara "trög". De bullhundar jag träffat har varit lika "enkla" att träna som vilken annan hund som helst och de har inga problem med koncentrationen.

    Att säga att en hel sorts hundar (du gick inte heller på specifik ras, utan alla bull-raser) är tröga eller svåra/dåliga att träna är som att säga att alla småhundar skäller... Något man säger när man inte vet bättre.


    Jag jämför med brukshundar och anser att bullraser är trögare att träna än brukshundar. De behöver motiveras på ett helt annat sätt. Givetvis är det olika typer av hundar. Märk väl att jag skriver typ av hund, inte ras - det finns naturligtvis brukshundar som inte alls är lagda åt traggla-in-lydnad-hållet, liksom det finns bullhundar som kan köra IPO, men generellt är det trots allt skillnad mellan rasers egenskaper.

    Det är din egen tolkning att jag skulle anse att bullraser är dåliga på att träna. Jag har inte skrivit det.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • EnAnonumius
    Donum skrev 2015-02-04 19:35:45 följande:
    Sedan vet jag inte om staffen är så lugn egentligen. Soffpotatisar, absolut, men de älskar verkligen människor över allt annat så de far runt som vettvillingar när det kommer besök. Helt värdelösa som vakthundar. De skulle hjälpa tjuven att bära ut pinalerna om de bara fick vara med.
    Ja och man kan inte ha lungt temperament även om man är en "energiknippe".
    Det funkar tydligen inte i din värld att det går att kombinera?
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Donum
    EnAnonumius skrev 2015-02-09 10:17:00 följande:

    Ja och man kan inte ha lungt temperament även om man är en "energiknippe".

    Det funkar tydligen inte i din värld att det går att kombinera?


    Va?

    De två egenskaperna har jag överhuvudtaget inte uttryckt är varandras motpoler.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • kaffelätt

    Ingen större hund är att leka med, Många säljer också typ pittbull blandningar när de märker att de kräver MYCKET arbete o motion.

  • GrodanHopp
    Donum skrev 2015-02-04 19:35:45 följande:
    Det finns dock väsentliga skillnader mellan staffe och amstaff. Amstaffen kom till genom att ta en staffe och avla in mastiff för att bli större och sedan whippet för att bli smidigare, dvs mer vakt och mer nervositet än "originalet".

    Sedan vet jag inte om staffen är så lugn egentligen. Soffpotatisar, absolut, men de älskar verkligen människor över allt annat så de far runt som vettvillingar när det kommer besök. Helt värdelösa som vakthundar. De skulle hjälpa tjuven att bära ut pinalerna om de bara fick vara med.
    Eh nej! 
    Amstaff kommer direkt i från pitbull och avlades fram för show. Inga andra raser än pitbull finns i Amstaff.
  • Donum
    GrodanHopp skrev 2015-02-09 19:47:35 följande:

    Eh nej! 

    Amstaff kommer direkt i från pitbull och avlades fram för show. Inga andra raser än pitbull finns i Amstaff.


    Inte enligt amstaffklubben i alla fall.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • Anonym (Apbt)
    Donum skrev 2015-02-09 20:10:45 följande:

    Inte enligt amstaffklubben i alla fall.


    Sedan 1898 registreras amerikansk pitbullterrier av den mindre kennelklubben United Kennel Club i USA. Under början av 1930-talet ville ett antal pitbull-uppfödare hellre ansluta sig till AKC för att kunna delta på hundutställningar. AKC erkände då dessa hundar som staffordshire terrier och sedan dess har pitbull och amstaff varit helt separerade från varandra. När AKC erkände den engelska staffordshire bullterrier 1974 ändrades namnet på den amerikanska släktingen till american staffordshire terrier.

    Amstaffen är bara en utställningsvariant av apbtn.
  • Anonym (Apbt)
    Donum skrev 2015-02-09 20:10:45 följande:

    Inte enligt amstaffklubben i alla fall.


    Eller som amstaffklubben ( som du hänvisar till) skriver :

    Med brittiska immigranter kom den engelska hundslagsmålshunden till Amerika under 1800 talet. Där utvecklades den till en något större hund, sannolikt genom inblandning av bland annat den skotska Blue Paul Terriern, som numera är utdöd. I Bostontrakten bedrevs urval på färg och inblandning av bl a Fransk Bulldogg varigenom Boston Terriern skapades. De större hundarna, som användes som sällskaps-, familje- och gårdshundar som skydd mot både två- och fyrbenta rovdjur och även till hundfighting kom att kallas American Bull Terrier, Yankee Terrier eller American Pit Bull Terrier. Dessa hundar kom att betraktas som Amerikas nationalras och blev synnerligen populära. De förekom i filmer som "Little Rascals" och "Our Gang" och de prydde framsidan på tidningen Life ett antal gånger och de var USA's symbol på värvningsannonser för den amerikanska krigsmakten under första världskriget.

    Ett antal uppfödare och ägare av nationalrasen önskade under 1930 talet ställa ut sina hundar på den amerikanska kennelklubben AKC´s utställningar och de lyckades efter åtskilligt arbete få AKC att erkänna rasvarianten vars namn blev Staffordshire Terrier 1936. Samma år hade rasklubben, som vi betraktar som rasens moderklubb, The Staffordshire Terrier Club of America (STCA) bildats. Under 1940 talet upphörde bruket av Staffordshire Terriern som slagsmålshund i Amerika. År 1960 öppnades stamboken för en tid av tre år, och valpkullar vars föräldrar hade de rätta egenskaperna släpptes in. Orsaken var den att många av de bästa och mest typiska hundarna stod utanför AKC och man ansåg sig behöva påfyllning av avelsmaterialet. Trots detta anses dagens Am Staff i allt väsentligt härstamma från ca 15 hanhundar och ca 25 tikar. "

    Så dom är helt enkelt rena pitbullterriers ;) som avlats mot utställning.
  • Donum
    Anonym (Apbt) skrev 2015-02-09 20:27:25 följande:

    Eller som amstaffklubben ( som du hänvisar till) skriver :

    Med brittiska immigranter kom den engelska hundslagsmålshunden till Amerika under 1800 talet. Där utvecklades den till en något större hund, sannolikt genom inblandning av bland annat den skotska Blue Paul Terriern, som numera är utdöd. I Bostontrakten bedrevs urval på färg och inblandning av bl a Fransk Bulldogg varigenom Boston Terriern skapades. De större hundarna, som användes som sällskaps-, familje- och gårdshundar som skydd mot både två- och fyrbenta rovdjur och även till hundfighting kom att kallas American Bull Terrier, Yankee Terrier eller American Pit Bull Terrier. Dessa hundar kom att betraktas som Amerikas nationalras och blev synnerligen populära. De förekom i filmer som "Little Rascals" och "Our Gang" och de prydde framsidan på tidningen Life ett antal gånger och de var USA's symbol på värvningsannonser för den amerikanska krigsmakten under första världskriget.

    Ett antal uppfödare och ägare av nationalrasen önskade under 1930 talet ställa ut sina hundar på den amerikanska kennelklubben AKC´s utställningar och de lyckades efter åtskilligt arbete få AKC att erkänna rasvarianten vars namn blev Staffordshire Terrier 1936. Samma år hade rasklubben, som vi betraktar som rasens moderklubb, The Staffordshire Terrier Club of America (STCA) bildats. Under 1940 talet upphörde bruket av Staffordshire Terriern som slagsmålshund i Amerika. År 1960 öppnades stamboken för en tid av tre år, och valpkullar vars föräldrar hade de rätta egenskaperna släpptes in. Orsaken var den att många av de bästa och mest typiska hundarna stod utanför AKC och man ansåg sig behöva påfyllning av avelsmaterialet. Trots detta anses dagens Am Staff i allt väsentligt härstamma från ca 15 hanhundar och ca 25 tikar. "

    Så dom är helt enkelt rena pitbullterriers ;) som avlats mot utställning.


    Du menar att om man låtsas att de inte har något ursprung så är de bara pitbull?

    Jo, det kan jag ju köpa, även om jag tycker att det förenklar sakernas tillstånd väldigt mycket. Pitbullen poppade liksom inte upp ur tomma intet.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • Hundbloggerskan
    Donum skrev 2015-02-08 20:04:08 följande:
    Jag jämför med brukshundar och anser att bullraser är trögare att träna än brukshundar. De behöver motiveras på ett helt annat sätt. Givetvis är det olika typer av hundar. Märk väl att jag skriver typ av hund, inte ras - det finns naturligtvis brukshundar som inte alls är lagda åt traggla-in-lydnad-hållet, liksom det finns bullhundar som kan köra IPO, men generellt är det trots allt skillnad mellan rasers egenskaper.

    Det är din egen tolkning att jag skulle anse att bullraser är dåliga på att träna. Jag har inte skrivit det.
    Bullraser behöver inte alls bara "trögare" att träna än brukshundar.
    Min kompis Staffe är mycket mer "framåt" i lydnaden än vad min Schäfer är (avlad för tjänst) så det är väldigt individuellt.
    I IPOn har däremot Staffen ingen chans mot Schäfern när det gäller kvickhet och reaktionsförmåga. Men visst kan de vara trögare att träna, eller du menar kanske "segare"?

    Men många säger också att vinthundar är omöjliga att träna och väldigt tröga (mentalt tröga). Men min kompis tävlar sin i elitklass i lydnad så det är nog väldigt individuellt :)
  • Donum
    Hundbloggerskan skrev 2015-02-10 20:37:36 följande:

    Bullraser behöver inte alls bara "trögare" att träna än brukshundar.

    Min kompis Staffe är mycket mer "framåt" i lydnaden än vad min Schäfer är (avlad för tjänst) så det är väldigt individuellt.

    I IPOn har däremot Staffen ingen chans mot Schäfern när det gäller kvickhet och reaktionsförmåga. Men visst kan de vara trögare att träna, eller du menar kanske "segare"?

    Men många säger också att vinthundar är omöjliga att träna och väldigt tröga (mentalt tröga). Men min kompis tävlar sin i elitklass i lydnad så det är nog väldigt individuellt :)


    Det beror på vad du menar med "segare". ;) Vad jag tycker är den absolut största skillnaden mellan att träna staffe jämfört med bruksschäfer är att staffen inte är lika lätt att motivera. De gör vad de tycker är kul. Tycker de inte att det är kul, så gör det de inte. Inte lika envist som bullterrier, men ändock. Kommer ihåg första gången jag skulle träna platsliggning med staffe och hur lång tid det tog innan jag fattade att var för att gräset var blött som han inte ville ligga. Bruksschäfer kan man som regel traggla med för att de gillar att jobba, även om de inte tycker att momentet som sådant är särskilt kul. När vi hade schäfer och staffe samtidigt så såg man med en gång vilken hund som jobbar sig igenom skogspromenaderna och vilken hund som skuttar runt och tycker att livet mest bara är gott (förutsatt att det inte regnar).

    Vi har haft både tävlingsschäfrar (IPO och lydnad) och skyddstjänstschäfrar. Jag tycker att det är rätt stor skillnad mellan de två varianterna. Skyddstjänstschäfrar är ju ingenting som "normala" människor ska ha. De har den där svåra balansgången mellan förarvekhet och dådkraft. Och, för att knyta an till TS så är det inte givet att det är fel i huvudet på en hund som biter. Skyddshundar blir inte skyddshundar om de inte är bra på att bita (och hålla fast trots motstånd), så det kan vara en bra hund ändå. Hur som, även om det finns variationer inom raser så menar jag att de generella egenskaperna är lika inom rasen. Och så ska det ju vara - annars hade vi inte haft olika raser överhuvudtaget, om nu alla hundar skulle vara bra på samma saker.

    Sedan tror jag att man ibland stirrar sig blind på att en viss typ av hund skulle vara bättre istället för att en viss typ av hund är bättre för just mig/oss. Jag menar, min mans tjänstehundar var strålande i tjänst men inte sjutton skulle de vara strålande av att bara leva vanligt familjeliv. Där är staffen överlägsen.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • Hundbloggerskan
    Donum skrev 2015-02-10 21:03:44 följande:
    Det beror på vad du menar med "segare". ;) Vad jag tycker är den absolut största skillnaden mellan att träna staffe jämfört med bruksschäfer är att staffen inte är lika lätt att motivera. De gör vad de tycker är kul. Tycker de inte att det är kul, så gör det de inte. Inte lika envist som bullterrier, men ändock. Kommer ihåg första gången jag skulle träna platsliggning med staffe och hur lång tid det tog innan jag fattade att var för att gräset var blött som han inte ville ligga. Bruksschäfer kan man som regel traggla med för att de gillar att jobba, även om de inte tycker att momentet som sådant är särskilt kul. När vi hade schäfer och staffe samtidigt så såg man med en gång vilken hund som jobbar sig igenom skogspromenaderna och vilken hund som skuttar runt och tycker att livet mest bara är gott (förutsatt att det inte regnar).

    Vi har haft både tävlingsschäfrar (IPO och lydnad) och skyddstjänstschäfrar. Jag tycker att det är rätt stor skillnad mellan de två varianterna. Skyddstjänstschäfrar är ju ingenting som "normala" människor ska ha. De har den där svåra balansgången mellan förarvekhet och dådkraft. Och, för att knyta an till TS så är det inte givet att det är fel i huvudet på en hund som biter. Skyddshundar blir inte skyddshundar om de inte är bra på att bita (och hålla fast trots motstånd), så det kan vara en bra hund ändå. Hur som, även om det finns variationer inom raser så menar jag att de generella egenskaperna är lika inom rasen. Och så ska det ju vara - annars hade vi inte haft olika raser överhuvudtaget, om nu alla hundar skulle vara bra på samma saker.

    Sedan tror jag att man ibland stirrar sig blind på att en viss typ av hund skulle vara bättre istället för att en viss typ av hund är bättre för just mig/oss. Jag menar, min mans tjänstehundar var strålande i tjänst men inte sjutton skulle de vara strålande av att bara leva vanligt familjeliv. Där är staffen överlägsen.
    Det är nog väldigt individuellt, jag har också en Schäferkorsning (Schäfer, jämthund, kungspudel) i familjen och det är nog den mest svårmotiverade hund jag någonsin mött. Har man inte godis eller liknande så är det inte lönt att ens försöka, ingen kamplust heller så lek med annat förutom boll är bortslösad tid för det funkar inte. Medan min kompis Staffe inte ens behöver en leksak utan det räcker med en klapp för att han ska vilja jobba i 36363 timmar till haha!
    Men vi släpper det nu. Raserna och individerna är inte avlade för samma syfte och där två helt olika sorters hundar. Och vad hunden lämpar sig till beror även mycket på föraren.
    Jag har en Schäfer (avlad för tjänst, så alltså den du kallar för skyddstjänst) som slår om helt från ute på träningarna (helgalen, fullt ös medvetslös!) och hemma (fetare soffpotatis får man leta efter). Så det beror nog lite på generna även där. Men jag har samtidigt sett många tjänste hundar som jag inte skulle vilja ha som familjehund.
    Men sen vet jag många staffar som inte skulle passa som familjehund också.

    Så vi släpper det och säger att alla hundar är individer och avlade för olika syften :) Så har båda rätt ;)
  • MEE83

    Be hon om ursäkt för att du blev upprörd om du nu känner att det är behövligt, sedan kanske det är bäst att dom håller hunden kopplad/borta från dina barn när ni umgås, så att du slipper vara orolig, det är deras ansvar, människor kan vara rädda för djur, och då är det ju, tycker jag, naturligt att man tar hänsyn till det, annars så begränsar man ju en annan människas liv.

    Jag ser ingen poäng i att utsätta sig för onödig stress genom att låta hunden springa runt när din barn och du umgås med släkten. Den kanske mår bra av att vara för sig själv om den blir upphetsad av att ungarna springer runt.

  • Annie D

    Varför ska hon be om ursäkt för att systerns hund är ouppfostrad?

Svar på tråden pittbulls & barn!!