Svårt att bli gravid med andra barnet

Nu har jag och maken varit och lämnat blodprov för kommande ivf behandling. Vi kommer att bli uppringda när de svaren kommer och då ska vår läkare ha bestämt om det blir långa eller korta programmet. Så kommer vi bli kallade till kliniken efter nyår, hoppas redan i januari!

Det vi funderar på nu är om vi ska köpa ett försök eller ett "tre pack". Läkaren sa att han gärna inte gav råd för ivf resultatet kan bli både bra och dåligt. Men mellan raderna så tyckte han nog att vi skulle prova att köpa ett försök... Beslut beslut beslut... men så är väl livet i allmänhet tror jag.

Känns så bra att första steget är taget och jag är förväntansfull. Samt skönt att koppla av lite nu över helgerna. :)

Kram!

Nu har jag och maken varit och lämnat blodprov för kommande ivf behandling. Vi kommer att bli uppringda när de svaren kommer och då ska vår läkare ha bestämt om det blir långa eller korta programmet. Så kommer vi bli kallade till kliniken efter nyår, hoppas redan i januari!

Det vi funderar på nu är om vi ska köpa ett försök eller ett "tre pack". Läkaren sa att han gärna inte gav råd för ivf resultatet kan bli både bra och dåligt. Men mellan raderna så tyckte han nog att vi skulle prova att köpa ett försök... Beslut beslut beslut... men så är väl livet i allmänhet tror jag.

Känns så bra att första steget är taget och jag är förväntansfull. Samt skönt att koppla av lite nu över helgerna. :)

Kram!

Hoppas på bra provresultat. Som jag har förstått så är det korta protokollet skonsammare, man "bara" tillför mer att de hormoner som man normalt har för att boosta ägglossningen. Vår läkare sa att det är dem som vi i så fall kommer att få göra.

Vi har samma funderingar som man ska köpa ett försök i taget eller ta ett tre-pack. Ett tre-pack på vår klinik innebär sex "poäng", ett färsk försök är två poäng och ett frys försök ett poäng. Vissa säger ju att första försöket är en provomgång, svårt att veta om hur kroppen reagerar på alla hormoner eller om medicinerna är rätt doserade osv. Å andra sidan av alla de vänner som gjort IVF har samtliga blivit gravida från första äggplocket, antingen på färsk eller frysförsök. Och man betalar ju gärna inte mer än vad man behöver. Med tanke på din äggreserv borde du ju vara lättstimulerad.

Hoppas ni kommer fram till något som känns bra!

Ja så har jag också förstått det med korta protokollet och hoppas och tror jag får ta det. Verkar ju lite mer skonsamt för kroppen på ngt vis.

Ja det är ingen enkel sak att bestämma det är ju mycket pengar. Vi får nog fundera ett tag till.

Just nu börjar ett lugn sprida sig inom mig. Hjälpen finns runt hörnet och det är så skönt att veta att man inte behöver fundera på det längre.

Varje jul varje år har jag mens. Ett grymt sätt att påminna mig om att vi har svårt att skaffa barn. Det har ju ändå känts bättre sen vår son kom givetvis <3 Denna jul behöver jag inte gråta när mensen kommer utan istället ha förhoppningar om framtiden. Och det känns otroligt befriande!

Vi försöker också med nummer två.Har försökt i 3år och jag vet precis vad du menar med tomhet och besvikelse över kroppen.

Först försökte vi ju själva utan resultat och fick sedan söka hjälp där jag fick äta tabletter som skulle hjälpa men utan resultat. Därefter kom en period med sprutor, nässpray och massa VUL, väldigt psykiskt påfrestande! De gav inte heller något. 

Första plusset efter vår dotter kom strax innan sommaren men slutade i MF 

Jag har efter detta plussat igen och va inne på VUL igr där man såg en tom hinnsäck, ofostrig graviditet trodde gyn och jag skulle förbereda mig på missfall

eller skrapning/medicinering. 

Jag tycker det är så jäkla orättvisst! Kan de inte bara få ta sig? 

vi är inte heller 2st som längtar utan även vår dotter, hon talar om syskon VARJE dag och längtar så. 

Men  de blir inget denna gång heller och jag vill bara lägga mig i sängen och stänga dörren.

VILL bara att missfallet ska starta så ja slipper vara "gravid" utan att de finns något därinne :/

Vi försöker också med nummer två.Har försökt i 3år och jag vet precis vad du menar med tomhet och besvikelse över kroppen.

Först försökte vi ju själva utan resultat och fick sedan söka hjälp där jag fick äta tabletter som skulle hjälpa men utan resultat. Därefter kom en period med sprutor, nässpray och massa VUL, väldigt psykiskt påfrestande! De gav inte heller något. 

Första plusset efter vår dotter kom strax innan sommaren men slutade i MF 

Jag har efter detta plussat igen och va inne på VUL igr där man såg en tom hinnsäck, ofostrig graviditet trodde gyn och jag skulle förbereda mig på missfall

eller skrapning/medicinering. 

Jag tycker det är så jäkla orättvisst! Kan de inte bara få ta sig? 

vi är inte heller 2st som längtar utan även vår dotter, hon talar om syskon VARJE dag och längtar så. 

Men  de blir inget denna gång heller och jag vill bara lägga mig i sängen och stänga dörren.

VILL bara att missfallet ska starta så ja slipper vara "gravid" utan att de finns något därinne :/

ÄL +12 och negativt test. Suck, ska det aldrig ta sig.

Ogilla!

Här är jag inne på cd18 och ff låg fertilitet på min monitor...brukar ha hög vid detta laget. Har haft äl varje månad i 2 år nu, men börjar tro att den kanske uteblir denna gång. Hade ju varit "kul" med ett eget sista försök.. antingen blir det ingen äl denna månad eller så är den förskjuten. Tyckte mig läsa någonstans att ÄL kom senare när man äter epa - glandin som jag käkar nu... Hoppas inte det för då slutar jag med dem direkt!

Äl var 2 dagar sen.. positivt test i måndags, mys då men tyvärr inte igår. Mannen klarade inte att presentera igår :( får se om det funkar ikväll.... men det är nog försent . .

Hade en väldigt kraftig äl denna gång, hade mycket mer ont än jag brukar... synd om vi inte klarar att mysa som vi ska då...

Ja ja vi kan ju inte göra mer än vi gjort..

Nu har vi bestämt oss för att det blir IVF om det inte har tagit sig i slutet av februari, så vi hinner tre försök på egen hand innan dess. Det skulle ju vara så skönt att slippa gå igenom en IVF-behandling (och slippa betala så mycket pengar), fast om det är det som krävs för att få ett syskon till sonen så är det bara att göra det...

Ett lyckat försök på den dagen äl testet var positivt, gick inte de andra dagarna... det låste sig totalt för min käre make :(

Han vill ju oxå så jäkla gärna att det ska ta sig så det kan inte vara lätt för honom. Han blir verkligen jätteledsen och nere när det blir så.

Försöker trösta honom genom att påminna att vår son blev till på ett ända försök (samma dag som äl testet slog om till positivt :)

Försöker vara optimistisk men jag vet ju att vi försökt med alla olika varianter. Sex varannan dag, var tredje. Varje dag runt äl osv... Inget har hjälpt...

Hoppas ni kan få till det på ngn av dessa 3 gånger ni har på er, hoppas ni slipper ta hjälp av ivf.

Jag vet ju inte riktigt när vi sätter igång så kanske att vi hinner med en äl till..

Fick idag reda på en bekant som ska få nr 2.. Hennes son och min son är vänner och det hade varit kul om vi kunde få barn nr 2 på samma årskull oxå... Skapligt bitterljuvt att se hennes fina mage idag :/

Kram!

När vi blev gravida med vår dotter, som blir tre i januari, gick det på bara ett par månader.

När vi till sist ville skaffa ett syskon var det däremot inte lika lätt.

Vi har nu försökt i ca nio månader och stressen byggs upp för varje månad utan att plussa. Börjat oroa mig för att det kanske bara var en lyckträff första gången. Anklagar mig själv och utgår nästan hela tiden från att det hela beror på mig. Folk i vår omgivning vet om vår situation på gott och ont. Känns som att alla väntar på att vi snart ska komma med glada nyheter.

Varje gången mensen kommer, som senast igår, känner jag en enorm tomhet och hopplöshet. Jag skäms, för jag vet att jag bara borde vara tacksam för det barn jag har (vilket jag självklart är) men kan ändå inte släppa tanken på fler barn.

Bryter ihop varje gång och far enormt illa av tanken på att börja om från början ännu en gång...

Känns som att vi har testat det mesta och jag vet liksom inte vad som ska till.

Processen tär nåt enormt på mig, och det känns som att jag inte har någon att dela detta med. Min sambo är inte den mest pratsamma typen. Men såklart en axel att gråta mot :)

Någon därute som är i samma sits? Någon som har råd/tips på hur man skan tänka för att inte må så dåligt över detta? Eller har du kanske varit i samma sist men tillslut blivit gravid?

Tacksam för vad som :)