Mobbning förskoleklass/ skola

Hej

Min son har precis börjat förskoleklass och jag tycker det har varit jättejobbigt. Men det du beskriver är ju bara helt förfärligt!
Det är ju bra att du har förtroende för din sons lärare men jag tycker du skall ringa till rektorn som är chef över den personalen som uppenbarligen inte gör sitt jobb. Att klumpa ihop sig på skolgården eller sitta inne är inte god omvårdnad. Prata med rektorn och ifrågasätt hur de jobbar med trivsel och trygghet på skolan. Hur arbetar de med att förebygga utanförskap. Säg dessutom till henne att du överväger starkt att byta skola. Var detaljerad och specifik i din kritik. Om man inte kan ge konkreta exempel så är det lätt att de bara bemöter den oro man känner utan att ta tag i de problem som är orsaken till oron.
Finner du inget gehör från rektorn så ta kontakt med den andra skolan. Gör ett besök om det är möjligt och bilda dig en uppfattning om hur det fungerar där. Privata små skolor har ofta mindre resurser men om engagemanget är stort så spelar det mindre roll.
Jag önskar dig stort lycka till och hoppas du hittar den bästa lösningen för din son.

Tack för svar

Jag har alltid haft förtroende för förskole personal osv å som sagt för hans nuvarande klassföreståndare. Jag förstår att det är mkt som händer å stor omställning för barn, särskilt när dom går förskolebarn, 1or å 2or i samma klass. Men att personal bedyrar att allt gått bra så tror man ju på det. När man sen ser att dom inte är närvarande ute lr står vid fikabordet allihop så är det klart att det gått bra

Jag har haft samtal igen med hans klassföreståndare å hon har nu pratat med de berörda barnens föräldrar å ska ta upp med fritidspersonalen om att dom måste ut mer på gården. Inte bara för min sons skull, utan även för dom andra barnen som oxå blir drabbade

Jag har påpekat vikten av att ngt görs nu, jag kan inte sova på nätterna å mår dåligt på dagarna över att inte lita på att vuxna inte engagerar sig när ngt inträffar

Enligt rektor finns en plan å dom jobbar med klasserna. Upphör inte detta inom en snar framtid kommer hans klassföreståndare, jag å min sambo å föräldrarna till dom 2 pojkarna att ha ett möte. Jag skulle vilja veta om min son gjorde elaka saker mot andra

Blir det ingen lösning snart tar jag med mig knodden å hälsar på den privata skolan, den har gott rykte. Det vore synd egentligen då sonen har stort förtroende för sin klassföreståndare å egentligen trivs på skolan

Det va skönt att höra att jag inte bara är kinkig utan att det är ett verkligt problem å få tips hur jag ska gå tillväga

Usch blir så illa berörd när jag hör barn som mobbas. Har själv erfarenhet med mitt barn det är fruktansvärt som förälder. Tror att du har helt rätt magkänsla och när det gäller mobbing handlar det tyvärr om vilken personal som jobbar, om de väljer att se eller väljer den lättare vägen att blunda.

Mitt råd är att koppla in rektorn. Det är skolans ansvar att motverka å stoppa mobbing. Visa skolan att du är aktiv och har ögon och öron öppna. Begär möte med rektor och berörd personal och berätta om dina observationer. Var närvarande på skolan. Be skolan anmäla kränkande behandling till kommunen (detta skall skolan göra).
Som förälder måste man själv vara aktiv har jag märkt och jag lider med de barnen som inte har föräldrar som engagerar sig.

Samt dokumentera incidenter med datum (bra att ha för dej själv å för att styrka din berättelse). Prata med andra föräldrar i klassen.
Spontan tanke: tänker att det kanske hade varit möjligt för sonen att byta till en parallellklass men kolla bara upp innan så klassen verkar ok.
Själv e jag skeptisk till privata skolor pga att de ofta är sämre bemannade men det behöver ju inte vara så. Gör ett besök å fråga specifikt om personal täthet å hur de jobbar mot mobbing.
Å en sak till:
Kolla över angående rastvakts system på skolan att de alltid har personal ute.

Lite spontana tankar av en med erfarenhet, tyvärr!

Detta låter helt oacceptabelt! Min son mobbades i åk 1 och det var hemskt men ändå mildare saker som hände än det du beskriver TS! Hans skola rev upp himmel och jord. De hade möten med barnen som var dumma varje vecka hela terminen. Extra rastvakter sattes in. Mobbningen upphörde och jag är mycket nöjd med skolans agerande. Jag pratade även med rektorn och hade det inte blivit bättre hade jag kontaktat skolinspektionen och/eller bytt skola. Ge inte med dig TS, det är jätteviktigt att mobbningen upphör! Byt annars skola åt ditt barn för han ska inte behöva ha det så.

Hej! Känner igen mig mkt i det du skriver. Vi flyttade till nytt område för ett år sedan. Det var svårt att komma in på dagis då han var van med ett litet där alla stora barn lekte med alla till att komma till ett med stora barngrupper efter ålder och där han fick nej när han frågade om han fick vara med. Dröjde ett halvår innan det släppte och han blev närmast vän med en som är ett år yngre.

Sen dags för fklass. Vi fick syskon i somras så han går inte på fritids (vilket de ej får i vår kommun). Alltså vad händer med barnen när de börjar fklass? De svär och slåss. Vår son är mkt emot det. Han har sagt ifrån när barnen svär eller slåss. Detta gör väl att han "sticker ut". Han har direkt vän att vara med. Ingen som frågar om han får vara med. Pratat med skolan och vi tyckte det blev bättre för ett par v sedan. Han leker lite med två olika killar och vi ordnar så de får följa med hem någon gång i v. Men han säger att ingen frågar honom om han får vara med. Han frågar själv men får ibland nej. Då går han iväg själv. Nu sista dagarna har han varit med några flickor och då kommer andra pojkar och retas och säger fula ord.

Sa till fröken idag igen att han tycker det är svårt då han inte får vara med framförallt efter lunchrasten. Hon sa att hon tog upp det idag då hon hade hittat vår som sittandes själv då de han hade frågat om han fick vara med att de bara får vara två i den leken. När fröken följde med så hade de två börjat leka med en tredje. Så sonen undrade om de inte tyckte han var en bra kompis då de hade sagt nej till honom. Han undrade också idag varför barnen var snälla på dagis men är så
Dumma när de började skolan.

Vet inte vad jag ska göra då vi pratat med skolan många ggr denna höst. Sagt att han känner sig ensam men då svara de bara att de inte upplever det utan han brukar leka med någon. Men han har aldrig någon som frågar efter honom utan han måste själv leta upp någon att leka med och hittar de någon annan så lämnar de honom säger han.

Tror att han ej går på fritids gör det svårare att komma in i gruppen. Men det vill inte fklass tro. Nu börjar jag dock bli orolig när veckorna går och det inte blir bättre. Usch vet heller vad vi ska göra.

Låter inte som om skolan tar det på allvar att din son är utanför =( Min son har nu i tvåan hittat flera kompisar i klassen men under f-klassen och även i ettan var det lite liknande situation som du beskriver. Jättetråkigt är det och man blir lika ledsen själv. Har skolan någon kurator ni kan prata med? Eller kamratstödjarteam? På min sons skola jobbar de mycket med detta. Du ska i alla fall inte acceptera att din son är ensam. Barn i f-klass kan ju behöva stöttning aktivt av vuxna på rasterna för att inte någon ska bli utanför. För oss har det också gett resultat att sonen ofta får ta hem kompisar efter skolan och på helger. Detta har gjort att han har blivit en i gänget även i skolan. Förra året var det mest vi som fick ringa och ingen ringde till min son, men nu har det vänt och det ringer kompisar ofta!

Blåsippan - kanske du genom att prata med t.ex. kurator eller rektorn kan få dispens att ha fritids vissa timmar för att din son ska komma in i gruppen? 

Jag mår nästan dåligt själv av att läsa det du skriver. Blev själv mobbad i mellanstadiet och början av gymnasiet och minns mycket väl hur det fick mig att må.

Kräv att skolan gör sitt yttersta för att kväva det här beteendet nu. Din sons självkänsla skadas och det tar tid att reparera den skadan. Om de inte gör tillräckligt kraftfulla åtgärder försök att byta skola. Ring redan nu den privata och se om de har plats. Jag bytte skola efter första året i gymnasiet, det är det bästa jag gjort. Annars hade jag inte varit den jag är idag.

Hoppas du lyckas lösa situationen för din son, det måste du. Han förtjänar att trivas och må bra i skolan.

Ett tag det skrevs här! Men låter mkt likt vad min son går igenom. Hur har det gått? Skulle gärna få någon att bolla med som går/gått igenom liknande :)

Visst man önskar att inget barn skulle behöva vara utanför.. MEN, jag har sagt till min son att vara snäll mot såna som verkar utanför i skolan. Och sedan har jag som förälder märkt att den som "är utanför" kanske faktiskt är det av en anledning. I två av dessa fall har de barnen varit otroligt egocentriska och jobbiga att ha att göra med, ingen förmåga att samspela, dela med sig et.c. Jag hade inte heller velat leka med ett sånt barn. Typiskt då att de som blir uppfostrade att tro att de är världens mittpunkt även enbart blir försvarade och utnämnda offer av föräldrarna. Synd om barnet. Men man kan ju inte heller tvinga sitt barn att leka med någon som beter sig så.

Blev visst konstigt med svar efter så lång tid och kanske även off topic. Borde startat en ny diskussion.:)

Känner otroligt mycket med dig och din son.

Det är så konstigt att de vuxna I skolorna idag inte sätter gränser för barnen och ser till att alla barn mår bra.
Om jag hade varit du hade jag försökt byta skola.