Anonym (Utskämd och skrämd)

Äldre 1 May 15:37

193 svar

Terapeuten tjallade - ska jag gå tillbaka?

Jag grät ut inför min terapeut som jag varit hos fyra gånger förut. Då gjorde hon en orosanmälan där hon ordagrant och i så gott som i sin helhet återgav vad jag skulle ha sagt under dessa 50 minuter.

Jag befann mig i en förtvivlad situation när jag var hos henne och hade just haft två extrema veckor när jag varit vaken flera nätter för att vårda både sjuka barn och mig själv, som blivit smittad. Dessutom en oförstående make. Jag grät och "bluddrade på", orden rann ur mig när jag äntligen fick någon att "lätta mitt hjärta" för.

Jag och min man blev kallade till möte på socialen där allt detta lästes upp för oss. Jag fick svara upp mot citat som jag skulle ha sagt när jag gråtit ut hos terapeuten (och att jag gråtit fanns förresten också med i orosanmälan...) En del av det som stod var fatala missuppfattningar som hade tolkats som om jag t ex inte tyckte om våra barn, när jag i själva verket menat att jag var trött efter alla nattvak. Att min man var oförstående stod också med - och jag fick det inte lätt hemma efteråt. Nu känner han till "mina innersta tankar" - men meningen med att gå hos en terapeut är ju att reda ut sitt eget känsloliv - privat.

Nu har det satts igång en barnutredning för att jag varit ledsen och sagt en massa saker oöverilat som jag inte står för nu när jag fått sova ut och vila upp mig.

Jag vet att sjukvårdspersonal är skyldiga att göra en orosanmälan när de tror att barn far illa - men måste de - och får de överhuvudtaget - skicka med hela referat av journalanteckningar? Det hade väl räckt med en kortfattad anmälan som summerar läget, så får socialen komma tillbaka med frågor till den som anmäler?

Jag vill absolut inte fortsätta gå hos den här terapeuten, och inte träffa någon ny heller. Jag känner mig utskämd och skrämd. Men jag funderar på att gå tillbaka till henne en enda gång till nu är jag är lugn och utsövd och fråga vad hon menade och försöka reda ut det som hon missuppfattat. Jag hoppas att hon kontaktar socialen då och i viss mån tar tillbaka sin anmälan. Men för mig verkar hon illasinnad, oproffsig och ha väldigt dåligt omdöme. Att träffa henne igen skulle kanske bara göra saken värre.

Vad tror ni, snälla, någon?

Anonym (Missy)

Äldre 5 May 18:36

#180

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 18:08:30 följande:

Inget. Vi har olika perspektiv bara. Mycket lite med verkligheten att göra handlar om påståenden som att terapeuter godtyckligt anmäler till socialtjänsten, att kyrkan har absolut tystnadsplikt, att någon okvalificerad kan sitta och läsa alla orosanmälningar som kommer in till ett socialkontor.

Ditt perspektiv är om jag minns rätt att TS kan anmäla terapeutens agerande till IVO och enligt mitt synsätt gör det varken någon skada eller nytta. IVO kommer att hänvisa till lagtexten som tydligt säger att terapeuten agerat korrekt utifrån hur socialtjänstlagen är utformad.

Du anser också att det är angeläget att ifrågasätta en del bedömningar som gjorts vid omhändertagande av barn medan jag anser att sekretessen innebär att detta är mycket svårt. Jag anser att systemet där socialnämndens beslut prövas i domstol är en garant för att utredningarna granskas och ifrågasätts.

Om vi utgår från trådens exempel så skulle det värsta tänkbara scenariot för TS vara ett beslut om omhändertagande i länsrätten där hon och hennes man med hjälp av advokat har möjlighet att förklara vad hennes "innersta tankar" egentligen betydde under de omständigheter hon berättade om dessa för terapeuten. Därefter finns det möjlighet att överklaga länsrättens beslut till kammarrätten

Min uppfattning är att man är en rättshaverist om man tror att det här systemet brister i rättssäkerhet.

Systemet brister i patientsäkerhet då man inte har patientens bästa för ögonen då man behandlar hen. Dessutom har patient ingen möjlighet att på förhand veta när det kommer att brista efter anmälningssystemet bygger på godtycklighet. Det är både omoraliskt och rättsosäkert.

Embla twopointoh

Äldre 5 May 18:54

#181

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 18:08:30 följande:

Inget. Vi har olika perspektiv bara. Mycket lite med verkligheten att göra handlar om påståenden som att terapeuter godtyckligt anmäler till socialtjänsten, att kyrkan har absolut tystnadsplikt, att någon okvalificerad kan sitta och läsa alla orosanmälningar som kommer in till ett socialkontor.

Ditt perspektiv är om jag minns rätt att TS kan anmäla terapeutens agerande till IVO och enligt mitt synsätt gör det varken någon skada eller nytta. IVO kommer att hänvisa till lagtexten som tydligt säger att terapeuten agerat korrekt utifrån hur socialtjänstlagen är utformad.

Du anser också att det är angeläget att ifrågasätta en del bedömningar som gjorts vid omhändertagande av barn medan jag anser att sekretessen innebär att detta är mycket svårt. Jag anser att systemet där socialnämndens beslut prövas i domstol är en garant för att utredningarna granskas och ifrågasätts.

Om vi utgår från trådens exempel så skulle det värsta tänkbara scenariot för TS vara ett beslut om omhändertagande i länsrätten där hon och hennes man med hjälp av advokat har möjlighet att förklara vad hennes "innersta tankar" egentligen betydde under de omständigheter hon berättade om dessa för terapeuten. Därefter finns det möjlighet att överklaga länsrättens beslut till kammarrätten

Min uppfattning är att man är en rättshaverist om man tror att det här systemet brister i rättssäkerhet.

Alla som jobbar inom socialtjänsten är inte socionomer, så det förekommer säkert att någon "okvalificerad" går igenom inkomna anmälningar.

Menar du på fullaste allvar att inga misstag begås? Att socialtjänsten/nämnden alltid gör en korrekt bedömning och beslut och att förvaltningsdomstolarna alltid lyckas fånga upp det tidigare instanser gjort fel? Begås det fel är systemet inte rättssäkert. Påstår man annat är man i andra änden av skalan och har en stark övertro på auktoriteter. Alla system har fel och brister, och att påpeka och kritisera dessa fel kan i sig knappast sägas vara rättshaveri, oavsett din uppfattning av definitionen.

Ja, jag anser det angeläget att ifrågasätta de bedömningar som gjorts vid omhändertagande av barn. Detta för att jag anser att allt ska ifrågasättas, och speciellt vid åtgärder som innebär sådana långt gående konsekvenser för barnen och deras familj. För barnens skull måste man se till att bedömningen verkligen är korrekt. Jag håller med om att sekretessen gör det hela problematiskt, men sekretess får inte heller innebära att felaktiga bedömningar och beslut sopas under mattan. Det är såklart en balansgång.

Är du medveten om att "rättshaverist" är ett per definition nedvärderande ord? Att genom att använda det på sina meningsmotståndare så klistrar man epitet, vilket många verkar tro är ett bra sätt att tysta obekväma kritiker. Det visar bara på en undermålig argumentativ förmåga.

Embla twopointoh

Äldre 5 May 18:55

#182

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 18:08:30 följande:

Inget. Vi har olika perspektiv bara. Mycket lite med verkligheten att göra handlar om påståenden som att terapeuter godtyckligt anmäler till socialtjänsten, att kyrkan har absolut tystnadsplikt, att någon okvalificerad kan sitta och läsa alla orosanmälningar som kommer in till ett socialkontor.

Ditt perspektiv är om jag minns rätt att TS kan anmäla terapeutens agerande till IVO och enligt mitt synsätt gör det varken någon skada eller nytta. IVO kommer att hänvisa till lagtexten som tydligt säger att terapeuten agerat korrekt utifrån hur socialtjänstlagen är utformad.

Du anser också att det är angeläget att ifrågasätta en del bedömningar som gjorts vid omhändertagande av barn medan jag anser att sekretessen innebär att detta är mycket svårt. Jag anser att systemet där socialnämndens beslut prövas i domstol är en garant för att utredningarna granskas och ifrågasätts.

Om vi utgår från trådens exempel så skulle det värsta tänkbara scenariot för TS vara ett beslut om omhändertagande i länsrätten där hon och hennes man med hjälp av advokat har möjlighet att förklara vad hennes "innersta tankar" egentligen betydde under de omständigheter hon berättade om dessa för terapeuten. Därefter finns det möjlighet att överklaga länsrättens beslut till kammarrätten

Min uppfattning är att man är en rättshaverist om man tror att det här systemet brister i rättssäkerhet.

Du minns förresten fel, jag har inte hänvisat till IVO. Faktum är att jag inte har skrivit något till TS alls, hon var sedan länge borta när jag kom in i tråden.

Anonym (Jaha)

Äldre 5 May 19:13

#183

Anonym (Missy) skrev 2016-05-05 18:36:33 följande:

Systemet brister i patientsäkerhet då man inte har patientens bästa för ögonen då man behandlar hen. Dessutom har patient ingen möjlighet att på förhand veta när det kommer att brista efter anmälningssystemet bygger på godtycklighet. Det är både omoraliskt och rättsosäkert.

Ja, det finns ett barnperspektiv invävt i systemet. Det är därför socialtjänstlagen beskriver under vilka omständigheter barnperspektivet innebär att exempelvis en psykolog har skyldighet att anmäla misstankar till socialtjänsten

Här kan du läsa vad Psykologförbundets chefsjurist skriver om anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Kan vara nyttig läsning för trådens självutnämnda experter.

www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Arkiv-artiklar/Aktuellt-Jan-juni-2014/Lag-tar-over-sekretess-vid-orosanmalan/

Anonym (Celia)

Äldre 5 May 20:33

#184

Hellre en orosanmälan för mycket än en för lite. Men visst, det är kränkande om det inte finns någon grund. Jag har suttit hos psykolog när min äldsta var liten och jag var deppig, och sagt att jag inte tycker om barnet ibland. Inte gjorde hon någon anmälan. Är man pressad och slut så känner man ibland såhär. Men hoppas allt löser sig för er.

Anonym (Missy)

Äldre 5 May 20:48

#185

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 19:13:20 följande:

Ja, det finns ett barnperspektiv invävt i systemet. Det är därför socialtjänstlagen beskriver under vilka omständigheter barnperspektivet innebär att exempelvis en psykolog har skyldighet att anmäla misstankar till socialtjänsten

Här kan du läsa vad Psykologförbundets chefsjurist skriver om anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Kan vara nyttig läsning för trådens självutnämnda experter.

www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Arkiv-artiklar/Aktuellt-Jan-juni-2014/Lag-tar-over-sekretess-vid-orosanmalan/

Vad är det för lågkvalitativa länkar du förser oss med? Svar från en frågespalt. Jeez *tar sig för pannan* Ingenting vi i tråden inte känner till liksom. Diskussionen har för länge sedan lämnat det stadiet där vi diskuterar psykologers anmälningsplikt.

Du verkar inte kunna acceptera att andra tycker annorlunda än du. Du verkar inte heller klara av att greppa att man kan ifrågasätta hur samhället och lagstiftningen ser ut. Intellektuellt och moraliskt är du på samma nivå som en 10-åring.

Anonym (Missy)

Äldre 5 May 20:54

#186

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 19:13:20 följande:

Ja, det finns ett barnperspektiv invävt i systemet. Det är därför socialtjänstlagen beskriver under vilka omständigheter barnperspektivet innebär att exempelvis en psykolog har skyldighet att anmäla misstankar till socialtjänsten

Här kan du läsa vad Psykologförbundets chefsjurist skriver om anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Kan vara nyttig läsning för trådens självutnämnda experter.

www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Arkiv-artiklar/Aktuellt-Jan-juni-2014/Lag-tar-over-sekretess-vid-orosanmalan/

Både att göra en orosanmälan och inleda en barnutredning klassas som myndighetsutövning. I ett demokratiskt modernt rättssamhälle bör all myndighetsutövning gå till på ett rättsäkert sätt. En orosanmälan bygger på fullständigt subjektiva kriterier och är därför inte förutsägbar för medborgaren. Det betyder att det inte är rättssäker myndighetsutövning.

Vill du inte leva i en rättsstat vars lagar bygger på rättssäkerhet? Skulle du föredra ett samhälle a lá gamla ddr eller saudiarabien?

sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ttss%C3%A4kerhet

Anonym (Psyk)

Äldre 5 May 21:17

#187

Anonym (Missy) skrev 2016-05-05 20:48:35 följande:

Vad är det för lågkvalitativa länkar du förser oss med? Svar från en frågespalt. Jeez *tar sig för pannan* Ingenting vi i tråden inte känner till liksom. Diskussionen har för länge sedan lämnat det stadiet där vi diskuterar psykologers anmälningsplikt.

Du verkar inte kunna acceptera att andra tycker annorlunda än du. Du verkar inte heller klara av att greppa att man kan ifrågasätta hur samhället och lagstiftningen ser ut. Intellektuellt och moraliskt är du på samma nivå som en 10-åring.

Du menar att det är fel på psykologförbundets länkar? Du har slutat diskutera det tråden handlar om och gått över till personangrepp. Antar att det blir så när man blivit överbevisad om att man har fel. 1-0 till jaha.

Anonym (Psyk)

Äldre 5 May 21:22

#188

Anonym (Missy) skrev 2016-05-05 20:54:22 följande:

Både att göra en orosanmälan och inleda en barnutredning klassas som myndighetsutövning. I ett demokratiskt modernt rättssamhälle bör all myndighetsutövning gå till på ett rättsäkert sätt. En orosanmälan bygger på fullständigt subjektiva kriterier och är därför inte förutsägbar för medborgaren. Det betyder att det inte är rättssäker myndighetsutövning.

Vill du inte leva i en rättsstat vars lagar bygger på rättssäkerhet? Skulle du föredra ett samhälle a lá gamla ddr eller saudiarabien?

sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ttss%C3%A4kerhet

Att göra en orosanmälan är inte myndighetsutövning. Sjukvården är inte ens en myndighet. Dessutom kan man göra orosanmälningar som privatperson också. Är det också myndighetsutövning då?

Lägg ner. Det har bevisats att du har fel.

Dessutom tycker du att man ska skydda vuxna på bekostnad av de barn de har ansvar för. Jag tycker det är tur att du inte har något att säga till om i detta samhället.

Anonym (Jaha)

Äldre 5 May 21:35

#189

Embla twopointoh skrev 2016-05-05 18:54:02 följande:

Är du medveten om att "rättshaverist" är ett per definition nedvärderande ord? Att genom att använda det på sina meningsmotståndare så klistrar man epitet, vilket många verkar tro är ett bra sätt att tysta obekväma kritiker. Det visar bara på en undermålig argumentativ förmåga.

Läs gärna Missys eller Mams inlägg.

Embla twopointoh

Äldre 5 May 21:50

#190

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 21:35:44 följande:

Läs gärna Missys eller Mams inlägg.

Du skrev:

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 18:08:30 följande:

Min uppfattning är att man är en rättshaverist om man tror att det här systemet brister i rättssäkerhet.

Detta inkluderar bra mycket mer än Mams eller Missys inlägg.

Anonym (Jaha)

Äldre 5 May 23:01

#191

Embla twopointoh skrev 2016-05-05 21:50:50 följande:

Du skrev:

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 18:08:30 följande:

Min uppfattning är att man är en rättshaverist om man tror att det här systemet brister i rättssäkerhet.

Detta inkluderar bra mycket mer än Mams eller Missys inlägg.

Jag ser inte att det är så särskilt många fler som varit aktiva i tråden förutom han som uppmanade alla att ignorera mina inlägg och så du.

Men eftersom du haft ett genomgående fokus på att jag skrivit om rättshaverister så inkluderar jag inte dig i den skaran.

Hur tänker du dig att man ska kunna förbättra rättssäkerheten utan att tumma på sekretessen?

Embla twopointoh

Äldre 5 May 23:31

#192

Anonym (Jaha) skrev 2016-05-05 23:01:25 följande:

Jag ser inte att det är så särskilt många fler som varit aktiva i tråden förutom han som uppmanade alla att ignorera mina inlägg och så du.

Men eftersom du haft ett genomgående fokus på att jag skrivit om rättshaverister så inkluderar jag inte dig i den skaran.

Hur tänker du dig att man ska kunna förbättra rättssäkerheten utan att tumma på sekretessen?

Fast det du skrev inkluderar ju inte bara de personer som skrivit i tråden. Du skrev ju att om man anser att systemet är rättsosäkert så är man en rättshaverist. Punkt. Det är ett absolut uttalande.

(Enligt din högst personliga definition så är jag en rättshaverist, eftersom jag anser att systemet är rättsosäkert...)

Jag tycker överlag illa om när någon konsekvent klistrar negativa epitet på meningsmotståndare (som rättshaverist). Det är ett sätt att nedvärdera och avfärda en meningsmotståndare, och ofta också ett försök att göra sig av med obekväma kritiker eller ett sätt att flytta fokus från att man inte har några sakliga argument för sin ståndpunkt. Förutom att det är väldigt dålig argumentationsteknik, så är det inte konstruktivt.

Jag har inte funderat så där jättemycket på det. Det är en svår fråga. Det jag minns av de reportage jag sett och läst där media tar upp fall där det gått fel och de försöker fråga socialtjänsten hur de resonerat och motiverat sitt beslut, så får de bara svaret att de inte kommenterar enskilda fall. Och det även när media har en fullmakt från de inblandade att sekretessen kan hävas. Som jag ser det måste en myndighet kunna motivera sina beslut på ett konkret sätt, annars har man ingen rättssäkerhet att tala om. Om "vanliga" människor inte får några svar, kan man sedan inte klaga på att de inte har något förtroende för myndigheter, och det bäddar för konspirationsteorier och rättshaveri i ordets riktiga bemärkelse. Exakt hur det ska lösas vet jag inte, som sagt, men det måste erkännas som ett problem och det måste jobbas för att få till en lösning.

Nu känner jag att det är dags att gå vidare och jag drar mig ur tråden.

Anonym (Jaha)

Äldre 6 May 07:35

#193

Embla twopointoh skrev 2016-05-05 23:31:43 följande:

Fast det du skrev inkluderar ju inte bara de personer som skrivit i tråden. Du skrev ju att om man anser att systemet är rättsosäkert så är man en rättshaverist. Punkt. Det är ett absolut uttalande.

(Enligt din högst personliga definition så är jag en rättshaverist, eftersom jag anser att systemet är rättsosäkert...)

Jag tycker överlag illa om när någon konsekvent klistrar negativa epitet på meningsmotståndare (som rättshaverist). Det är ett sätt att nedvärdera och avfärda en meningsmotståndare, och ofta också ett försök att göra sig av med obekväma kritiker eller ett sätt att flytta fokus från att man inte har några sakliga argument för sin ståndpunkt. Förutom att det är väldigt dålig argumentationsteknik, så är det inte konstruktivt.

Jag har inte funderat så där jättemycket på det. Det är en svår fråga. Det jag minns av de reportage jag sett och läst där media tar upp fall där det gått fel och de försöker fråga socialtjänsten hur de resonerat och motiverat sitt beslut, så får de bara svaret att de inte kommenterar enskilda fall. Och det även när media har en fullmakt från de inblandade att sekretessen kan hävas. Som jag ser det måste en myndighet kunna motivera sina beslut på ett konkret sätt, annars har man ingen rättssäkerhet att tala om. Om "vanliga" människor inte får några svar, kan man sedan inte klaga på att de inte har något förtroende för myndigheter, och det bäddar för konspirationsteorier och rättshaveri i ordets riktiga bemärkelse. Exakt hur det ska lösas vet jag inte, som sagt, men det måste erkännas som ett problem och det måste jobbas för att få till en lösning.

Nu känner jag att det är dags att gå vidare och jag drar mig ur tråden.

Ja. det kan man tycka är lite slapp journalistik. I och med att beslut om omhändertagande alltid fattats i domstol och barnens föräldrars intressen företrätts av advokat med tillgång till alla relevanta handlingar så är det ju fullt möjligt att i stället vända sig till advokaten och begära att få ta del av handlingarna med motiveringen att man har en fullmakt från de inblandade som medger att sekretessen får hävas.

Detta skulle dels ge advokaten möjlighet att bedöma om det ligger i "de inblandades" intresse att uppgifterna publiceras och dels att bedöma om socialtjänstens motivering att sekretessen gäller trots fullmakten är giltig.

Skulle dessutom uppgifter bli offentliga som berör tredje person finns det i så fall möjlighet för denna att anmäla advokaten för brott mot sekretesslagen.

Terapeuten tjallade - ska jag gå tillbaka?

INNEHÅLL