Är sociala myndigheter verkligen opartiska?

Det här är en anmälan om oro för barnen, det är det ni måste få fram, det är barnen som far illa på något sätt?

Be din bror ställa frågor om det till soc, få fram vad som hänt med dom, hur har barnen blivit påverkat/oroligt eller något?

Bästa ni kan göra är att verka för barnen, det är det soc undersöker!!!
Allt som har med hans ex fru och göra ska ni släppa.

Men det krävs mycket mer än urdruckna colaflaskor och tomma pizzakartonger för att det ska bli en anmälan, eller hur...

Något saknas här...
Att soc säger att  ditt syskon borde ge upp vårdnaden är kanske olämpligt men sådant säger man inte efter att man har haft ett filmmaraton en gång och därmed haft stökigt och smutsigt hemma. Det är helt osannolikt att säga - och tycka - något sådant om det inte finns en historia och en ganska lång sådan. Det kan omöjligen vara den första och enda kontakten med Soc. Har de förresten inte varit hemma hos ditt syskon eftersom anmälan handlade om hemmiljön? Då skulle ärendet ha varit snabbt avklarat om de sett att där var välstädat och att det var en tillfällighet. Kanske att de pratar lite om ifall detta händer upprepade gånger och olämpligheten i det och sedan hade allt varit frid och fröjd och utredningen avslutas utan åtgärd.

Sedan är både ditt, ditt syskons och din familjs resonemang helt uppåt väggarna. Du vill inte anmäla för att du inte har bevis - det är inte din uppgift att ha bevis utan man anmäler en oro för hur barnet har det, om man nu har en oro för det. Din familj vill inte heller anmäla för att ditt syskon bett er att inte lägga er i. Ditt syskon själv - som är förälder till barnet - står inte upp för sitt barn, sväljer bara vad den andra föräldern säger, litar inte på Soc så säger därför inte så mycket och definitivt inte om den andre föräldern för att skydda denne. För mig väcker det stora tvivel på ditt syskons föräldraansvar, det är inte att ha fokus på barnet och dennes bästa.

Detta barnet verkar inte ha något vettigt nätverk alls, ingen som fokuserar på barnets bästa.

Att hålla på med att säga att den andre föräldern ljuger grovt är bara trams ärligt talat. Och sedan ifrågasätta Soc när de borde upptäcka att hen ljuger. Hur ska de upptäcka det? De känner väl inte hen så att de kan avgöra det? Vad är det förresten som gör den andre föräldern så dålig att ni har oro för barnet hos hen? Att hen ljuger om ditt syskon är inte skäl nog utan finns det något i dennes föräldraskap som faktiskt är skadligt för barnet?

Göra en orosanmälan på exet om det finns risk att barnet far illa
Sluta lite på exet som uppenbarligen ljuger
Ställa krav på soc att få träffa sitt barn
Ta reda på vad som krävs för att få någon form av umgänge med sitt barn
Se över sitt privata umgänge
Hålla någorlunda ordning hemma
Inte gå på fester där risken för polisinsatts är förhöjd

Kämpa för sitt barn borde ju du förstå handlar om att ditt syskon skall bevisa att hen är lämplig att ha barnet och att barnet är i fokus.

Du själv skrev att orosanmälan kom från POLISEN (inlägg #24). Då är det ditt syskon som blir utredd också. Varför är det så svårt för dig att förstå detta?

Socialen har sett att ditt syskons EX har antagligen gemensam vårdnad om barnet och då får barnet bo där under utredningen. Det betyder inte att de har tagit hens sida.
Vad får du det ifrån? Varför skall man utreda EXet för när det INTE finns en anmälan på honom?

Du, ja DU, väljer upprepat att flytta fokus på Exet hela tiden, och att och anser att socialen skall utreda honom för "de borde ju se att han ljuger".
Det är din subjektiva åsikt, "att de borde se". 
Dessutom även om nu de "skulle se att han ljuger" så skulle de inte ta med honom i utredningen, utan utredningen skulle fortsätta mot ditt syskon utan EXet blir intervjuad.
Återigen, orosanmälan kom från POLISEN (inlägg #24) och orosanmälan är riktad till DITT SYSKON. Inte EXet. 

Du sitter och flyttar fokus tillbaka upprepat på EXet och kommer med en rad påståenden om EXet om hur EXet är, dock INGEN i er familj har varit intresserad av att anmäla EXet, inte ens din syskon, om huruvida denna är olämpligt för barnet eller inte.
Du har sagt att ditt syskon vill inte anmäla EXet bara för "att umgänget fungerar".
så varför är det så svårt för dig att ta till dig att finns det ingen anmälan om EXet så blir han ju inte utredd.
Och är EXet så dåligt fört barnet som du, ja DU, vill göra gällande så varför har DU aldrig anmält hen för då? Eller ditt syskon?
Det KRÄVS en anmälan för att det skall dra igång en utredning av socialen. Ingen anmälan gjord då blir det ingen utredning.

Om nu ni skulle lägga in en anmälan på EXet, i detta skede, för att starta en utredning på honom, så kommer inte ditt syskon att få tillbaka barnet, utan barnet kommer att hamna på tillfälligt fosterhem under tiden utredningen är på EXet också, OM det skulle bli en utredning.
Detta är för att ditt syskon har en orosanmälan som är inskickat från, ja POLISEN.

Och skall polisen anmäla någon för att "hemmet ser för jäkligt ut" så krävs det mycket mer än att man "inte orkat/hunnit städa på en vecka". Det krävs mycket mer än så i praktiken innan polisen gör en orosanmälan för en sådan sak.

Återigen. Bara för att ditt syskons EX har barnet under utredningen så betyder det INTE att "de har tagit hans parti".  Utredningen handlar om ditt syskons lämplighet, då POLISEN har orosanmälan, som du skrev "såg för jävlig ut". 
Socialen har INTE fått i uppdrag att utreda vilken förälder som är "bäst lämpad att ha enskild vårdnad om barnet", mellan ditt syskon och ditt EX.

Så om du vill hjälpa ditt syskon så skall du, ja DU, lägga fokusen där den hör hemma.
Ge fan i att blanda in EXet och stötta ditt syskon i bevisningen över att hen är en bra förälder.

Vad har era föräldrar med det att göra?

Hej TS!

Jag vill besvara din fråga om opartiskhet. Har endast läst dina inlägg i tråden och känner igen soc märkliga beteende som jag vid några tillfällen bevittnat med egna ögon.

 

NEJ, soc är INTE OPARTISKA ÖVERHUVDTAGET och de är INTE ETT DUGG PÅLITLIGA och ibland SAKNAR DE FULLSTÄNDIGT sunt förnuft och gott omdöme. Ofta gör de ett helt fantastiskt jobb men liksom överallt annars så finns det RIKTIGA RÖTÄGG. DE RÖTÄGGEN kan bli livsfarliga.

 

För några år sen läser jag en tråd här på Familjeliv där föräldrarna blivit misstänkta för barnmisshandel när barnet skadat kommit in till akuten och vården gjorde en anmälan till soc. Därefter kallades föräldrarna till soc på möte och föräldrarna kände sig obefogat ifrågasatta, så de bestämde sig för att spela in ALLA samtal med soc på typ en bandspelare. De hade råkat ut för ett ljugande, elakt och dömande rötägg till socialsekreterare. DE HADE REN OTUR HELT ENKELT med vilken socialsekreterare de fått. De fick så småningom den skriftliga utredningen från soc. Tack vare bandinspelningarna kunde de oskyldiga föräldrarna anmäla rötäggets nerskrivna lögner till rötäggets chef. Eftersom det framgick på bandspelaren vad som sagt och att det inte stämde överens med den skrivna textet i utredningen, så stod ord inte bara mot ord mellan soc och föräldrarna UTAN BEVIS FANNS PÅ VAD SOM SAGTS OCH INTE SAGTS. Tack vare ljudupptagningen, så fick rötägget till socialsekreterare sparken från sitt jobb.

Det handlade i det fallet om helt vanliga friska och förnuftiga föräldrar som bara hade oturen att få fel socialsekreterare. Föräldrarna fick också veta i efterhand att om de inte bandat samtalen, så hade inte socialsekreterarens tjänstefel i efterhand kunnat upptäckas.

 

Jag har också i verkliga livet med egna ögon fått bevittna liknande. Ett föräldrapar hade separerat och var i vårdnadstvist och jag kände båda föräldrarna och deras barn väl sen långt tid tillbaks. Efter skilsmässan så ville de förhållande stora barnen bara bo hos ena föräldern där de både mådde bra och blev väl omhändertagna. Hos den andra föräldern blev båda barnen både psykiskt och fysiskt misshandlade. Vad gjorde soc? Jo, stod på den dåliga förälderns sida i rätten ?för den föräldern vill vara med om soc (så kallade) hjälpinsatser? MEDAN den bra föräldern skulle utredas sååååå noga eftersom den dåliga föräldern spridde lögner och smutskastning brett omkring sig. Tråkigt nog så fick de stackars barnen därefter bo hos den instabila psykiskt sjuka föräldrarna på heltid med soc hjälp tills de blev myndiga. Detta alltså samtidigt som den bra föräldern inte fick träffa barnen alls trots att barnen skulle behövt bo hos denna förälder på heltid istället. Barnen blev placerade på frivillig LVU på behandlingshem tillsammans med den dåliga föräldern. Varför? Jo, för soc bestämt i förväg vems parti de skulle ta därför att den bra föräldern inte gillade soc, ?bara? svarade snällt på soc frågor och inte smutskastade den andra föräldern.

 

Dessutom har jag även jag själv råkat ut för en ljugande och inkompetent socialsekreterare. Somliga socialsekreterare drar sig tyvärr inte för att ljuga både privatpersoner och professionella rakt upp i ansiktet gång på gång. När soc lögner (i fallet med min egen familj) verkligen ifrågasattes av ALLA de professionella runt oss och ALLA professionella talade om för soc hur bra vi föräldrar faktiskt var och de professionella samtliga intygade oss vara bra föräldrar, så hände följande:

Soc fortsatte till en början med sina påhittade lögner ändå. Det är I JUST SÅNA HÄR FALL som soc skyller på ?sekretess?, ?vi har redan gjort detta och detta och detta? (fast det inte stämmer), ?den personen har sagt så?, ?så är det? (för det har vi ljugit ihop skriftligt tidigare så det hänvisar vi till att vi skrivit), när man frågat dem varför de utredde fick man bara tystnad till svar o.s.v... VARNING VARNING VARNING på hög nivå alltså!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Till sist hade soc målat in sig självt i ett hörn och en utomstående profesionell hjälpte oss att kräva ut samtliga papper (som vi inte fått tidigare med soc låtsats-hänvisning till sekretess), fler professionella ställde soc mot väggen och på allvar hotade att IVO-anmäla soc för tjänstefel. DÅ FÖRST backade soc med svansen mellan benen och svarade inte på några frågor alls. Istället höll socialsekreterarna och deras chefer varandra bakom ryggen och sa ?nej, så var det inte?, ?det har vi aldrig sagt? o.s.v...... Ena socialsekretaren slutade sin tjänst nästan omedelbart därefter och soc var oerhört förtegna om det hela, men jag är relativt säker på att det var min frus initiativ till involvering av professionella som rodde skutan iland istället för att vi och våra barn skulle kapsejsa och hamna på havets botten.

 

 

Mina råd till dig är:

* Minst en professionell OCH er mamma eller en av er syskon VARJE MÖTE med soc.

* Dra in professionella personer som ditt syskon känner att visa på hens bra föräldraegenskaper. Be även förskolepersonal vittna.

Och framför allt:
* Spela in och spara ALLA samtal. Läs också alla papper och påpeka socs fel SKRIFTLIGT med post, eftersom post diarieförs.

 

Dessa råd ger jag dig eftersom soc verkar ha en dold agenda i fallet med ditt syskon. Lite som trafikskollärare bestämt i förväg vem som ska kuggas på uppkörningen och sen placerar ut massor av extra fi hopp om att de ska råka trampas i av den oskyldige.

 

Jag kommer inte skriva fler inlägg här, men önskar dig lycka till med att hjälp ditt syskon.

 

/ Välutbildad akademiker som även har fått kommunicera med soc i mitt eget jobb i åratal och sett soc förstöra vänners barns liv

 

Alla citattecken blev ? i min text.

Dessa råd ger jag dig eftersom soc verkar ha en dold agenda i fallet med ditt syskon. Lite som trafikskollärare bestämt i förväg vem som ska kuggas på uppkörningen och sen placerar ut massor av extra FÄLLOR i hopp om att de ska råka trampas i av den oskyldige

Hej välutbildade akademiker.
Vad vill du nå med att slänga in detta "Välutbildad akademiker"?
Tror du själv att du blir mer trovärdig i andras ögon när du slänger in något så svepande och i praktiken totalt intetsägande  "välutbildad akademiker"?

Har du läst TS alla inlägg i tråden innan du svarade med ett inlägg som innehåller löjligt överdrivet bruk av versaler, punkter och utropstecken?

Här är annars inlägg #24  skrivet av TS själv.

Tycker att syskonet verkar ha någon sorts problem som inte framkommer här.
Soc talar inte byråkratiska när de talar med föräldrarna.
Om inte syskonet förstår vad de menar/säger får hen väl fråga?!
Syskonet verkar snarare lågbegåvat än "snäll"

Människor som är vuxna nog att ha barn kan ju knappast komma dragande med sina egna föräldrar som stöd hos myndigheter som utreder deras föräldraförmåga, dessutom är det ju anmälningsskyldig myndighet som anmält och det är inte något som görs i första taget.

Gilla-knapp borde införas här
Möjligen om föräldern till barnet var 15...

Har inte läst tråden mer än hit. Min spontana tanke är att en handläggare är en person. Personer påverkas och gör ibland fel på andra människors bekostnad. Om det är så att handläggaren är påverkad av den andra föräldern och fattar felaktiga beslut borde man väl ha rätt att kräva en seccond opinion. 

Men då behöver det förmodligen finnas med något som balanserar vågskålen. Ett brev från dig t ex där du skriver ner hur du personligen har upplevt turgången. 

Hej,

Jag skriver mycket sällan men har svårt för att inte hoppa in. Såhär tänker jag - det ÄR svårt att vara syskon/förälder/anhörig till någon som är under utredning. Du känner ditt syskon och litar självklart på vad denne säger. Det finns vissa saker som jag tänker på när jag läser tråden:

- Du gör ett vanligt feltänk. Du uppger att du baserar dina tankegångar på de uppgifter du har fått, men har svårt att se att socialtjänsten gör samma sak. Troligtvis görs någon bedömning på exets föräldragörmåga, men inte alls lika djupgående eftersom det inte har inkommit någon oro.

- Du säger att du inte vet om ditt syskons kompisar fortfarande missbrukar. Det kan vara så att socialtjänsten vet. De kan antingen ha eller ha haft kontakt med kompisarna i andra ärenden, eller så kan polisen ha lämnat information.

- Du säger att ditt syskon inte förstår vad handläggarna säger, men hänvisar ändå till vad handläggarna ska ha sagt. Hur vet du att ditt syskon inte har missuppfattat?

- Det är inte socialtjänsten som håller barnet från umgänge, som flera andra påpekat. Det händer att socialtjänsten ger rekommendationer till den ena föräldern om det är så att det förekommer våld, missbruk eller dylikt. Då har den andra föräldern en skyldighet att skydda sitt barn. Antingen har detta hänt (och du saknar insyn i ärendets allvarlighetsgrad) eller så ljuger exet för ditt syskon. Syskonet kan anlita ett juridiskt ombud och begära interimistiskt beslut grå tingarätten.

- Du verkar förväxla personligt ombud och juridiskt ombud. Det personliga ombudet kan inte nödvändigtvis så mycket om utredningsprocessen och juridiken som hör till, utan fungerar mer som stöd till människor med särskilda behov (funktionsnedsättning, psykisk ohälsa).

- Har socialtjänsten tidigare kännedom om ditt syskon? Kan det ha kommit in anmälnings tidigare, som kanske inte lett till utredning och därför hen inte sagt något?

Hoppas du inte tar illa vid dig av det jag skriver. Jag pratar ofta med upprörda släktingar som är arga helt i onödan (eftersom det de är arga på inte har hänt/sagts osv) och kan tyvärr inte ge dem rätt info på grund av sekretess.

Du har helt rätt, en social arbetare har oftast bara en socionom utbildning, vilket gör att dom ofta kan göra fel vid utredningar, jämför man med en psykolog så ser man hur mycket det skiljer sig i kunnandet, soc hade verkligen behövt mer utbildning samt psykologer vid utredningar men det är tyvärr en brist inom socialen.

Därför är ditt bemötande av soc viktigt, får dom fel uppfattning eller gör ett ställningstagande är dom svåra att ändra på, oftast behöver du bara vinna en på soc, hon som har utredningen, vinner du henne så vinner du det mesta.

Det finns mång sociala arbetare inom alla yrkeskategorier, det är dock inte att vara social som är kunnandet "bara" socionomutbildning? Ja, det är ju just Socionomutbildning man ska ha. En psykolog har ju "bara" en psykologutbildning vilket ju är precis det den ska ha. En psykolog är inte utbildad att bedöma föräldraförmåga eller göra en barnavårdsutredning vilket en Socionom är. Däremot kan man ta in utlåtande ifrån en psykolog om det skulle behövas. Sen har man inte bara Socionomutbildning utan en hel massa vidareutbildningar inom olika områden på sin arbetsplats.

Hmm, en socionom har oftast svårt o värdera hur en person är som person, dom förstår inte grunder och förutsättningar för att en person agerar som han eller hon gör, dom förstår inte händelseförlopp av olika händelser.

Var av man kort och gott kan säga att rättsystemet aldrig frågar en socionom om en person, en utvärdering av personen, en socionom klarar het enkelt inte av det.
En socionom klarar inte av och förstå varför ett barn svarar som det gör i många vårdnadsutredningar, dom kan bara konstatera att barnet svarar så, vara sig barnet är på verkat av en vuxen eller fått informationen från någon annan.

Kort och gott ett barn kan du påverka innan en socionom pratar med barnet i vårdnadsutredningar, du kan lära barnet säga att hen vill bo med en viss förälder, att barnet mår dåligt o vara ifrån ex mamman,att hon har svårt o somna, är ofta lessen vid den andra förälder umgänge,barnet ska ta den lessna nallen vid frågor om den andra föräldern, en socionom förstår inte varför barnet väljer/gör så utan kan bara acceptera och notera det i utredningen.en socionom får inte fråga varför barnet tycker/säger så, oxå viktigt o lägga in.

Det är den stora skillnaden! och i dom här fallen kan man säga att den skillnaden är enorm och kan användas av en förälder.