Fira högtider/födelsedagar i "ny familj"

Då skulle jag be honom fundera på den saken, och höra av sig när han kommit på svaret. 

Jag hoppas att det inte blir någon mer gång nu, men OM det blir det igen så har jag tänkt att göra precis så. Att be honom återkomma när han vet svaret.

Bra. Du ska leva i en relation där du mår bra. Inte i en relation där du inte känner dig som den enda kvinnan i din mans liv :)

Lycka till. Är han smart inser han vilken bra kvinna han har träffat, som inte bett honom flyga och fara för länge sen...

Det har verkligen varit nära att jag bett honom fara och flyga ett par gånger.
Speciellt nu senast vid hans födelsedag, för då hade jag så noga beskrivit för honom hur sonens födelsedag fick mig att känna, bara ett par veckor tidigare.

Jag har så svårt att förstå att man visar sådan lojalitet mot någon som har varit otrogen med grannen och dessutom valt att ta ut skilsmässa för att leva med den mannen. Att man har gemensam ekonomi och understöder exet och den nyes ekonomi genom att själv dela med sig av sin. Att man inte tänker på sin egen situation i framtiden alls. Att man kör, hämtar, lämnar även på exets veckor. Att tandläkarbesök och läkarbesök alltid bokas in på hans veckor, så att han får lämna jobbet tidigare för att köra då hon inte kan göra detta på sina veckor eftersom hon saknar körkort. Det är alltid han som kör barnens grejor varje måndag, oavsett om det är hans vecka eller hennes vecka - hon tar aldrig ansvar för det. Att de väljer att leka låtsasfamilj i stort sett varenda högtid. Och att han väljer att göra mig ledsen genom att välja bort mig istället för att välja bort henne.....
Jag vill inte vara omöjlig. Jag vill bara fatta grejen. Jag vill kunna förstå hur han kan säga att han älskar mig så och samtidigt faktiskt inte välja mig.
Och som du skriver, vem är det han vill bygga minnen tillsammmans med?

Några tankar :)

Jag tänker först att man inte behöver ha haft gemensam ekonomi för att man väntat med bodelningen. Min bror har nyligen skiljt sig och även de väntade med bodelningen ett tag. Det innebar ju inte att de hade gemensam ekonomi utan var o en hade sina egna konton och skötte sina egna utgifter.

Firade av barnens födelsedagar då. Det är inte alls ovanligt att föräldrar fortsätter fira barnen och ha ett kalas tillsammans. Tycker det är helt ok men då bör även nya familjemedlemmar vara inbjudna. Dvs nya partners tex. Men ni HAR inte varit tillsammans så väldigt länge och tänker att det kanske är något som kommer med tiden? Likaså gällande jular osv.

Vi har dock firat min mans dotter hos oss, och hennes mamma hos sig. Jular har vi haft vartannat år, och den som inte haft julafton har haft nyår.

Gällande att han ställer upp och kör på mammans vecka skulle jag vilja säga att det är skillnad på att köra för att hjälpa barnen och för att hjälpa sitt ex.

För övrigt - det låter som om han har problem med att gå vidare och bryta med sitt gamla liv.

Som sagt tycker jag det är helt ok att fira ihop och även att ha ett ex inbjuden på sin födelsedag (min mans ex var inbjuden på vårt bröllop med sin nya familj) men då skall det vara för att man är vänner och att alla inblandade är kika välkomna OCH bekväma med det.

Du kan inte tvinga honom att att välja bort sitt ex, men du kan ställa krav och inte gå med på saker som får dig att må dåligt! Sedan är det självklart upp till honom att välja om dessa krav passar honom eller inte.

Man får räkna med att relationen påverkas något av barn och ex men man behöver liksom inte lägga sig platt. Helt klart är att man kan kräva att man är nummer ett tillsammans med barnen.

Tack snälla för dina tankar!

När det gäller ekonomin så var det faktiskt så att båda deras löner gick in på samma konto och de betalade varsina uppsättningar räkningar från detta konto, tyvärr. I tre år efter skilsmässan.
Eftersom det är så stor skillnad på deras utgifter (och löner), med bl.a. hennes hyra som är så mycket högre så innebar ju det att han betalade delar av hennes uppehälle.
Trist, tycker jag, eftersom det efter 3 års tid rör sig om ganska så saftiga belopp och det påverkar ju de möjligheter vi har framåt om man ska vara krass. Dock kan man väl också argumentera att han kanske inte hade sparat pengarna ändå...men det tror jag att han hade, för han unnar sig inte så värst mycket.

Jag tycker absolut att man ska kunna fira tillsammans om man vill det och det funkar MEN att jag inte ens är påtänkt vid ett sådant firande tycker jag känns väldigt tråkigt. Jag har INTE varit inbjuden att delta. När lillemans kalas hölls den där söndagen visste jag inte ens om kalasets existens.... 

Det har gjort mig otroligt ledsen.

Jag hoppas att det kan bli som du säger. Att jag kommer att känna mig bekväm med att hon kommer till hans födelsedagar (barnens är en självklarhet!) men just nu känner jag mig inte trygg med att han tycks välja henne framför mig....
Jag behöver tid att få känna att jag och de minnen han och jag kan skapa tillsammans är viktigare för honom, innan det är möjligt att ta in henne igen.
Om varken han eller hon kan förstå det så tror jag inte att jag orkar satsa mer....

Ja, gällande hur de lagt upp ekonomin har ju varit hans sak. Men jag hade haft svårt att acceptera en sådan sak om det fortsatt. Men det som varit har varit och nu är det ändrat. Iallafall är det nog bra att försöka se det så gällande ekonomin som varit. Att gå och fundera o bli upprörd kostar dig mer än vad det smakar.

Tro mig, jag har lagt alldeles för mycket energi på att tänka o älta saker i det förflutna. Det man inte kan göra ngt åt (då det redan hänt) är det inte värt att lägga energin på.

Däremot är det värt att lägga energi på saker du kan påverka och som berör dig. Hans relation till sitt ex NU berör dig i allra högsta grad.

Jag hade nog ställt frågan om han vill skapa sig en framtid med dig eller vara kvar i det förflutna med ett ex som faktiskt verkar gått vidare långt mer än honom (men hur HENNES nya kan gå med på detta förstår jag inte).

Det innebär inte per automatik att allt ändras helt, men gamla vanor o "traditioner" behöver ses över så att alla inblandade mår bra.

Barnen mår liksom inte dåligt över att föräldrarnas nya är med - snarare tror jag det är bra att visa att mamma p pappa gått vidare och att de är ok med det. Men att det är ok att alla ibland kan ses ändå.

Mina föräldrar separerade när vi barn var vuxna. De firar fortfarande jul ihop pga att vi firar jul hos någon av oss syskon. Både mamma, pappa och mammas nya deltar - och har trevligt tillsammans.

Skillnaden är ju där att vi är vuxna och det är ingen som "leker familj". De tillhör alla tre vår familj men de tillhör inte varandras familj. Om du är med på skillnaden?

Man MÅSTE inte bjuda in sitt ex. Som sagt kom min mans ex på vårt bröllop - mest för att det var en lika stor dag för min bonusdotter som för oss :).hon var väldigt engagerad i allt som rörde bröllopet och vi tyckte att eftersom vi vid den tidpunkten kom relativt bra överens med mamman (det har ändrats sedan dess) så ville vi att hon skulle få ha hela SIN familj där.

Varken jag eller min man har någonsin (efter deras separation) sett henne som en vän till oss och skulle aldrig ha henne inbjuden på vår födelsedag. Men jag vet ju att det finns många som separerat för att kärleken övergått till vänskap.

Här känns det dock inte riktigt som det är grejen (då hade båda nya varit självklara att ha med).

Det där med ekonomin är ingenting jag ältar. Jag håller helt med dig kring det. Det behövde jag bara "stå ut med" i drygt ett år av vårt förhållande och nu är det avklarat. Det är lätt att släppa för det rör sig bara om pengar.
Men skälet till varför han har valt att göra så förbryllar mig. Och det funderar jag över.

Att hennes nye går med på att inte heller vara medbjuden har jag också funderat på mycket. Kanske har det att göra med att han har dåligt samvete för att han har "snott" min partners fru? Kanske har han därför lite överseende med detta. Jag vet faktiskt inte.

Det är verkligen något i min partners och hans exs upplägg kring allting som får mig att fundera....

Verkligen, stort tack, för att du tar dig tid att "älta" med mig. Jag är verkligen tacksam, för ibland känns det som att man själv är tokig....:/

Han behandlar dig mer som en kk än en partner tycker jag. Är han verkligen redo för en ny relation?

Ojdå....
Nej. Det skulle jag nog inte säga du.

Jag svarade alltså inte på din fråga utan på påståendet om hur han behandlar mig.

Den mannen hade jag lämnat direkt han sa att han inte hade för avsikt att byta traditioner, utan ville fortsätta att göra allt med exet. 

Jag hoppas att det kan bli annorlunda nu, framåt i tiden....

Det verkar som att han har lyssnat nu och tänker ändra på saker.

Men jag vet ju inte, för det har han sagt vid två tidigare tillfällen också utan att det blev så.

Nu har det inte funnits några tillfällen när exet och jag "ställs mot varandra" på ett tag, så jag vet ju inte hur han kommer välja.

Så klart att jag är rädd. Jag vill inte bli bortvald till förmån för henne igen.. .