• Anonym (Undrande)

    Vilka har "rätt" att medverka vid ett samarbetssamtal?

    Jag och min man har 3 barn tillsammans. Han har även ett sedan ett tidigare förhållande.

    Hon har ensam vårdnad och fullkomligt hatar mig och min man.

    Vi har diskuterat samarbetssamtal på familjerätten för att slippa göra hans (uteblivna) umgänge till en rättssak.

    Eftersom det är tänkt att flickan ska bo med oss varannan helg tycker jag det är viktigt att även jag och biomamman kan komma någorlunda överrens.

    Så min fråga, är dessa samarbetssamtal enbart tänkta för biologiska föräldrar eller (om detta skulle godkännas av henne) är det tillåtet för mig att vara med?

  • Svar på tråden Vilka har "rätt" att medverka vid ett samarbetssamtal?
  • Fånga dagen
    Brumma skrev 2016-10-07 10:33:43 följande:
    Har läst flera mammor härinne som haft väldiga problem med att bonusförälder kallar sig bonusmamma eller är för engagerade i barnet (läser saga, handlar kläder, åker på utflykter själva, kallar barnet älskling osv). Jag kan inte se ngn annan anledning till att man blir irriterad över ngt sådant annat än att man är osäker i sin föräldraroll eller har svårt att låta barnet ha egna relationer.
    Jag förstår inte hur man som förälder inte kan tycka det är en BRA sak att en annan vuxen människa som barnet nu är tvunget att dela liv och hem med faktiskt bryr sig så mycket om barnet att de har en sådan stark relation. Naturligtvis hävdar dessa mammor att relationen till barnen är bra och att de inte är oroliga för att någon annan skall ta över. Något jag tror fullt och fast på. Men NÅGOT måste ju göra att dessa mammor känner sig hotade? Vad vet jag inte om man nu inte är osäker på sin roll.. Avundsjuka kanske? Kontrollbehov?
    Oavsett - jag tror inte det är helt ovanligt och jag tror inte man måste ha en väldigt dålig relation till sitt barn för att vissa ska känna en oro/ilska över att ngn annan sak "ta över"..
    Alla de här tråkiga infekterade fall vi läser om här på FL, har sin bakgrundshistoria till varför det ser ut som det gör. Vi får bara veta utvalda bitar,  från en enda person. Jag försöker alltid hålla det i minnet. Skulle man känna till båda sidors version, kanske mycket skulle bli mer begripligt..

    Jag tillhör dem som är innerligt tacksam för att mina barn har så fina bonusföräldrar, som de tycker om och trivs så bra med. Jag tror och hoppas att det är vad alla önskar sina barn.


  • Brumma
    Fånga dagen skrev 2016-10-07 11:39:44 följande:
    Alla de här tråkiga infekterade fall vi läser om här på FL, har sin bakgrundshistoria till varför det ser ut som det gör. Vi får bara veta utvalda bitar,  från en enda person. Jag försöker alltid hålla det i minnet. Skulle man känna till båda sidors version, kanske mycket skulle bli mer begripligt..

    Jag tillhör dem som är innerligt tacksam för att mina barn har så fina bonusföräldrar, som de tycker om och trivs så bra med. Jag tror och hoppas att det är vad alla önskar sina barn.

    Ja, och de fall vi får läsa om här är ju en ytterst liten del av alla de bonusfamiljer som finns :)


    de allra flesta fungerar det förmodligen bra för men fungerar det bra finns ju ingen anledning att skriva av sig här ;)

  • smulpaj01
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 11:03:54 följande:

    Jag håller med, det finns mammor som av någon anledning har problem att bonusmamman har en egen relation till barnet. Tror att det handlar mycket om självkänslan, att man oroar sig för att barnet ska tycka bättre om den nya kvinnan än en själv.

    Personligen tycker jag att det är väldigt bra att mina barn har en bra relation till sin bonusmamma. Även om det finns saker som jag inte gillar att hon gör så är hon fortfarande bra för barnen. Tex gillar hon smink och nagellack och målade barnens naglar när jag tyckte att de var för små, men när barnen visade upp sina naglar så sa jag "Vad bra att xx är så duktig på att måla naglar så att hon kan lära er det". Hon är helt enkelt bra på andra saker än jag och vi kompletterar varandra i vad vi kan lära barnen.


    Eller så oroar mammorna sig för att barnen fäster sig vid bonusmammorna och sedan tar förhållandet med pappan slut och barnen blir ledsna?
  • Anonym (//)
    smulpaj01 skrev 2016-10-07 12:11:44 följande:
    Eller så oroar mammorna sig för att barnen fäster sig vid bonusmammorna och sedan tar förhållandet med pappan slut och barnen blir ledsna?
    Aha, precis som att alla kärleksfulla mammor inte vill att deras barn ska fästa sig vid förskolepersonal eller lärare för personalen kan ju säga upp sig och då blir barnen ledsna. Låter ju som en sund inställning till livet.

    Får barn ha kompisar? För de kommer ju bli ledsna om kompisen flyttar iväg. Får tonåringar bli kära? För det kan ju ta slut med pojk-/flickvännen.
  • Anonym (Mia)
    Brumma skrev 2016-10-07 10:33:43 följande:
    Har läst flera mammor härinne som haft väldiga problem med att bonusförälder kallar sig bonusmamma eller är för engagerade i barnet (läser saga, handlar kläder, åker på utflykter själva, kallar barnet älskling osv). Jag kan inte se ngn annan anledning till att man blir irriterad över ngt sådant annat än att man är osäker i sin föräldraroll eller har svårt att låta barnet ha egna relationer.
    Jag förstår inte hur man som förälder inte kan tycka det är en BRA sak att en annan vuxen människa som barnet nu är tvunget att dela liv och hem med faktiskt bryr sig så mycket om barnet att de har en sådan stark relation. Naturligtvis hävdar dessa mammor att relationen till barnen är bra och att de inte är oroliga för att någon annan skall ta över. Något jag tror fullt och fast på. Men NÅGOT måste ju göra att dessa mammor känner sig hotade? Vad vet jag inte om man nu inte är osäker på sin roll.. Avundsjuka kanske? Kontrollbehov?
    Oavsett - jag tror inte det är helt ovanligt och jag tror inte man måste ha en väldigt dålig relation till sitt barn för att vissa ska känna en oro/ilska över att ngn annan sak "ta över"..
    Jag tror att många av de trådarna bottnar i att bonusmamman just gör allt medan pappan i princip inte gör något alls utan helt plötsligt backar han medan barnet fått en "ny förälder". Jättebra med engagerade bonusföräldrar med många bonusmammor tex härinne vittnar om att de i princip får göra allt när barnen är där (och slutligen finns det många bonusmammor som också ledsnar på det). Jag kan förstå de fall där biomamman reagerar när pappan i princip verkar blivit helt frånvarande och barnet nästan bara är med bonusmamman varje umgänge. För hur kul det än kan vara för barnet så är det ju inte riktigt det som är syftet med umgänget.
  • smulpaj01
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 13:00:18 följande:
    Aha, precis som att alla kärleksfulla mammor inte vill att deras barn ska fästa sig vid förskolepersonal eller lärare för personalen kan ju säga upp sig och då blir barnen ledsna. Låter ju som en sund inställning till livet.

    Får barn ha kompisar? För de kommer ju bli ledsna om kompisen flyttar iväg. Får tonåringar bli kära? För det kan ju ta slut med pojk-/flickvännen.
    Liiiite skillnad mot någon som intar en MAMMA roll! Pappas sambo räcker väl gott och väl?
    Nu var min bonusdotter så pass gammal så när jag och ex-sambon bröt ett tag så höll vi kontakt på eget initiativ! Idag är vi tillsammans igen och barnen är lyckliga över det. Men jag intog aldrig nån mamma roll utan var pappas gulliga, roliga sambo.
    Den hon pratade med mig om var saker man kanske inte pratar med mamma om? Kärleksproblem, oskulden, första mensen ringde hon mig - inte mamman. Åkte från jobbet och hämtade henne, sedan handlade vi och pratade. Hon har en underbar mamma, jag är bara en extra vuxen som älskar henne och alla (dottern, min man, och mamman+hennes nya man) uppskattar mig!
    Någon annan skrev om målade naglar. Känner igen det där. Med mig lärde sig flickan sminka sig, måla naglarna, gav henne extensions (på kul en gång i Thailand), mode tips gällande märkeskläder m.m. Sånt som mamman är totalt ointresserad av. Hon sminkar sig aldrig, målar inte naglarna m.m. Men vi tycker om varandra och båda ser till dotterns bästa!
  • Anonym (Intressant)
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 13:00:18 följande:

    Aha, precis som att alla kärleksfulla mammor inte vill att deras barn ska fästa sig vid förskolepersonal eller lärare för personalen kan ju säga upp sig och då blir barnen ledsna. Låter ju som en sund inställning till livet.

    Får barn ha kompisar? För de kommer ju bli ledsna om kompisen flyttar iväg. Får tonåringar bli kära? För det kan ju ta slut med pojk-/flickvännen.


    Du jämför alltså barnets relation med pappans nya sambo med barnets relation till en förskolefröken eller lärare?? Inte konstigt att nya sambos anses vara utomstående i familjen.
  • Brumma
    smulpaj01 skrev 2016-10-07 12:11:44 följande:

    Eller så oroar mammorna sig för att barnen fäster sig vid bonusmammorna och sedan tar förhållandet med pappan slut och barnen blir ledsna?


    Helt ärligt känns det ganska sjukligt att dels försöka hindra ens barn att ha nära relationer med andra människor för att de finns en liten risk att personen någon gång i framtiden eventuellt kommer att försvinna ur barnets liv. Dels att gå runt och räkna med att förhållanden tar slut och basera sina handlingar och åsikter utifrån en negativ världsbild.

    Man vill förhindra att barnet KANSKE blir ledset genom att inte tillåta en relation som gör att barnet mår bra, har roligt och känner sig älskad... Jättefriskt...
  • Brumma
    smulpaj01 skrev 2016-10-07 13:13:03 följande:

    Liiiite skillnad mot någon som intar en MAMMA roll! Pappas sambo räcker väl gott och väl?

    Nu var min bonusdotter så pass gammal så när jag och ex-sambon bröt ett tag så höll vi kontakt på eget initiativ! Idag är vi tillsammans igen och barnen är lyckliga över det. Men jag intog aldrig nån mamma roll utan var pappas gulliga, roliga sambo.

    Den hon pratade med mig om var saker man kanske inte pratar med mamma om? Kärleksproblem, oskulden, första mensen ringde hon mig - inte mamman. Åkte från jobbet och hämtade henne, sedan handlade vi och pratade. Hon har en underbar mamma, jag är bara en extra vuxen som älskar henne och alla (dottern, min man, och mamman+hennes nya man) uppskattar mig!

    Någon annan skrev om målade naglar. Känner igen det där. Med mig lärde sig flickan sminka sig, måla naglarna, gav henne extensions (på kul en gång i Thailand), mode tips gällande märkeskläder m.m. Sånt som mamman är totalt ointresserad av. Hon sminkar sig aldrig, målar inte naglarna m.m. Men vi tycker om varandra och båda ser till dotterns bästa!


    Man kan ta en stor roll i barnets liv även som extravuxen och få en mkt nära relation. Varför skulle saknaden av en älskad extravuxen vara mindre för att den vuxna inte tagit en föräldraroll? Barnens känslor kan ju vara lika starka för det..
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 13:13:09 följande:
    Du jämför alltså barnets relation med pappans nya sambo med barnets relation till en förskolefröken eller lärare?? Inte konstigt att nya sambos anses vara utomstående i familjen.
    Nej, jag jämförde inte pappans nya sambo med en lärare. Jag menar bara att det är en väldigt konstig inställning att man inte vill att ens barn skapar relationer för att barnen blir ledsna om personen försvinner ur barnens liv. Om man ska hålla på på det viset så är det ju bäst att barnet inte får träffa sina äldre släktingar för då kommer barnet bli ledsen när mormor/gammelmormor dör.

    Eller tycker du att barnet bara får skapa relationer till sina egna föräldrar och ingen annan i hela världen?
  • Anonym (Intressant)
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 17:40:36 följande:

    Nej, jag jämförde inte pappans nya sambo med en lärare. Jag menar bara att det är en väldigt konstig inställning att man inte vill att ens barn skapar relationer för att barnen blir ledsna om personen försvinner ur barnens liv. Om man ska hålla på på det viset så är det ju bäst att barnet inte får träffa sina äldre släktingar för då kommer barnet bli ledsen när mormor/gammelmormor dör.

    Eller tycker du att barnet bara får skapa relationer till sina egna föräldrar och ingen annan i hela världen?


    Jag känner inte en enda mamma som inte vill att barnen ska ha egna hälsosamma relationer med andra. Helt ärligt undrar jag om du inte bara fantiserar om hur "vanligt" det är för jag har aldrig hört talas om det.

    Däremot har jag hört och sett mammor och pappor som inte känner trygghet med den andra förälderns omdöme och därmed känner sig otrygga med att lämna barnen med, för dem, okända människor, när barnen är små och inte bara kan ta mobilen och ringa och säga till att de inte mår bra där de är.
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 18:14:33 följande:
    Jag känner inte en enda mamma som inte vill att barnen ska ha egna hälsosamma relationer med andra. Helt ärligt undrar jag om du inte bara fantiserar om hur "vanligt" det är för jag har aldrig hört talas om det.

    Däremot har jag hört och sett mammor och pappor som inte känner trygghet med den andra förälderns omdöme och därmed känner sig otrygga med att lämna barnen med, för dem, okända människor, när barnen är små och inte bara kan ta mobilen och ringa och säga till att de inte mår bra där de är.
    Läs inlägget jag kommenterade. Sen kanske du förstår.
  • Anonym (Intressant)
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 18:21:15 följande:

    Läs inlägget jag kommenterade. Sen kanske du förstår.


    Jag HAR läst och jag har aldrig sett det som du påstår är så vanligt bland separerade mammor. Jag kan bara beklaga att du inte vill visa någon seriös källa på att det ÄR så och inte bara dina fria fantasier.
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 18:24:32 följande:
    Jag HAR läst och jag har aldrig sett det som du påstår är så vanligt bland separerade mammor. Jag kan bara beklaga att du inte vill visa någon seriös källa på att det ÄR så och inte bara dina fria fantasier.
    Jag har inte sagt att det är vanligt.

    Jag ifrågasätter att följande är ett sunt förhållningssätt:
    " Eller så oroar mammorna sig för att barnen fäster sig vid bonusmammorna och sedan tar förhållandet med pappan slut och barnen blir ledsna?"
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 18:24:32 följande:
    Jag HAR läst och jag har aldrig sett det som du påstår är så vanligt bland separerade mammor. Jag kan bara beklaga att du inte vill visa någon seriös källa på att det ÄR så och inte bara dina fria fantasier.
    Och jag beklagar att du tycker att det är sunt att stoppa sitt barns relation till bonusföräldern.
  • Anonym (Intressant)
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 18:30:59 följande:

    Och jag beklagar att du tycker att det är sunt att stoppa sitt barns relation till bonusföräldern.


    Citera gärna fär JAG har ens antytt något om att det skulle vara sunt eller inse att du just gjorde bort dig genom att ljuga om vad jag tycker!!
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 18:39:36 följande:
    Citera gärna fär JAG har ens antytt något om att det skulle vara sunt eller inse att du just gjorde bort dig genom att ljuga om vad jag tycker!!
    Efter att du har citerat det du ljuger om att jag tycker.
  • Anonym (Intressant)
    Anonym (//) skrev 2016-10-07 11:03:54 följande:

    Jag håller med, det finns mammor som av någon anledning har problem att bonusmamman har en egen relation till barnet. Tror att det handlar mycket om självkänslan, att man oroar sig för att barnet ska tycka bättre om den nya kvinnan än en själv.

    Personligen tycker jag att det är väldigt bra att mina barn har en bra relation till sin bonusmamma. Även om det finns saker som jag inte gillar att hon gör så är hon fortfarande bra för barnen. Tex gillar hon smink och nagellack och målade barnens naglar när jag tyckte att de var för små, men när barnen visade upp sina naglar så sa jag "Vad bra att xx är så duktig på att måla naglar så att hon kan lära er det". Hon är helt enkelt bra på andra saker än jag och vi kompletterar varandra i vad vi kan lära barnen.


    Och här började du spåra ut i egna fantasier om hur mammor "är" enligt din högst privata uppfattning som du gärna antyder är vedertagna sanningar...

    Jag har hittills aldrig träffat en enda mamma som har trott att pappans nya skulle kunna ta hennes unika plats som barnets mamma. Sen får du gärna tro att det är så och att dessa mammor har taskig självkänsla. Jag har som sagt aldrig träffat dem. Det finns liksom inte på världskartan att pappans nya kvinna kan ersätta en normal mamma som älskar sitt barn. :)
  • Anonym (//)
    Anonym (Intressant) skrev 2016-10-07 18:45:49 följande:
    Och här började du spåra ut i egna fantasier om hur mammor "är" enligt din högst privata uppfattning som du gärna antyder är vedertagna sanningar...

    Jag har hittills aldrig träffat en enda mamma som har trott att pappans nya skulle kunna ta hennes unika plats som barnets mamma. Sen får du gärna tro att det är så och att dessa mammor har taskig självkänsla. Jag har som sagt aldrig träffat dem. Det finns liksom inte på världskartan att pappans nya kvinna kan ersätta en normal mamma som älskar sitt barn. :)
    Om du hade börjat med att citera det inlägget (istället för ett helt annat) hade jag förstått vad du menade.

    Jag skrev att jag tror att det finns mammor som beter sig så, inte att ALLA mammor beter sig så. Men om du kan bevisa att ingen enda av de miljontals (eller kanske tom miljard) mammor som går på denna jord beter sig så, så visst då kan jag lita på dig.
Svar på tråden Vilka har "rätt" att medverka vid ett samarbetssamtal?