• Kossan12234

    2018/2019 vi som planerar!

    Som rubriken lyder: 2018/2019 vi som planerar!

    Jag och sambon drar i gång verkstan sommaren 2018. Vi är båda unga och skulle vara kul att höra om andra som är i samma sitts hur ni planerar och tänker! Vi tar studenten våren 2018 och vi har säkrade jobb när vi kommer ut (speciellt sambon). Dela med er av era situationer och planeringar!

    Denna tråd riktad främst till första barnet och unga men det är fritt fram att dela med er ändå!

  • Svar på tråden 2018/2019 vi som planerar!
  • Thessss
    MissKelli skrev 2018-10-03 20:32:08 följande:
    Jag har många som vet att vi är sugna och inte är så långt bort. Men är rädd att jag ska känna mig pressad varje månad det inte tar sig. Att alla ska gå och vänta på att jag ska bli gravid. Så vi håller det för oss själva och överraskar när vi lyckats :) haha verkligen! Jag bor i Norrland och är 26 år. Du då? :)
    Jaha, okej. Ja men det är nog en bra grej tror jag. Jag känner inte av någon press men det beror nog på hur man är som person kanske :) Ja okej, vad najs. Älskar norrland! Har varit uppåt i landet massor av gånger, dels för fiske och dels för rundresor. Jag bor i Vallentuna men är ursprungligen från Dalarna, flyttade hit för 4 år sedan pga jobb. Sen träffade jag min sambo så nu blir jag kvar här haha :D
  • saijda

    Godmorgon, Jag ska försöka våga ta ett test Idag eller i helgen. Ingen mens eller symtom som jag brukar få vid mens och temp på 37.2. Brukar ligga på 36.4-36.5 så den är betydligt högre... <3

    Enligt flo är jag två dagar sen med mensen men enligt fertilityfriend så ska jag ha den imorgon.

  • MissKelli
    Thessss skrev 2018-10-04 07:03:40 följande:

    Jaha, okej. Ja men det är nog en bra grej tror jag. Jag känner inte av någon press men det beror nog på hur man är som person kanske :) Ja okej, vad najs. Älskar norrland! Har varit uppåt i landet massor av gånger, dels för fiske och dels för rundresor. Jag bor i Vallentuna men är ursprungligen från Dalarna, flyttade hit för 4 år sedan pga jobb. Sen träffade jag min sambo så nu blir jag kvar här haha :D


    Jag gör inte heller det nu. Men tänker mig att jag skulle tycka det var jobbigt med "hur går det"-frågor om det tog en stund. Vad roligt! Ja jag trivs här :) Jag bodde också i en annan stad när jag träffade min sambo men lyckades få med honom hit haha.
  • Thessss
    MissKelli skrev 2018-10-05 08:31:50 följande:
    Jag gör inte heller det nu. Men tänker mig att jag skulle tycka det var jobbigt med "hur går det"-frågor om det tog en stund. Vad roligt! Ja jag trivs här :) Jag bodde också i en annan stad när jag träffade min sambo men lyckades få med honom hit haha.
    Ah jag förstår hur du menar :) Vi har dock en faster till sambon som är väldigt på honom hela tiden om "när ska ni skaffa barn"-frågor. Hon liksom tjatar varenda gång som hon och sambon träffas. (Oftast gör hon sig själv till ett offer också då hennes egna barn inte har några än och då kommer oftast den frasen också "ja det lär väl dröja innan jag får bli mormor" *gnäll, gnäll, mutter*. Sambons bror har en son och ett till barn på väg) Oftast bakom min rygg, jag märker aldrig hur på honom hon är förrän han kommer och berättar för mig. Tycker den frågan i sig är jävligt okänslig, för egentligen har hon ingen aning om hur länge vi kanske har försökt. Vi skulle lika gärna ha kunnat försöka över ett år och det inte har blivit något liksom, men det är många som inte tänker så långt. Nu håller vi ju på att försöka andra månaden i rad men det vet ju inte hon! :) 

    Jaha vad mysigt, han gjorde rätt i att flytta till dig. Som sagt, Norrland är ju helt makalöst mysigt och fint :)
  • Snickesnack

    Hej!

    Känner mig lite busig som skriver här då vi är en liten bit från verkstad än.

    Vi är 28 och 29 och är kanske inte purunga men har i alla fall inga barn så eventuellt kommande blir vårt första. Vi har varit ett par i 3,5 år och gifta i 1,5 :)

    Vi har haft ganska varierande barnlängtan och precis gått igenom en period där det varit mycket annat med husrenovering och jobbförändringar, och barn har känts ganska långt bort. Men nu börjar saker falla på plats och sedan i somras har jag börjat känna ett sug. En känsla av att nu är det dags att bli familj! Min man börjar också mjukas upp inför tanken men han är inte lika planeringsbenägen som jag ;)

    Inget är bestämt men jag har knappt två kartor kvar på mina p-piller (cerazette) och sedan måste jag antingen skaffa nytt recept eller... inte skaffa nytt recept OMG :D.

    Jag hade gärna börjat jobba på avkomman runt jul och med en hel skopa tur kanske fått en liten bebis nästa höst.

    Mannen, han säger att det vore kul, men att vi ska ta den diskussionen när pillrena börjar ta slut, så i november någon gång. Jag håller tummarna för att han är lika med på tåget som jag då!

  • MissKelli
    Thessss skrev 2018-10-05 09:21:10 följande:

    Ah jag förstår hur du menar :) Vi har dock en faster till sambon som är väldigt på honom hela tiden om "när ska ni skaffa barn"-frågor. Hon liksom tjatar varenda gång som hon och sambon träffas. (Oftast gör hon sig själv till ett offer också då hennes egna barn inte har några än och då kommer oftast den frasen också "ja det lär väl dröja innan jag får bli mormor" *gnäll, gnäll, mutter*. Sambons bror har en son och ett till barn på väg) Oftast bakom min rygg, jag märker aldrig hur på honom hon är förrän han kommer och berättar för mig. Tycker den frågan i sig är jävligt okänslig, för egentligen har hon ingen aning om hur länge vi kanske har försökt. Vi skulle lika gärna ha kunnat försöka över ett år och det inte har blivit något liksom, men det är många som inte tänker så långt. Nu håller vi ju på att försöka andra månaden i rad men det vet ju inte hon! :) 

    Jaha vad mysigt, han gjorde rätt i att flytta till dig. Som sagt, Norrland är ju helt makalöst mysigt och fint :)


    Jag har faktiskt sluppit undan frågan. Däremot har min mamma och min sambos mamma flera gånger pratar om hur mkt de längtar till barnbarn. Det tycker jag bara är roligt dock :) men när jag var arbetslös berättade jag i början när jag sökt ett nytt jobb och när jag varit på intervju. I början gick det inte så bra Och det var jättejobbigt att bli kontaktad av olika personer dagligen för att förklara att jag inte fått jobbet osv. Så vill inte hamna i samma sits med detta, det var så psykiskt ansträngande. Sen så längtar jag till att kunna överraska dem för jag tror nog att dom tror att det är en bit bort :) Tycker för övrigt det är rätt sjukt att vissa som du beskriver tycker att man ska skaffa barn för att det är synd om DOM hahahah.

    Ja, men egentligen är det främst för att min familj bor här som jag vill bo här. Är inte så förtjust i den tunga vintern här:/ men vill bo nära min familj när vi får barn.
  • MissKelli
    Snickesnack skrev 2018-10-05 09:27:07 följande:

    Hej!

    Känner mig lite busig som skriver här då vi är en liten bit från verkstad än.

    Vi är 28 och 29 och är kanske inte purunga men har i alla fall inga barn så eventuellt kommande blir vårt första. Vi har varit ett par i 3,5 år och gifta i 1,5 :)

    Vi har haft ganska varierande barnlängtan och precis gått igenom en period där det varit mycket annat med husrenovering och jobbförändringar, och barn har känts ganska långt bort. Men nu börjar saker falla på plats och sedan i somras har jag börjat känna ett sug. En känsla av att nu är det dags att bli familj! Min man börjar också mjukas upp inför tanken men han är inte lika planeringsbenägen som jag ;)

    Inget är bestämt men jag har knappt två kartor kvar på mina p-piller (cerazette) och sedan måste jag antingen skaffa nytt recept eller... inte skaffa nytt recept OMG :D.

    Jag hade gärna börjat jobba på avkomman runt jul och med en hel skopa tur kanske fått en liten bebis nästa höst.

    Mannen, han säger att det vore kul, men att vi ska ta den diskussionen när pillrena börjar ta slut, så i november någon gång. Jag håller tummarna för att han är lika med på tåget som jag då!


    Åh vad spännande! Är en så pirrig känsla när man börjar planera barn! Haha typiskt män att inte vilja planera. Men om du känner att det är ett alternativ att sätta igång vid jul, har du inte funderat över att sluta med pillrena typ nu då? För att kroppen ska få komma igång med både ägglossning och fertilt sekret? :) om du börjar med NC är det ju bara några få dagar ni behöver ja kondom och du får koll på cykeln :)
  • Thessss
    MissKelli skrev 2018-10-05 09:40:29 följande:
    Jag har faktiskt sluppit undan frågan. Däremot har min mamma och min sambos mamma flera gånger pratar om hur mkt de längtar till barnbarn. Det tycker jag bara är roligt dock :) men när jag var arbetslös berättade jag i början när jag sökt ett nytt jobb och när jag varit på intervju. I början gick det inte så bra Och det var jättejobbigt att bli kontaktad av olika personer dagligen för att förklara att jag inte fått jobbet osv. Så vill inte hamna i samma sits med detta, det var så psykiskt ansträngande. Sen så längtar jag till att kunna överraska dem för jag tror nog att dom tror att det är en bit bort :) Tycker för övrigt det är rätt sjukt att vissa som du beskriver tycker att man ska skaffa barn för att det är synd om DOM hahahah.

    Ja, men egentligen är det främst för att min familj bor här som jag vill bo här. Är inte så förtjust i den tunga vintern här:/ men vill bo nära min familj när vi får barn.
    Vad skönt för dig :) Jag tycker dock synd om min sambo, sist han fick frågan ledsnade han på henne och fräste ifrån och sa "vi kommer aldrig skaffa några" bara för att få tyst på henne. Ja men det är ju mysigt, min mamma är ju redan mormor en gång då min lillasyster har en liten grabb på 3 år :) Så när hon nu fick veta att syrran väntar nummer två så skrek hon ju av glädje haha! Ah jag förstår, nej det är aldrig kul :(

    Men visst är det sjukt, och det är fult tycker jag. Som om hennes situation att inte  ha blivit mormor än skulle röra oss i ryggen. Då får hon väl tjata på sina egna ungar! 

    Ja det brukar vara vanligt att vilja bo nära sin familj när man får barn, jag känner lite så jag med men skulle aldrig få min sambo att flytta upp dit pga olika omständigheter. Men och andra sidan så kommer det bli bra här också, är 2 timmars bilfärd till oss och sen har vi sambons barnkära familj nära :)
  • MissKelli
    Thessss skrev 2018-10-05 10:18:49 följande:

    Vad skönt för dig :) Jag tycker dock synd om min sambo, sist han fick frågan ledsnade han på henne och fräste ifrån och sa "vi kommer aldrig skaffa några" bara för att få tyst på henne. Ja men det är ju mysigt, min mamma är ju redan mormor en gång då min lillasyster har en liten grabb på 3 år :) Så när hon nu fick veta att syrran väntar nummer två så skrek hon ju av glädje haha! Ah jag förstår, nej det är aldrig kul :(

    Men visst är det sjukt, och det är fult tycker jag. Som om hennes situation att inte  ha blivit mormor än skulle röra oss i ryggen. Då får hon väl tjata på sina egna ungar! 

    Ja det brukar vara vanligt att vilja bo nära sin familj när man får barn, jag känner lite så jag med men skulle aldrig få min sambo att flytta upp dit pga olika omständigheter. Men och andra sidan så kommer det bli bra här också, är 2 timmars bilfärd till oss och sen har vi sambons barnkära familj nära :)


    Förstår det! Lika bra att säga ifrån på skarpen så hon kanske slutar. Jag blir först ut i närmsta familj och släkt så alla går runt och längtar. Längtar så mycket till tillfället då jag får berätta för dem! Tänker du berätta tidigt i graviditeten också eftersom de vet att ni försöker?

    Haha ja, inte direkt så att man skaffar barn för någon annan skull. Suck haha!

    Jadå jag skulle kunna bo nära hans familj också och det kanske vi gör om några år. men jag har bott borta ganska länge och kände att jag ville flytta hem om det så kanske bara blir några år :) Vi har ca 3 timmar mellan familjerna. Inget man åker över dagen direkt! Men över en helg funkar ju :)
  • Snickesnack
    MissKelli skrev 2018-10-05 09:44:58 följande:

    Åh vad spännande! Är en så pirrig känsla när man börjar planera barn! Haha typiskt män att inte vilja planera. Men om du känner att det är ett alternativ att sätta igång vid jul, har du inte funderat över att sluta med pillrena typ nu då? För att kroppen ska få komma igång med både ägglossning och fertilt sekret? :) om du börjar med NC är det ju bara några få dagar ni behöver ja kondom och du får koll på cykeln :)


    Ja jättespännande och pirrigt! :D

    Jo rent fertilitetsmässigt vore väl det bäst, men grejen är att jag äter piller främst för att jag har h*vetesmens utan dem. Jag slipper helst så många mensar jag kan så att livet kan fungera. Annars hade jag väldigt regelbunden cykel och supertydlig ägglossning innan pillren (bara själva mensdagarna som var strul) så det är bara att hålla tummarna för att det rättar till sig igen så småningom efter pillerstopp.

    Min plan i så fall är att sluta med pillren i november och sedan ösa på med munkpeppar för att hjälpa till att stabilisera direkt. Kommer också försöka hitta ägglossningen. Under tiden kör vi nog kondom fram till julafton ungefär för jag har en superviktig tenta i början av januari som jag helst skriver utan att må sådär i-början-av-graviditeten-dåligt. Men någon gång runt jul bör det vara grönt ljus. Då får ändå kroppen lite tid på sig innan även om det säkert inte är helt återställt än. Sedan är det bara att hålla tummarna för så få mensar som möjligt! :)
  • Thessss
    MissKelli skrev 2018-10-05 12:06:03 följande:
    Förstår det! Lika bra att säga ifrån på skarpen så hon kanske slutar. Jag blir först ut i närmsta familj och släkt så alla går runt och längtar. Längtar så mycket till tillfället då jag får berätta för dem! Tänker du berätta tidigt i graviditeten också eftersom de vet att ni försöker?

    Haha ja, inte direkt så att man skaffar barn för någon annan skull. Suck haha!

    Jadå jag skulle kunna bo nära hans familj också och det kanske vi gör om några år. men jag har bott borta ganska länge och kände att jag ville flytta hem om det så kanske bara blir några år :) Vi har ca 3 timmar mellan familjerna. Inget man åker över dagen direkt! Men över en helg funkar ju :)
    Ja men precis, tänker så jag med. Det måste ju vara riktigt spännande att vara först. Samma med min syrra, vi är 8 kusiner i olika åldrar och hon var först av alla. Så det är ju släktens lilla gullunge! haha :) Jag tänker berätta för de som vet om att vi försöker, dvs syrran och sambons bror + tjej. eventuellt mamma såklart också! Sen får resten snällt vänta haha :)

    Jamen första tiden kan det vara skönt att ha familjen nära, jag åker inte heller hem och hälsar på över dagen bara även om det går. Brukar försöka stanna en helg :) 
  • MissMagnolia

    Vi kommer inte säga till någon att vi försöker, just för att slippa att folk tjatar/frågar. Kan ju bli en extra stress om det tar sin lilla tid att få de där pluset.

    Som tur är slipper vi tjat, förutom från sambons dotter som gärna vill ha en lillasyster. Den där fastern skulle jag lacka på ;)

    Helst skulle jag vilja hålla själva graviditeten hemlig länge också men jag är väldigt dålig på att inte berätta saker XD

    Har räknat ut att vi kan börja efter årsskiftet. har en skidresa i vår och en charter i sommar planerad så vill ju kunna åka på de :)

  • MissKelli
    Thessss skrev 2018-10-05 14:15:30 följande:

    Ja men precis, tänker så jag med. Det måste ju vara riktigt spännande att vara först. Samma med min syrra, vi är 8 kusiner i olika åldrar och hon var först av alla. Så det är ju släktens lilla gullunge! haha :) Jag tänker berätta för de som vet om att vi försöker, dvs syrran och sambons bror + tjej. eventuellt mamma såklart också! Sen får resten snällt vänta haha :)

    Jamen första tiden kan det vara skönt att ha familjen nära, jag åker inte heller hem och hälsar på över dagen bara även om det går. Brukar försöka stanna en helg :) 


    Ja, det känns kul och spännande! Jag var själv första barnbarnet faktiskt :) Okej, skönt att du känner dig bekväm att prata om sånt! Jag tycker det är så jobbigt att prata om när något går fel. Tycker ofta ändras reaktioner mer stjälper än hjälper mitt mående. Så när jag är i mitt i något jobbigt vill jag endast prata med min sambo om det. Sen när jag är ur det kan jag prata med andra. Därför vill jag vänta ett tag innan jag avslöjar en graviditet så att den största missfallsrisken får passera. Det jobbiga kommer att vara att förklara varför jag inte dricker. Jag tackar i princip aldrig nej till ett glas vin till maten. Känns som att de kommer att fatta direkt:/
  • MissKelli
    MissMagnolia skrev 2018-10-07 21:38:12 följande:

    Vi kommer inte säga till någon att vi försöker, just för att slippa att folk tjatar/frågar. Kan ju bli en extra stress om det tar sin lilla tid att få de där pluset.

    Som tur är slipper vi tjat, förutom från sambons dotter som gärna vill ha en lillasyster. Den där fastern skulle jag lacka på ;)

    Helst skulle jag vilja hålla själva graviditeten hemlig länge också men jag är väldigt dålig på att inte berätta saker XD

    Har räknat ut att vi kan börja efter årsskiftet. har en skidresa i vår och en charter i sommar planerad så vill ju kunna åka på de :)


    Ja precis så tänker jag! Vill undvika stressen i att folk frågar. Haha jag är också dålig på att hålla saker hemligt. Särskilt om det är sånt jag tänker på mkt. När jag blir gravid kommer det nog ta upp 99% av mina tankar så det kommer bli svårt! Kanske får undvika att träffa människor haha!
  • saijda

    Hej länge sedan jag skrev här! Jag är 24år och min man är 23år. Vi har försökt sedan jag slutade med piller i augusti 2017. Plussade i december 2017 men fick missfall januari 2018. Och vi har försökt sedan dess. Har kört med tempmetoden sedan pillerstopp.

    Äter folsyra, b+c+d-vitamin, järn, zink och omega-3. Varken röker eller dricker.

    Nu misstänker jag att jag äntligen är gravid igen. Har plussat svagt på rfsu tre dagar i rad, men vågar inte hoppas. Tempen ligger mellan 37.0-37.2, ingen mens, ?växtvärk? i magen, fryser massor och andra symtom som stämmer in på förra gången. Ska försöka våga mig ner till apoteket och handla clearblues digitala både med blått plus och det som det står med text om man är gravid eller inte :$

    Hoppas att det finns något där inne och att pyret väljer att stanna. I såna fall blir BF 6/6-2019 <3

  • MissMagnolia

    Hej alla! Gott nytt år :) hur går det för er?

    Vi skulle börjat nu men det blir bröllop i sommar så vi väntar tills efter det. Det känns lite tugnt att behövs vänta ytterligare 8 månader, har längtat så länge nu. Men samtidigt vill jag inte vara gravid på bröllopet som jag också ser fram emot. Så lite tudelade känslor där :D

  • MissKelli
    MissMagnolia skrev 2019-01-06 11:40:33 följande:

    Hej alla! Gott nytt år :) hur går det för er?

    Vi skulle börjat nu men det blir bröllop i sommar så vi väntar tills efter det. Det känns lite tugnt att behövs vänta ytterligare 8 månader, har längtat så länge nu. Men samtidigt vill jag inte vara gravid på bröllopet som jag också ser fram emot. Så lite tudelade känslor där :D


    Vi är på försök 3. Bim om 3 dagar. Vore fint att få börja 2019 med ett plus! :)

    Okej, ja det kan jag förstå. Både att ni vill vänta och att det känns tungt. Särskilt när man aldrig vet hur länge det kommer ta att lyckas. Vi väntade ju också några månader mer än planerat och just nu känns det jobbigt.
  • Snickesnack
    MissMagnolia skrev 2019-01-06 11:40:33 följande:

    Hej alla! Gott nytt år :) hur går det för er?

    Vi skulle börjat nu men det blir bröllop i sommar så vi väntar tills efter det. Det känns lite tugnt att behövs vänta ytterligare 8 månader, har längtat så länge nu. Men samtidigt vill jag inte vara gravid på bröllopet som jag också ser fram emot. Så lite tudelade känslor där :D


    Hej och gott nytt år! Vi är på försök ett, ÄL+3 idag, så det hålls många tummar här hemma :)
Svar på tråden 2018/2019 vi som planerar!