• ralfandralf

    vad hände med mig?

    Hej

    jag vet inte hur jag ska börja , Jag vill inte att  andra tycker synd om mig , om ni tycker synd om mig så det är ok , det är min verklighet , känner mig väldigt ensam , tom i huvud , Det kommer bara över mig helt plötsligt och jag vill bara lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet, har inga vänner alls , känner mig utsatt för diskriminering och segregation p.g.a. av min utländska bakgrund , diskriminerad av socialtjänst när jag ansökt till ekonomisk bistånd under sommarperiod och min fru var gravid i sista månad, blev behandlad som patrask , blev diskriminerad av ett bostadsbolag , försöker hela tid att utveckla mitt svenska språk för att jag vill inte känna mig utstött från alla, försöker leva i min egen värld och fly ur mina och andras problem , orkar inte mer , jag ser framför mig hemlöshet, arbetslöshet på framtid , trött på att kämpa hela tid , har beklagat att jag har inte växt upp i Sverige så situationen kan bli mycket bättre men den kan bli värre med tanke på att min pappa är väldig strikt och har en stark gudstro vilken är jag emot , jag ser hur blir så svårt för mig att uttrycka mig , jag känner att det gäller flera år skillnad på naken mellan mig och andra ( som behärskar flyttande svenska ) .Jag hatar att besöka psykologer för att jag ser ingen mänsklig hjälp , ingen empati  utan bara rutin och värdelös hjälp, ta medicin , gå till denna , gör denna bla bla !!  gråter i min ensamhet , vill ha kram och stöd .

    Jag är 31 år gammal , bor i en liten håla där känner jag ingen som jag kan syssla med eller träffa , kom till Sverige 2007 så hade jag 21 år( har född i Sverige med växte upp utomlands )) , spenderat alla år med att plugga och skaffa ett bra gymnasiebetyg , det tar tid för att jag har börjat från början , från botten , ibland ångrar mig varför har jag läst alla de år , min enkel dröm att leva bättre och känner mig trygg , har min egen lägenhet som alla andra  , har aldrig haft en trygg bostad, bytt plats till en annan 7 gånger under 10 år och jag känner hela tiden den sociala osäkerhet som hotar mig  , har ingen familj i Sverige trots att min pappa bor i Stockholm men vägrar kontakta mig och då blir kontakten  bruten , har komplex att han hatar mig och att jag är inte accepterad av honom oavsett vad jag kommer göra , han beundrar hela tiden andra( kusiner som lyckas i livet , flera av de blir läkare, civilekonom , tandläkare , jag vill säga att deras föräldrar är rika och har möjligheter att erbjuda de allting och den som min pappa vill höra från mig att vi har växt upp olika  ) som har mycket bättre socialt och ekonomiskt liv , att man måste stå på sina egna ben när jag ber om nödhjälp svårt att förklara att jag växte upp fattigt med väldigt lågt bidrag som räckte inte för två personer, jag och min mamma , ibland hade vi ingen mat alls.

    har hela tiden den här känslan att jag har en jätte sten på ryggen som jag ber hela mitt liv.
    gift och har ett litet barn , det är de enda som jag har , min mamma är i ett annat land , har börjat socionomutbildning och jag märkte att studenter är väldig kalla, ingen social bindning mellan oss , bryr inte om andra, blir generade om jag försöker få kontakt med dem , hör hela tiden den rasistiska kommenterar bakom ryggen .

    ...

  • Svar på tråden vad hände med mig?
  • Idaoettersson

    vet du vad? du säger "gift med litet barn, det är allt jag har" som om det vore lite. du har en fru och ett barn, en egen familj som älskar dig mer än npgot annat på jorden. Det är inte då bara.

    Dessutom känner jag massor som inte behärskar det svenska språket så bra men lyckas ändå, allt hänger på vad du har innanför skallen och hur du använder det.

    och för att kommentera deskriminering osv så sker det åt båda håll hela tiden, det gäller bara att hitta rätt människor, om dom ska kommentera bakom ryggen på dig osv så tänker jag då varför vill du ha kontakt med dom? idioter.

    och jag förstår också att det är jobbigt med din pappa och sådär, men ärligt talat.. visst är det din pappa men det finns en gräns på hur långt upp man kan gå i en människas arlse och jag säger att det är dags att krypa ut därifrån för din del faktiskt. du har en ny familj som måste komma i första hand och genom att hålla i alla problem och bekymmer du har så som du gör kommer det inte sluta bra, du måste börja släppa lite på det. ett problem i taget brukar jag säga.

    jag är också gift, min son är nu 1år och jag har knappt kontakt med min pappa då han slängde ut mig när jag var gravid. Fick höra aölt.möjligt men jag sket i och nu lever jag ett fantastiskt liv med min man. poängen är att det är väldigt mörkt ibland men man måste försöka lära sig att se ljuset i mörkret, blicka frammåt. Allt blir alltid bra tillslut, och är det inte bra så är det inte slut!

  • ralfandralf

    tack jätte mycket för ditt svar

    kommer ihåg den enda gången som jag träffats honom i sin lägenhet och bad honom att hjälpa mig med att köpa en lägenheten och blir min borgensman så vägrade han och blev väldig genererad och började snacka om hur livet är så slitsamt och svårt , hur han kommer till Sverige och hur han slitit hård som fan för att lyckas med livet !! , jag vet inte vad menar med att lyckas med livet, vad jag vet att han har en stor förmögenhet, vet inte om han har fortfarande, den bryr inte om , jag bryr om att vi har social kontakt , vi kan inte inte leva tillsammans, vi kommer inte leva tillsammans hellre för att vi är helt olika , liksom eld och is , han pratade att han var stolt att bo i mitten av Stockholm i en våning ovanpå Carl bildts lägenhet eller jag åker väldigt ofta till utomlands och spendera min tid i Marocko t.ex , han kastade hela tiden bollen på min mamma att det var henne fel från början och att han var långsjukskriven p.g.a. av henne , detta möte var liksom att jag lyssnar på en gammal platin-skiva hela vecka utan stopp , jag var så här , jag gör så här, varför har du inte studerat till läkare eller jurist ? , min vännens son är forskare i karolinska sjukhuset och bla bla och även om jag har studerat till läkaren så kommer han aldrig säga vad bra du gjorde , jag är stolt på dig men om min kusin eller nån annan har en lägre utbildning så blir han stolt på hen , kolla han gör nånting, gud bevara honom , dina kusiner är så här, varför har du inte borstat dina tänder sex gånger per dag eller mer ?varför jag inte gör mina böner? jag fattar inte mening med det ! vilken hyckleri ! han vågade inte titta på mig ögon mot ögon .
    En annan sak är att jag har en stark bindning till min mamma, hon var på besök hos mig förra sommaren och sen hon åkte tillbaka därefter började känna mig väldig ensam , bråkade hela tiden med min fru trots att jag älskar henne och att det är nånting inne mig som är fel och som orsakar min oro , att jag beklagade att hon är gift med mig för att jag erkänner att hon inte förtjänar mig trots att hon vill inte lämna mig trots att vad den kommer hända , enough!! enough! att hon är sårad hela tid p.g.a. min psykologiska smärta.
    Jag ser inget värme i Sverige , inga varma människor , de som sker utbildning med mig är väldigt egoistiska och hycklare , vågar inte frågar dem om nånting som gäller tentan för att de kommer bli genererade och hotade , kanske andra tycker om dem men inte jag i alla fall. jag har noll vänner här men kanske har 1000 vänner utomlands !!!

    Vad har jag förtjänt under de tio år ? inget jobb, skickade över 300 ansökningar eller mer , fick inget positivt ansvar utan bara en bedrövlig praktik som inte har inlett till nånting .försökte få körkort men hade inte möjligheter, menar ekonomiskt för att det är dyrt!! andra har föräldrar som hjälpa med men inte jag som har ingen
    hade stora förväntningar från det här landet men det sviker mig dag efter dag , om jag behöver jag prata med nån så det finns ingen !! bara kalla väggar som lyssnar på mig när jag stönade eller gråter i tysthet.

  • corona

    Du får väl flytta tillbaka då om det är så förskräckligt eländigt i Sverige.

    Antingen till ditt hemland eller till något annat land. Där du har en massa vänner, som du skriver.

    Har lite svårt för folk som flyttar till ett annat land och sen bara klagar över allt, hur folket är osv. Man gör det inte precis lättare för sig själv med den attityden.

  • ralfandralf

    Jag född i Sverige .... Jag kan inte komma tillbaka för att där är värre, mycket värre . Jag dör där

  • ralfandralf
    corona skrev 2017-04-30 12:07:14 följande:

    Du får väl flytta tillbaka då om det är så förskräckligt eländigt i Sverige.

    Antingen till ditt hemland eller till något annat land. Där du har en massa vänner, som du skriver.

    Har lite svårt för folk som flyttar till ett annat land och sen bara klagar över allt, hur folket är osv. Man gör det inte precis lättare för sig själv med den attityden.


    den här typ av svaret är väldigt typiskt rasistiskt från en vanlig svensk som gillar inte olikhet !! helt enkelt , vad som är bra med dig är att du är bra ärlig men inte lika som andra , majoritet brukar säga ojj så hemskt! ojj ojjj men i sig själv jävla invandrare , vad gör han fortfarande här i Sverige !!  Jag har aldrig klagat på Sverige , jag brukar  inte säga det  för att jag är rädd att  folket kommer missförstå mig , att mina åsikter håller inte med verklighet!! det är så! här rasismen är döld men verkligen sann , , läser ni p flashback hur svenskar är rasister , man ser att svenskar " med stor respekt " är rädda , att jag kommer betala för andras dåliga angelägenheter, om andra är blattar och hänger med kriminalitet och brott ska det betyder att jag är också en kriminell och blir utsatt för diskriminering !!

    Det betyder inte att jag läser andras tankar men min sociala erfarenhet lärde mig att det funkar på det här sättet här att i Sverige har man "vi"och "dem" andra , att vad jag kommer göra , VD eller klättra upp i det sociala hierarki så står jag hela tiden en invandrare .

    Jag har ingen mot Sverige, tvärtom jag älskar som fan det här landet
  • corona
    ralfandralf skrev 2017-04-30 12:32:42 följande:

    den här typ av svaret är väldigt typiskt rasistiskt från en vanlig svensk som gillar inte olikhet !! helt enkelt , vad som är bra med dig är att du är bra ärlig men inte lika som andra , majoritet brukar säga ojj så hemskt! ojj ojjj men i sig själv jävla invandrare , vad gör han fortfarande här i Sverige !!  Jag har aldrig klagat på Sverige , jag brukar  inte säga det  för att jag är rädd att  folket kommer missförstå mig , att mina åsikter håller inte med verklighet!! det är så! här rasismen är döld men verkligen sann , , läser ni p flashback hur svenskar är rasister , man ser att svenskar " med stor respekt " är rädda , att jag kommer betala för andras dåliga angelägenheter, om andra är blattar och hänger med kriminalitet och brott ska det betyder att jag är också en kriminell och blir utsatt för diskriminering !!

    Det betyder inte att jag läser andras tankar men min sociala erfarenhet lärde mig att det funkar på det här sättet här att i Sverige har man "vi"och "dem" andra , att vad jag kommer göra , VD eller klättra upp i det sociala hierarki så står jag hela tiden en invandrare .

    Jag har ingen mot Sverige, tvärtom jag älskar som fan det här landet


    Du är väldigt fördomsfull själv faktiskt! Som direkt stämplar mig som både "rasist" och "vanlig svensk som inte gillar olikhet".

    Jag är varken rasist eller "vanlig svensk". Jag är född i Sverige, men mina föräldrar är från Chile.

    Jag tror det har mycket med attityd och inställning att göra, och det är det du behöver förändra. Även fördomar från din sida, att "alla" svenskar är si eller så, de är rasister för det har du läst på flashback.

    Du framställer dig själv lite som ett hjälplöst offer, och en bitterhet på det. Du tycker illa om alla på din utbildning (de är allihop egoistiska hycklare enligt dig) du får inget körkort, du har en bedrövlig praktik, inga vänner, du blir "diskriminerad" av socialtjänsten och bostadsbolag osv.
  • ralfandralf
    corona skrev 2017-04-30 12:51:24 följande:
    Du är väldigt fördomsfull själv faktiskt! Som direkt stämplar mig som både "rasist" och "vanlig svensk som inte gillar olikhet".

    Jag är varken rasist eller "vanlig svensk". Jag är född i Sverige, men mina föräldrar är från Chile.

    Jag tror det har mycket med attityd och inställning att göra, och det är det du behöver förändra. Även fördomar från din sida, att "alla" svenskar är si eller så, de är rasister för det har du läst på flashback.

    Du framställer dig själv lite som ett hjälplöst offer, och en bitterhet på det. Du tycker illa om alla på din utbildning (de är allihop egoistiska hycklare enligt dig) du får inget körkort, du har en bedrövlig praktik, inga vänner, du blir "diskriminerad" av socialtjänsten och bostadsbolag osv.
    (Du framställer dig själv lite som ett hjälplöst offer, och en bitterhet på det. Du tycker illa om alla på din utbildning (de är allihop egoistiska hycklare enligt dig) du får inget körkort, du har en bedrövlig praktik, inga vänner, du blir "diskriminerad" av socialtjänsten och bostadsbolag osv.)

    har du familj här ? pappan , mamman ?  när du hamnar i knipan till vem kommer du vända till ? om du önskar hjälp, vem ringer du ?
    är du gift ?  hur gammal är du ?
    Jag är inget offer och ditt svar har ingen sammanhang med mig för att vi känner inte varandra !!  du sa som pluggar med mig är egoistiska , hycklare , självklart enligt mig, kanske du kommer gilla dem för att kanske liknar dig, hoppas att du inte missförstår mig , jag menar att ni har kanske hänger ihop, har nästa samma intresse, samma politiska åsikter men det betyder inte att jag måste gilla de  sen hur förklarar du när man ställa en fråga till en av dem och han blir genererad ! är jag ett offer ! var det mitt fel ! om t.ex jag säger t.ex ensamkommande flyktingar har svårt med att anpassa sig till det svenska samhället , nån säger sluta med det , det är inte sant !  har jag sagt nånting illa !  om soc prioriterar erbjuda flyktingar lägenheter medan jag står i  flera år och hade inte haft än en lägenhet! har jag fel ? min fru var gravid i sista månad och vi fick inget hjälp, är det mitt fel ? är jag ett offer, ett hjälplöst offer , tack för det, helt patetiskt !!
    angående Flashback eller liknande forum , det spelar ingen roll om du ställer en fråga gällande godis eller om abort ( jag vet att det är helt var olika saker ) men du kommer läsa bakom rader rasistiska kommentarer .
    vi växte upp olika , vi har olika omständigheter .
  • ralfandralf

    come on vi dricker en öl eller vi gå till festis !!  jag gillar inte dricka betyder inte att jag gillar ditt sällskap !! sen bor jag i en gammal by där bara gamlingar bor , var kommer jag hitta vänner ? ok jag måste flytta till en större stad där man kan ha bättre socialt liv, vänner, sysselsättningar osv men är det lätt att flytta till en annan stad ? Du tycker om en lägenhet som du har sett på blocket men det betyder inte att du har en chans att få den , det finns många andra som har bättre liv( ekonomisk t.ex , de kan få hjälp när det behövs ) , mycket tur som få den, jag vet att den kommer dag och jag kommer få en lägenhet men hur länge ? det är väldigt svårt med den närvarande bostadsbrist tills att jag börjar tappa lust på att hitta en lägenhet .

    vill bara förklara att jag har inte sagt alla är hycklare ( snacka om som sker utbildningen ), jag överdrev lite men jag kan inte ljuga och säga att de är hjälpsamma och ärliga ,  finns självklar några stycken som är ärliga men resten som är majoritet är så !! det finns hela tiden en tjock vägg som hindrar mig att  ha kontakt med dem , du känner inte hur blir jag besviken på när jag säger hej , de svarar inte , känns som jag inte existerar !!

    Blir mer och mer isolerad med mig själv , helt enkelt .

Svar på tråden vad hände med mig?