Hunduppfödare verkar vara mentala..

Fast hur sjukt är inte det egentligen att hålla kontakt med hunduppfödaren av de orsaker som radats upp här. Det känns som om hunduppfödare är mer måna om att få den perfekta avkomman än att dom månar om hunden.

Men det handlar ju inte om stalking eller att ha daglig kontakt, det handlar om att hålla kontakten någon/några ggr/år.

Uppfödaren har ett ansvar för rasen i stort och sina egna linjer specifikt. Det betyder att hen har intresse av att hålla koll på t. ex. sjukdomar, kunna informera dig om att ett kullsyskon fått en ärftlig sjukdom så du själv ska vara beredd på att det kan uppkomma.
Men det handlar ju också om positiva saker. Om fyra av fem kullsyskon hamnar på elit-nivå i lyd, agility eller andra valfria hundsporter så säger det massor om ägarens engagemang, men också att det varit en lyckad parning med gott påbrå, och att just den linjen kan vara värd att avla vidare på.

Det där lät som nått som skulle kunna vara hämtat direkt från Mein Kampf. Byt ut uppfödaren mot Hitler bara. Har alltid tyckt att det som hunduppfödare håller på med är riktigt sjuka grejer. Hundnazism. Vidrigt!

Alltså.. har uppfödaren en massa detaljerade krav på frisyr, att man ska gå kurser, meritera, förtur vid omplacering osv så är det väl bättre att inte sälja hunden alls utan ha den på foder istället?

Sålt är sålt..

Som uppfödare får du inte ha hur många hundar på foder som helst. Sålt är sålt men har man inte något intresse av att hålla kontakt, göra det nödvändiga för att en seriös uppfödare ska kunna utvärdera sin avel osv så bör man ju vara ärlig med det från start så uppfödaren har en chans att sälja till någon som tycker det är lika viktigt som hen.

Jag hade reagerat likadant om jag var uppfödare. Tycker att det är en oskriven regel att man hör av sig och berättar vad man gör med hunden. Nu har jag visserligen en mycket engagerad uppfödare till min hund men hon hade som krav för att få köpa hunden att hon ska informeras om hunden blir allvarligt sjuk, avlivas eller dör, omplaceras eller någon annan stor förändring sker. Klart de känner ett ansvar och bryr sig om sina valpar.

Det handlar nog en del om att uppfödaren vill ha koll på sina linjer, om sjukdomar dyker upp, hur gammal hunden blev osv osv. Man vill veta i längden om avelsdjuren man använt har vart bra att avla med och om det är linjer man vill fortsätta med.

Då är det katastrof för en uppfödare om kontakten bryts någonstans.

Sedan ger det inte henne rätten att vara otrevlig såklart, men att meddela uppfödaren hade ju inte heller vart svårt för dig heller. 

Jag har meddelat de som vi sålt katter till som vi fött upp att vi gärna ser att de hör av sig om sjukdomar eller försäljning av djuret dyker upp, vi vill gärna ha koll och också kunna hör av oss till dem om tex föräldrarna till deras katter får någon sjukdom osv. Allt för att alla ska veta vad som kan komma dykas upp i linjen man avlat med.

Du ska se det lite som att du faktiskt köpte av en seriös uppfödare.

Ge den nya köparen av hunden kontaktuppgifter till uppfödaren och vise versa så dem har möjlighet att informera varandra tycker jag.