• Äldre 19 Jun 05:20
    12465 visningar
    29 svar
    29
    12465

    ofrivillig pappa till barn i Sydafrika

    Detta är en väldigt rörig historia och jag har själv svårt att fatta att detta händer på riktigt. Men det är så att jag(25år gammal) var i Kapstaden i vintras där jag träffade en tjej(27år gammal), vi låg första natten och jag använde upp alla fem kondomer jag hade. När allt skydd var slut så ville hon ha sex en gång till, jag vägrade och gjorde allt annat för att tillfredsställa henne. Hon ville ändå ha sex, trots att vi inte hade skydd. Jag höll emot så mycket det gick men eftersom hon höll på väldigt mycket tog det inte lång tid innan jag började tänka med det andra huvudet. Så vi hade sex men jag kom utanför. Sen ville hon en gång till och gjorde samma sak men denna gången kom jag i henne. Jag fick en jobbig ångest direkt, inte bara pga graviditetsrisken men också för hiv som är mest utbredd i just detta land. Jag gick med henne till apoteket och jag köpte dagen-efter till henne och såg henne svälja det. Sedan umgicks vi i två månader. Hon blev jättekär och sa att hon hade blivit det redan första gången hon såg mig medan jag ändå förstod att jag skulle dra snart och att det troligtvis skulle ta slut. Under denna perioden hade vi sex, allra oftast med skydd men det hände 3-4 gånger att det blev oskyddat.


    Hur som helst så blir hon gravid (enligt doktorn så blev hon gravid vid första natten trots dagen-efter), jag får panik och gör klart för henne direkt att det inte kan bli ett barn. Hon måste göra abort. Nu är vi i Mozambique tillsammans och hälsar på hennes familj, hon säger att hon inte kan göra abort i Mozambique pga deras undermålig sjukvård och jag håller med om att det kanske är bäst att göra det när hon åker hem till Kapstaden. Jag flyger hem till Sverige och hon är kvar i Mozambique. Det dröjer innan hon åker hem och jag har ju självklart panik under den här tiden. Hon vill egentligen inte göra abort och försöker övertala mig att låta henne behålla det (hon är religiös) men jag säger att det kommer inte sluta bra för någon utav oss om detta barn föds; för mig eftersom jag inte kommer kunna vara en del av barnets liv; för henne eftersom hon inte kommer ha råd med ett ytterligare barn(hon har en 1-årig son som hon har med en irländare hon tidigare var förlovad med); och för barnet som inte kommer växa upp i en bra miljö med både mamma och pappa där med en stabil inkomst osv. 


    Hon väljer att göra en medicinsk abort i vecka 12. Men när hon är på sjukhuset säger hon att det visar sig vara tvillingar och frågar om jag är säker på att jag vill att hon genomför aborten. Jag blir såklart ledsen för det känns på något sätt mer verkligt när man ser två tvillingbarn framför sig, men innan jag blir för blödig så säger jag till henne att ta pillerna. Jag kände en otrolig lätta när hon sa att tabletterna var svalda. Men under dagarna som går blöder hon väldigt lite och när hon går på en efterkoll så visar det sig att aborten misslyckats. Hon tror att det är ett ingrepp från Gud och jag får starta övertalningsprocessen igen. Jag är ju förstås nu också livrädd att fosterna kan ha ådragit sig skador och trycker på detta. Efter ett tag går hon med på att göra en kirurgisk abort i vecka 14. I några dagar väntar jag spänt på resultaten från efterkollen och hon säger att aborten lyckades, jag ska inte bli pappa. Vilken lättnad!


    Jag går på moln i några veckor och lovar mig själv att vara mer försiktig. Men så en dag börjar hon skicka röstmeddelande när hon gråter och säger att hon blivit knuffad av sitt ex och så började det blöda, när hon gick till sjukhuset så visade det sig att hon fortfarande var gravid, ett av fosterna hade överlevt. Det var bara pojken som aborterades, flickan överlevde. De hade tydligen inte sett henne för hon låg gömde i ett veck. Och hela min värld rasar. Jag blir så arg och kallar henne lögnare, allt är bara påhittat osv. Hon vägrar göra en tredje abort. Och det är nu jag sjunker djupare i depressionen.  


    Jag försöker övertala henne men hon ger sig inte. Jag får rådet av min psykolog att ta en paus från henne. Vi slutar prata i några veckor tills jag får ett sms att hon vill göra ett fostervattenprov pga de tidigare komplikationerna. Är resultaten inte positiva så ska hon avsluta graviditeten säger hon. Hur hemskt det än låter så sitter jag och hoppas på testet utlöser ett missfall eller att resultaten visar på något syndrom så att denna mardröm kan ta slut. Inget missfall och inget syndrom, lyckost mig! Men inte nog med det, det är tydligen något annat som kommit fram i ultraljudet. Det var inte flickan som överlevde, det var pojken. Och igen kraschar hela min värld. Det kan låta banalt men jag hade ju under dessa veckor på något sätt vant mig lite grann vid tanken att jag skulle få en söt liten dotter och man ser denna flicka framför sig osv. Sen försvinner hon, hon finns inte längre. Jag börjar tappa verklighetsförankringen. 


    Livet är kasst, jag försöker fokusera på studierna så jag inte snöar in mig för mycket i allt detta. Tjejen säger att hon egentligen inte heller vill ha ett barn "hur kul är det för mig att vara ensamstående tvåbarnsmamma?" men föredrar det över en till abort. Hon säger att jag inte behöver ta något ekonomiskt ansvar osv trots att hon lever på en servitrislön. Många gånger säger hon att jag borde släppa det och gå vidare med mitt liv. Men hur fan kan jag göra det? Glömma av att man har en unge? Varken jag eller han kommer må bra av det. Samtidigt känns det så skönt att bara droppa allt och gå, och hade det inte varit för mina hjärnspöken och mitt samvete så hade jag nog också tagit den utvägen. Samtidigt är jag livrädd att barnet ska ha ett dåligt liv och jag har ett och ett halvt år kvar på min utbildning så jag kommer inte kunna vara där under den tiden. Kanske hälsa på under loven osv. Sen är jag också livrädd att hon hittar en ny kille, vet inte riktigt varför men känns så oerhört tråkigt att pojken får en annan man som "pappa". Jag är också rädd att tjejen någon gång förbjuder mig att träffa barnet eller vad som helst, även om hon har sagt att hon aldrig kommer göra det så vet man aldrig. Jag tänker att jag åker dit i augusti innan universitet börjar och får förhoppningsvis se min förstfödde son födas. Jag säger detta med mycket skam men jag hoppas innerligt att det blir ett dödfött barn. För jag tror verkligen att hans liv kommer bli oerhört tufft, tjejens ekonomi kommer bli ännu stramare och jag kommer lida av ångest och depression i många år framöver. Oavsett vad jag gör, satsar jag på karriären så är jag ett svin, satsar jag på att flytta till Kapstaden kommer jag bli miserabel då jag inte är redo att stadga mig och leka mamma pappa barn. Jag har fortfarande inte berättat för min familj, dels för att jag skäms, dels för att jag inte vet hur jag ska droppa denna bomb på dem, dels för att de kommer må otroligt dåligt och dels för att deras oro kommer få mig att må ännu sämre. Samtidigt vet jag inte hur hälsosamt det är att hålla tyst om en sån sak för sin familj. Nära vänner har jag berättat för. Jag lider av sån sjuk ångest just nu och många gånger önskar, verkligen från botten av mitt hjärta, att jag dör. Jag fantiserar om hur jag blir skjuten i huvudet flera gånger om dagen, ibland fantiserar jag att skjuta henne och hennes gravida mage. Och det är så jävla hemskt. Vad är det för start på pappalivet och vad är det för start för detta stackars oskyldiga barn som har sin pappa fantiserandes om att han dör. Detta är sjukt på så många olika dimensioner att jag känner att döden är det enda som kan rädda mig. 


    Jag undanber alla kommentarer om att "varför använde du inte kondom?" Det kommer bara ge mig mer ångest och det är en fråga jag har ställt mig själv tusen gånger eftersom jag är så jävla förbannad på mig själv att jag inte var mer försiktig. 


    Jag har inte fått några bevis på abort (tex journaler) men hon skickade nytagna bilder på sin mage och en lapp från sjukhuset om hennes senaste check-up med datum och annan information osv. 


    Ja, vad fan gör man?


     

  • Svar på tråden ofrivillig pappa till barn i Sydafrika
  • Äldre 19 Jun 18:30
    #11
    Anonym (Wow) skrev 2018-06-19 06:11:41 följande:

    Om hela storyn är sann, vilket den nästan inte gör, för det låter som en sjuk drama film, så är det ju en jävla jobbig situation.

    Men, läget är såhär. Du ska ha barn, grattis!

    Nu till nästa tanke, vill du vara delaktig? Ja? Okej! Se till att få hem tjejen! Du vet säkert mycket väl att hon får ett bättre liv hos dig, och grattis igen då! Du ska bli styvpappa! Ta då ansvaret som en vuxen man, och se till att DIN FAMILJ får det bra!

    Vill du inte vara delaktig? Då skriver du bara ett mail där det står ?detta var ditt val, inte mitt, radera mitt nummer, hejdå?. Svårare än så är det inte. I grunden kan ingen döma dig, för det är ditt liv, och du bestämmer över hur du vill att det ska se ut.

    Och jag vet. Det är skitläskigr, det är okej att skita på sig av skräck. Det ingår, men det är livet, ibland händer det saker vi inte räknat med :)


    Jo men jag pluggar fortfarande och är inte redo för att skapa familj med en tjej jag knappt känner. Sedan vill jag inte heller bryta kontakten, för det känns så hemskt att bara överge det här stackars oskyldiga barnet. Det får kanske bli att jag träffar barnet lite då och då men även det känns jättetråkigt.


    "Ingen är redo för att bli förälder" brukar jag få höra, men fan lite mer redo än det här måste man få vara. Det är så absurt på så många olika nivåer.

  • Äldre 19 Jun 18:41
    #12

    Ja alltså det kan ju bli barn när man har oskyddat sex och då har man ingen rätt till abort som kille. Det är en jättetråkig sits för dig men du har själv satt dig i den med öppna ögon. Håller med om att ett faderskapstest vore bra för tjejen känns liksom lite opålitlig. Men är det ditt barn får du göra det bästa av situationen. Du kan inte belasta tjejen för att hon inte vill göra abort. Jag tror inte hon blev gravid första natten. Man kan inte räkna så exakt så det hände troligtvis när ni bara hade vanlig oskyddat sex. Tror inte heller att hon har gjort några abortförsök. Det är nog mer att hon är religiös och inte vill och ljög för dig för att du inte ska tycka illa om henne.

    Att ha oskyddat sex är tyvärr ett beslut som kan förändra hela ditt liv på mer än ett sätt. Det finns många sådana beslut i livet.

  • Äldre 19 Jun 18:43
    #13
    Anonym (Anna) skrev 2018-06-19 15:10:57 följande:

    Jag hoppas detta är påhitt för jag fick sådan klump i halsen.. lilla bebisen..

    Och allt du verkar tänka på är DU DU DU DU...

    Och allt handlar faktiskt inte om dig.

    Deg blev ett barn, barn kan bli till vid sex. Den bistra sanningen och om man inte kan acceptera att risken alltid finns då kanske man bör avstå helt.

    Att sedan skuldbelägga att det visade sig vara en kilöenistället för tjej.. ärligt. Vad tror du det är? En postorderbeställning?

    Och varför utgå från din verklighet? Det måste du väl fatta att en religös tjej inte är lika pigg på abort?


    Jo jag förstår ju att det inte är trevligt med en abort och jag skulle aldrig be henne göra abort om det inte vore så att det var det minst dåliga alternativet. Hon har ju det jättekärvt redan som det är, hon lever på minimilön och blev just bestulen på alla sina besparingar. Jag tror helt ärligt att barnet inte kommer få det liv han förtjänar och därför kände jag att det är bättre med en abort, även om det är hemskt på så många sätt. Jag ska också vara ärlig när jag säger att jag ville ha en abort för att jag verkligen inte känner mig redo för att ta det här ansvaret och jag känner stor sorg för barnet som inte kommer ha sin pappas närhet. Sen är väl inte mina känslor värda något för er, men jag kan tycka att det är synd om en man som går miste om att få vara en del av sin barns liv precis som det skulle vara synd om en kvinna som, genom olika omständigheter, skulle vara frånvarande. 


    Sedan var det faktiskt inte så att jag menade att jag blev ledsen för att det blev en kille istället för en tjej utan ville skriva hur svårt det var för mig att först tro att tjejen överlevde och sen få reda på att man dödat henne. Jag ville främst påvisa att det varit många turer i det här och så fort jag börjat acceptera något så ändras hela tillvaron.

  • Äldre 19 Jun 18:50
    #14
    Meriall skrev 2018-06-19 18:41:05 följande:

    Ja alltså det kan ju bli barn när man har oskyddat sex och då har man ingen rätt till abort som kille. Det är en jättetråkig sits för dig men du har själv satt dig i den med öppna ögon. Håller med om att ett faderskapstest vore bra för tjejen känns liksom lite opålitlig. Men är det ditt barn får du göra det bästa av situationen. Du kan inte belasta tjejen för att hon inte vill göra abort. Jag tror inte hon blev gravid första natten. Man kan inte räkna så exakt så det hände troligtvis när ni bara hade vanlig oskyddat sex. Tror inte heller att hon har gjort några abortförsök. Det är nog mer att hon är religiös och inte vill och ljög för dig för att du inte ska tycka illa om henne.

    Att ha oskyddat sex är tyvärr ett beslut som kan förändra hela ditt liv på mer än ett sätt. Det finns många sådana beslut i livet.


    Nej herregud, jag belastar inte henne för att hon inte ville göra en tredje abort. Jag har kommit över hela den biten. Men tycker det är hemskt att man ljuger om att det är tvillingar och att en överlever osv. 


    Vi hade oskyddat sex med två veckors mellanrum från den första natten, samt så påstår hon att hon tog dagen-efter piller efter alla dom andra gånger också. Det är såklart mitt fel att jag inte är försiktig, det är inte enbart hennes fel men ni ska också veta att varje gång jag var framme med kondomen så försökte hon övertala mig att inte använda skydd för att "hon ville vara nära mig".


    Jag försöker också tänka ut hur jag på bästa sätt kan vara en del av det här barnets liv, jag måste iaf plugga klart och sen se hur det blir men känns bedrövligt att inte kunna vara där på heltid.

  • Anonym (Fälla­)
    Äldre 19 Jun 22:19
    #15

    Det låter som om hon försökte att bli gravid för att vara helt ärlig eller att hon redan var gravid när ni hade sex första gången.... Hoppas du tar både ett hiv test samt faderskapstest, för den där tjejen verkar lite underlig.


     


     

  • Äldre 20 Jun 00:50
    #16
    Anonym (Fälla) skrev 2018-06-19 22:19:30 följande:

    Det låter som om hon försökte att bli gravid för att vara helt ärlig eller att hon redan var gravid när ni hade sex första gången.... Hoppas du tar både ett hiv test samt faderskapstest, för den där tjejen verkar lite underlig.


     


     


    Jo den tanken har slagit mig mer än en gång. Men hon har också hävdat flera gånger att hon inte vill ha ett till barn, "hur kul är det för mig att vara ensamstående tvåbarnsmamma". Sen att hon var gravid verkar lite otroligt för hennes sista mens var bara någon vecka innan vi hade sex. Hon hävdade att hon inte hade haft sex sedan hon separerade från sin man ett år tidigare. Jag förstår inte heller varför hon skulle vilja lura mig att jag är pappan, hon har dejtat män som är i bättre ekonomisk ställning än en student från Sverige. Samtidigt säger hon att hon inte kommer kräva något underhåll och Sverige har heller inget avtal med Sydafrika om detta. 


    Hivtest har jag redan tagit, det var negativt. 

  • Anonym (Ta hit barnet­?)
    Äldre 23 Jun 10:42
    #17

    Finns ingen mojlighet att du far egen vardnad om barnet (om hon nu inte vill vara ensamstaende tvabarnsmamma) och tar hit barnet till Sverige? Da blir du visserligen ensamstaende pappa, men du har i alla fall barnet i ditt liv och du get det en bra framtid (och mamman slipper det betungande ansvaret)? Eller skulle inte mamman ga med pa det? Hursomhelst sa blir ju en av er distansforalder, sa varfor skulle det inte kunna vara du?
    Du kan val vara pappaledig och flaskmata?

  • Anonym (!!)
    Äldre 23 Jun 11:05
    #18

    Sjukt hur mycket beslut DU verkar ta åt henne, över hennes kropp.

    Du borde ge henne en rejäl jävla ursäkt.

    Situationen är långt ifrån ideal för ett barn ja, men är hon en bra mamma och hon vill ha barnet då är de hennes rättighet då de faktiskt är i HENNES kropp. Lika mycket som det är din rättighet att låtsas som att det regnar.

    Du borde ta och läsa på lite om hur mycket en abort gör kan göra mot en kvinna om hon egentligen inte vill. De finns sååå många som går hela livet och ångrar sig för dom lät sig övertalas

    Dessutom så vet du om att INGA preventivmedel är säkra va? Finns många kondombarn som springer runt här i världen.

  • Anonym (tänk efter)
    Äldre 23 Jun 13:42
    #19

    Ja asså vad gör man? 
    Vill du vara delaktig eller inte?  tänk efter, barnet växer upp utan en pappa. Ta ditt ansvar men ingen kan döma dig.
    Vill du vara delaktig, ja men se till att denna tjejen flyttar till svergie, grattis du blir då pappa och styvpappa och ni kan starta ett familjeliv tillsammans

    Vill du inte vara delaktig, nej men då är det ditt val men jag tycker att då bör du tänka efter, det är svin tufft att vara ensamstående  men om du tänkt efter och ändå inte vill kontakta då den har tjejen och berätta vad du tänker och känner.

    Så är det bara , men du har ingen annan att skylla på än dig och denna tjejen

  • Äldre 23 Jun 13:50
    #20

    Rätt säker på att du trollar, men om det mot all förmodan är på riktigt... Jadu, det är inget annat än ditt eget fel att du sitter i den här röran. Du skulle stått på dig och insisterat på kondom eller helt avstått sex men som vanligt är du som man för svag mentalt för det. Ta ditt jävla ansvar! Så oempatisk som du är så är jag förvånad att en kvinna överhuvudtaget ville ta i dig med tång ens Obestämd

  • Äldre 11 Jul 00:47
    #21

    Jag har bestämt mig för att försöka vara där så mycket som det går, hälsa på under lov och sen efter plugget får vi tillsammans komma fram till en bra lösning.


    Åker nog ner nu i augusti för att vara med vid födseln och för att se till att barnet får svenskt medborgarskap, är det någon som har erfarenhet av barn utomlands och vad man ska tänka på?


     

  • Anonym (Men)
    Äldre 12 Jul 14:17
    #22
    lollo45 skrev 2018-07-11 00:47:59 följande:

    Jag har bestämt mig för att försöka vara där så mycket som det går, hälsa på under lov och sen efter plugget får vi tillsammans komma fram till en bra lösning.

    Åker nog ner nu i augusti för att vara med vid födseln och för att se till att barnet får svenskt medborgarskap, är det någon som har erfarenhet av barn utomlands och vad man ska tänka på?

     


    Ni får först båda skriva under ett papper angående barnets namn som ska lämnas in och registreras hos skatteverket, sen för att få medborgarskapet registrerat behöver ni och skicka in: pass - för att styrka föräldrarnas namn, födelsebevis - där föräldrar står med och för att visa födelseuppgifter om barnet,

    förlossningsintyg eller graviditetsintyg - för att visa vem som har fött barnet, ett intyg som visar föräldrarnas civilstånd och faderskapsbekräftelse.

    Står info om detta på skatteverkets hemsida. Kan även läsa lite på migrationsverkets hemsida och angående pass kan du läsa på polisens hemsida.

    Jag hjälpte en person med just detta för ett tag sen och det var inte helt enkelt att få fram alla papper. Men kolla på Skatteverket så du vet exakt vad du behöver och se till att fixa allt när du är där nere, det är det lättaste.
  • Äldre 12 Jul 19:51
    #23

    Jag har varit i kontakt med skatteverket och jag behöver fixa passkopior, faderskapstest och förlossningsintyg. 


    Dock är jag osäker på om jag ska åka ner till Sydafrika nu i augusti eller inte. Jag vill åka ner främst för att vara där och förstå läget (hon skriver väldigt lite och ger inte mycket information), tror att det kan hjälpa att vara där på plats för just nu känns det fortfarande väldigt overkligt. Sedan kan jag också bistå henne med det hon behöver.


    Sen åker jag också ner för att göra dna-testet (väldigt krångligt att göra detta från utlandet, har ringt både familjerätten och ambassaderna utan att få ett bra svar). 


    Sen vill jag också vara där för att vara med vid min sons födsel, då det känns viktigt för mig. 


     


    Hon har dock sagt att hennes familj inte tagit detta väl och jag vet inte om det kan finnas en risk i att åka ner. Ambassaden har sagt att de inte kan erbjuda något skydd. Så jag är ännu inte helt säker på om jag kommer att åka nu men det lutar iaf mot det. 


     


    Är det en bra idé att åka ner? Kan det finnas andra orsaker till varför man behöver vara där?

  • Anonym (Datum­)
    Äldre 12 Jul 20:31
    #24

    Minns du vilket datum ni hade sex första gången? Du borde väl kunna gå tillbaka och kolla när du åkte osv så kan man räkna ut beräknat förlossningsdatum, och jämföra med vilket datum hon gett dig. Hon var väldigt angelägen om att ha sex med dig tills det var oskyddat, sen var hon nöjd eller? Låter som att hon var gravid innan och ville få någon annan att tro att han var pappan.

    Det här med aborterna tror jag att hon kokat ihop för att du inte ska bli så arg för att hon inte utförde abort. Att det misslyckas två ggr? Tveksamt. Att det var tvillingar? Tveksamt. Att en gömde sig i en ficka? Alltså det funkar inte så, dessutom är storleken på livmodern mycket större i den veckan jämfört med icke-gravid vilket de skylle ha reagerat på, och ett foster i vecka 14+ kan knappast gömma sig.

    Hoppas det löser sig för dig

  • Äldre 17 Jul 04:18
    #25
    Anonym (Datum) skrev 2018-07-12 20:31:46 följande:

    Minns du vilket datum ni hade sex första gången? Du borde väl kunna gå tillbaka och kolla när du åkte osv så kan man räkna ut beräknat förlossningsdatum, och jämföra med vilket datum hon gett dig. Hon var väldigt angelägen om att ha sex med dig tills det var oskyddat, sen var hon nöjd eller? Låter som att hon var gravid innan och ville få någon annan att tro att han var pappan.

    Det här med aborterna tror jag att hon kokat ihop för att du inte ska bli så arg för att hon inte utförde abort. Att det misslyckas två ggr? Tveksamt. Att det var tvillingar? Tveksamt. Att en gömde sig i en ficka? Alltså det funkar inte så, dessutom är storleken på livmodern mycket större i den veckan jämfört med icke-gravid vilket de skylle ha reagerat på, och ett foster i vecka 14+ kan knappast gömma sig.

    Hoppas det löser sig för dig


    aa det är möjligt att hon var gravid innan men vi hade oskyddat sex 3-4 gånger. och jag läste på ett sjukhuspapper, som hon skickade till mig, att sista mensen var i slutet på november och det var i början av december vi hade sex. Hon är beräknad runt 20 augusti så vet inte om det ska stämma. 


    Aborterna försöker jag inte ens tänka på, men ja det känns väldigt otroligt. Just nu är jag väl mer oroad över om jag ska åka ner. För om hon ljuger om så mycket så är jag rädd att hon kanske har kokat ihop något. Samtidigt vill jag ändå åka dit för ovannämnda orsaker.


    Tack!


     

  • Anonym (N)
    Äldre 20 Jul 06:07
    #26
    lollo45 skrev 2018-07-17 04:18:14 följande:

    aa det är möjligt att hon var gravid innan men vi hade oskyddat sex 3-4 gånger. och jag läste på ett sjukhuspapper, som hon skickade till mig, att sista mensen var i slutet på november och det var i början av december vi hade sex. Hon är beräknad runt 20 augusti så vet inte om det ska stämma. 

    Aborterna försöker jag inte ens tänka på, men ja det känns väldigt otroligt. Just nu är jag väl mer oroad över om jag ska åka ner. För om hon ljuger om så mycket så är jag rädd att hon kanske har kokat ihop något. Samtidigt vill jag ändå åka dit för ovannämnda orsaker.

    Tack!

     


    Är den här kvinnan ens gravid? Skickar hon verkligen nytagna foton eller är det foton från hennes tidigare graviditet? Det verkar som om hon haft som mål att bli gravid med dig. Emot din vilja. Hade jag varit du så hade jag definitivt åkt ner för att kontrollera om hon överhuvudtaget är gravid, om hon nu är det så gör dna-test innan du skriver på några papper om faderskapstest. Skriv inte på något! Hela vändan kring abortena skulle få mig att ha minimal kontakt med henne framöver (om du blir pappa och det är ditt barn), är det inte ditt så avsluta kontakten helt.
  • Äldre 20 Jul 07:38
    #27
    lollo45 skrev 2018-07-17 04:18:14 följande:

    aa det är möjligt att hon var gravid innan men vi hade oskyddat sex 3-4 gånger. och jag läste på ett sjukhuspapper, som hon skickade till mig, att sista mensen var i slutet på november och det var i början av december vi hade sex. Hon är beräknad runt 20 augusti så vet inte om det ska stämma. 

    Aborterna försöker jag inte ens tänka på, men ja det känns väldigt otroligt. Just nu är jag väl mer oroad över om jag ska åka ner. För om hon ljuger om så mycket så är jag rädd att hon kanske har kokat ihop något. Samtidigt vill jag ändå åka dit för ovannämnda orsaker.

    Tack!

     


    Med den infon blev hon gravid i slutet av november, kring 28e nov. Sen kan det ju variera lite också förstås beroende på menscykellängd etc.

    Har du sett papper på när beräknad förlossning är bestämt från ultraljud?

    Tycker det låter bra att åka dit för att få klarhet i allt. Då ser du ju om hon är gravid...
  • Äldre 3 Aug 05:23
    #28

    Sjukhuset har sagt till henne att de kommer sätta igång förlossning den 2e september och man brukar göra detta 2 veckor efter beräknat datum så då är hon beräknad runt 19e augusti. Jag har inte fått något papper på detta. Dock är min syster gravid och beräknad den 14e och hon blev gravid ungefär mitten på november. 


    Jag åker iaf ner nu i augusti och gör ett test, hon har dessutom gått med på det. 

  • Äldre 3 Aug 05:27
    #29

    Jag är ganska säker på att hon är gravid för hon har skickat bilder på papper från sjukhuset där det står att hon varit på ultraljud osv. Sen har hon skickat en bild på henne och magen där hon håller upp pappret från sjukhuset där det står datum. 


     

Svar på tråden ofrivillig pappa till barn i Sydafrika