Mitt barn är jättestort!

Vi tänker ständigt på vad vi ger honom för mat. Han har dessutom aldrig visat en tendens till att nånsin bli mätt så det är vi som säger stopp varje gång. Han tjatar och tjatar om "liten bit, smaka lite" och det känns så surt att säga nej så lite, lite får han smaka ändå ibland. En hel kaka eller bulle själv har han aldrig fått däremot.  Bvc- sköterskan har lite märkliga idéer om rätt mycket så jag tar inte upp det här med maten och vikten. Har sagt till maken att han måste ut och röra på sonen ännu mer, typ börja spela fotboll. Det syntes dock redan från födseln att han är grovlemmad- breda händer och hög över foten, stort huvud m.m. Nån späd liten sak lär han aldrig bli, men normalviktig är ju vårt mål. Det kastar dock en skugga över lillebror, men där har Bvc inget sagt än, han är ju för sjutton bara 3 månader!

Yngsta har för övrigt en kusin som är 2.5 månad äldre som han växte om när han var kanske 4 månader och kusinen över halvåret

Hennes mål var nog att han skulle stå still i vikten. Vid 12 månader gick han inte alls själv, han tog första steget vid drygt 13 månader och gick väl upp nåt kg tills 18 månader. Vi har redan bytt Bvc, men som tur är är hon tjänstledig just nu och vi funderar på att inte ta tillbaks henne alls. Träffat flera andra nu med andra barnet och de känns mycket mer sansade och mindre kritiska.

[quote=79197679][quote-nick]Jag är bara jag skrev 2018-11-07 21:18:25 följande:[/quote-nick]Jo, men kan en bebis verkligen väga för mycket? Förr sa man att de inte kunde det, bebisar fick vara hur runda som helst. De springer ju oftast av sig "fläsket" när de börjar gå. Jag oroar mig ständigt över sonens vikt eftersom Bvc tjatat sen han var 8 månader hur tjock han är. Han fick i princip order om att knappt gå upp mellan 12 och 18-månaderskollen. Vi förbjöds att ge honom mjölk också och det har han aldrig druckit. Nu fasar jag för 2,5-årskollen, han är fortfarande lite rund fast vi bara ger honom bra mat och inget onyttigt. Hur många två-åringar har aldrig ätit godis eller glass- det har inte han! Äldre barn är fullt förståeligt att de gnäller över vikten, men redan långt före ett? Nä.[/

Jag vet inte om bebisar kan väga för mycket. Föreställer mig att det borde kunna vara så. Hur lätt är det att lära sig krypa eller gå om bebisen är supertjock? Men vad är poängen då med att gå till BVC för kontroller om man tror att barnet inte kan vara för tjockt? Tror man att BVC-personal som säger att ett barn väger för mycket bara hittar på och inte grundar det på någon medicinsk bedömning så är det ju mycket märkligt att man går dit!

Det finns väl väldigt mycket fler och viktigare anledningar att gå till bvc än vikten? Och fr a om det skulle gälla att en baby är för tjock (vilket jag fortsatt hävdar att de inte kan vara i den åldern) Det är ju inte direkt viktväktarna vi pratar om snälla du!

Alltså viss sköterskor får en ju att tvivla helt på att man ens gör något bra alls med/för sina barn.

Vi hade en vikarie på 18 månaderskontrollen som helt nitiskt satt och skrev ner varje ord barnen kunde. Helt fokuserad på alla uttryck medans allt annat (eftersom man jämför ju lite med vad andra går igenom på kontrollen fick stå tillbaka och nämnes knappt.
Behöver jag nämna att vi klagade på henne sedan.
Sedan fick vi en Monica och hon var helt underbar. När vårt bvc stängde följde vi efter henne med de sista två kontrollerna.

Mitt tredje barn var 58 cm lång och vägde 5 kg när han kom ( alla mina andra barn har vägt mellan 3-4 kg och varit 50-53 cm långa ). Ingen aning om varför just han var så stor, förmodligen en mix av gener.

När han var 1 månad vägde han 6 kg och var 64 cm lång, vid 3 månader var han 69 cm och vägde 8,3 kg - betydligt större än de flesta andra bebisar.

Jag tyckte att det var okej för det mesta, han var ändå liten i jämförelse med dina syskon ( 4 och 2 år äldre ) men fick frågor ibland tex om varför han inte kröp ännu ( vid 4 mån, han var stor som en 8-månaders och hade två tänder ) eller om han var sen med talet.

Idag är han 11 år och ff ett huvud längre än de andra i klassen, men proportionerligt stor, lång och smal, och tillväxten avtog till en mer lugnare takt efter 1,5 år. Tänker mig ändå att han kanske kommer upp över 185 cm till slut, ska bli spännande att se.

Jämfört med äldsta barnet som vägde 3010 g och var 50 cm lång så var det lite skillnad på att få en stor bebis med en gång, men jag har alltid burit i sjal/ ergonomisk sele så det var aldrig ett problem med hans storlek.

Dumma frågor får man med alla barn, oavsett storlek ( har 6 st och har fått många knäppa frågor ) så var stolt över din fina bebis .

Min son låg en lång period över de översta kurvorna på längden och BVC-sköterskan bara skrattade för hon hade inte sett något liknande. Hans längd och vikt följdes åt hela tiden, jag helammande ett halvår och ff amna och ge bra mat sen.

Jag har tack vare er och efter besöket på BVC helt släppt alla tankar (nästan) kring hans storlek.

Sköterskan på BVC var jättego när jag tog upp detta med henne. Hon resonerade så som ni gör. Och jag blev såå glad då min lille skrutt faktiskt hade en kurva nu! Han ligger flera standardavvikelser uppåt MEN han hade nu fått en kurva, inte ett streck rakt upp om ni förstår vad jag menar. Det var heller inte en utplanande vikt eller att den gått ner. Blev verkligen glad. Han är lång men lite tyngre i förhållande till huvudomfång och längd. Längd och huvudomfång ligger 2 streck ovanför genomsnittet och vikten högst upp.

Min yngsta vägde 5 kg vid födseln och passerade 6 kilo 3 veckor senare. Vid 2 månaders ålder hade han även passerat 7 kilo. Jag fick också frågor kring hans utveckling etc då folk tror/trodde han var äldre, men jag förklarade då att han bara är x antal månader även om han ser större ut. Har alltid blivit bra bemötta så har inte reflekterat mer över det

Vad skönt! Det beror kanske på hur man själv är också? Jag är en person som tyvärr är väldigt lyhörd för negativa saker och tolkar in en del som negativt som någon annan säkerligen skulle tolka annorlunda.