Jag vet varför män slår sina fruar

Du har delvis rätt, beräknande män med förmåga att spela roller letar mycket riktigt efter snälla kvinnor som de kan kontrollera och dupera.  De männen aktar sig för självständiga och starka kvinnor.
Men sen har du den andra gruppen, de som spelar på tuffhet och aggressivitet helt öppet, de jag kallar Mikael Persbrandt-typen. Den typen gillar oftast inte vanliga snälla kvinnor, de väljer bort dem direkt. Däremot de kvinnor som attraheras av den typen av män väljer dem och hamnar gång på gång i destruktiva relationer.

Det finns forskning. Folk letar partner efter det de är vana vid ifrån sin uppväxt. De spelar den rollen i en relation som de också har spelat i sin ursprungsfamilj. Många äldsta döttrar tar hand om sin partner sedan. De är så vana vid att ta hand om folk, att hjälpa till utan att klaga.... osv. 

Klassikern för att förstå är ju den här boken:

https://www.bokus.com/bok/9789172631717/kvinnor-som-alskar-for-mycket/?gclid=Cj0KCQiAmafhBRDUARIsACOKEROxMqIuPOZnP11YM_rM28dafWbNs16KNv1pa08xdQjX6FBpf3ewD5IaAlLqEALw_wcB

Du har delvis rätt, beräknande män med förmåga att spela roller letar mycket riktigt efter snälla kvinnor som de kan kontrollera och dupera.  De männen aktar sig för självständiga och starka kvinnor.
Men sen har du den andra gruppen, de som spelar på tuffhet och aggressivitet helt öppet, de jag kallar Mikael Persbrandt-typen. Den typen gillar oftast inte vanliga snälla kvinnor, de väljer bort dem direkt. Däremot de kvinnor som attraheras av den typen av män väljer dem och hamnar gång på gång i destruktiva relationer.

jag tror att det också beror på vilken umgängeskrets de haft/har.
Kvinnor väljer ofta partner beroende på hur miljön ser ut. Om man tänker på hur vårat samhälle ser ut så brukar det inte en aggressiv alfahanne fylla någon större funktion i en familj eftersom det inte ger så mycket trygghet.
De som har en trasslig uppväxt brukar dras till varandra och det brukar finnas en eller flera killar/män av mobbatyp i den umgängeskretsen.
Vissa tjejer söker aktivt efter alfahannar för de ska vara familjens beskyddare.

"De spelar den rollen i en relation som de också har spelat i sin ursprungsfamilj."

Utvecklar det lite.
De följer samma anknytningsmönster för att de har lärt sig att det är så relationer fungerar.

"Många äldsta döttrar tar hand om sin partner sedan. De är så vana vid att ta hand om folk, att hjälpa till utan att klaga.."

Barnet till en narcissistisk kan ha haft det så, de har fått villkorlig kärlek genom att passa upp sin förälder och det är så hon kan söka bekräftelse i ett förhållande.
Blir hon sen tillsammans med en narcissist så passar det ju honom ganska bra för han är helt tvärt om, N är beroende av bekräftelse och känner sig bekräftad när han blir omhändertagen. N har inte lust att ha ansvar för människor.
Human magnet syndrome

Jo, det kan vara så. En tjej som har upplevt en stark man (pappan) som trygghet kommer ihåg detta som en positiv sak och tänker inte så mycket på det negativa. Ofta har såna tjejer haft en ganska hemsk uppväxt, men de minns det positiva.

 Jo, det kan vara narcissistiska föräldrar eller narcissistiska drag hos föräldrarna. Har du läst något av Alice Miller? Hon var ju verkligen inne på det där. T.ex. boken som på engelska heter "the drama of the gifted Child". Jag har läst några andra också, på tyska. Jag vet inte om de finns på svenska. Alice Miller tolkar ALLT åt det hållet, men hon upptäckte verkligen det fenomenet när ingen annan begrep sig på det.

"Jo, det kan vara så. En tjej som har upplevt en stark man (pappan) som trygghet kommer ihåg detta som en positiv sak och tänker inte så mycket på det negativa. Ofta har såna tjejer haft en ganska hemsk uppväxt, men de minns det positiva."

Det var inte riktigt så jag tänkte, är man van vid starka instabila män så vill man kanske ha en alfa som skyddar familjen.

Är det mycket bråk och konflikter under uppväxten så kan det också trassla in sej i anknytningen så man söker efter det i förhållandet. Det kan bli samma sak med de som blivit misshandlade/blivit utsatta för övergrepp så de söker sig till män de kan provocera tills de blir misshandlade.

Har inte läst något med Alice men jag googlande på boken.

Påminner om over achievement syndrome, ungarna kämpar med skolan till får magkatarr för att få förälderns bekräftelse. de kan hålla på så tills föräldern dör och då kan allt stanna upp eftersom de inte behöver söka mer bekräftelse och vet inte vad de själva vill i livet.

Vaddå? "starka instabila män"? Menade du som du skrev? Generellt söker man sig till det man är van vid, inte till motsatsen. Fast det förekommer att man gör motsatsen som ändå blir samma sak. T.ex. min bästa kompis försökte göra raka motsatsen av det som hennes pappa gjorde - och blev precis lika extrem som han, bara åt andra hållet. Han var extrem ateist, hon ville bli Jehovas vittne. Och fler såna saker.

Men jag stör mig verkligen på att du skriver "som de kan provocera tills de blir misshandlade". Du skyller på offren här. Och det brukar inte vara så i misshandelsrelationer. Snarare gör kvinnorna allt för att undvika att reta upp mannen. Vilket inte hjälper - han vill ju få ut sin aggression. Det är förstås inte omöjligt att det finns de som beter sig provokativt eftersom de har lärt sig så som barn. Men jag tror inte att det är lika vanligt.

"Vaddå? "starka instabila män"? "
Fysiskt starka & instabila män, växer man upp i en farlig miljö och inte känner till något annat kan det vara praktiskt med en beskyddare, men de har inte alltid så bra omdöme.
Hittade en artikel som nämner det.
Kvinnor som älskar kriminella män | SvD
www.svd.se/kvinnor-som-alskar-kriminella-man

"Du skyller på offren här"
Det handlar ju om någon som antagligen är väldigt traumatiserad så hon är ju redan ett offer. Det finns ju våldtäktsoffer som söker sig till farliga situationer så de blir utsatta för övergrepp om och om igen, det verkar ha fått något slags självskadebettende av traumat.
Kolla dokumentären så kanske du förstår vad jag menar (starka bilder)

Man. Gift. Barn.
Funderat i många år över varför män slår sina fruar.
Kom på svaret häromdan.

Det beror på deras sätt att hantera sina egna känslor.
Det går till ungefär såhär:

En situation uppstår för mannen. Situationen orsakar en känsla som dyker upp inom dem, en känsla som väcker obehag, till exempel sorg, avvisande, hat, förnedring, oro etc, hela kroppen sätts i brand, ett tryck byggs upp inom dem, ett tryck som inte får plats inom dem, ett tryck som de inte kan bära inom sig. Istället för att bära trycket så gör de sig av med trycket, låter det få pysa ut, eftersom de inte har strategier för att hantera trycket på något annat sätt, så de slår sig fria. De gör sig av med trycket/känslorna.

Våldet handlar om männens sätt att hantera sina känslor.

Man är alltid två när man dansar tango säger någon. Jo, en del kvinnor kan provocera fram männens värsta sidor. Men än en gång. Då handlar det om gränssättning från mannens sida. Att säga ifrån. Att JAG tänker inte bli provocerad av dina ord. JAG väljer att gå min väg. Att gå från situationen, från den provocerande kvinna till exempel.

Saker som spär på allting. Testosteron.

Fler frågor. Varför slår bara vissa män och andra aldrig? Jag vet inte. Jag tror faktiskt att alla män har en potentiell risk/möjlighet att utöva våld mot sin fru/partner, om de "rätta" omständigheterna finns på plats. Sedan tror jag också att våldet inte alltid behöver vara slag, utan kan även te sig som ord, kommentarer, suckar, etc. Men då övergår det mer till ett psykiskt våld. Där tror jag att både män och kvinnor kan göra lika stor skada.

Hur löser vi då detta mansproblem? Löser vi det genom att låta våra småpojkar tala om känslor med sina mammor? Eller bör dagens pappor bli mer närvarande med sina söner? Jag vet inte. Vad tror du? 

Det korta svaret är att de män som slår, slår eftersom de väljer att misshandla sina partners. Det är ens eget ansvar att gå innan man utdelar det första slaget.

Nja.... spelar det så stor roll om de är fysiskt starka? Starkare än en kvinna är de ju ändå i regel. Instabila - visst. Om man bara har upplevt instabila män/människor , så kan det hända att man upplever stabila människor som jättetråkiga, utan att vara medveten om att det just är det stabila man tolkar som tråkigt. Man vet nog inte det. Relationsterapeuter (jag känner en som jobbar med "kärleksberoende") brukar då t.ex. ge sina patienter i uppgift att träffa såna "tråkiga" män för att träna. Så småningom upplever de då kanske inte längre dessa män som tråkiga. De har helt enkelt inte träffat såna tidigare och förstod sig inte på dem. Det är ju då inte verkligen att välja dem tuffa männen, utan man bara väljer snarare det som man känner till än det som man inte känner till. För då skulle man inte heller veta hur man ska bete sig.

Jo, iofs. Risken är bara att män som inte har så djup förståelse av det lägger all skuld på kvinnan och inte ser det där med trauma. Jag ska titta på dokumentären lite senare.

"Vaddå? "starka instabila män"? "
Fysiskt starka & instabila män, växer man upp i en farlig miljö och inte känner till något annat kan det vara praktiskt med en beskyddare, men de har inte alltid så bra omdöme.
Hittade en artikel som nämner det.
Kvinnor som älskar kriminella män | SvD
www.svd.se/kvinnor-som-alskar-kriminella-man

"Du skyller på offren här"
Det handlar ju om någon som antagligen är väldigt traumatiserad så hon är ju redan ett offer. Det finns ju våldtäktsoffer som söker sig till farliga situationer så de blir utsatta för övergrepp om och om igen, det verkar ha fått något slags självskadebettende av traumat.
Kolla dokumentären så kanske du förstår vad jag menar (starka bilder)

Har tittat på den nu. Men jag har lite svårt att relatera där eftersom den är nästan 50 år gammal! Det är ju mycket som har ändrats sedan dess. Och mycket som var/är annorlunda i England. Och det som man kom fram till då har ju utvecklats vidare under alla dessa år.

Men, den där kvinnan är duktig och hon har rätt i grunden (och även mannen senare) i att kvinnor som växer upp med våld söker sig till det även som vuxna. Men det finns förstås olika vinklar där. Det kan dels vara så ibland att de inte söker sig dit, utan snarare är lite omedvetna om att det skulle kunna vara på annat sätt. Dvs. de har accepterat det som normalt. Andra kanske känner sig trygga med det de är vana vid och blir oroliga när något är annorlunda. Det kan förklara varför vissa av kvinnorna där (en tredjedel) försökte provocera dem trevliga männen som jobbade med barnen.

Och att det förekommer att kvinnor är så förstörda att de inte klarar enkla vardagliga sysslor - det är möjligt förstås. De är helt enkelt traumatiserad då. Jag skulle kunna tänka mig dock att det numera inte så ofta går så långt. Och inte i Sverige. Någon skulle nog soc-anmäla. En viktig poäng hade kvinnan - att man bör jobba med mammorna, inte ta ifrån dem barnen. Det är förstås vettigt.

Prone to Violence by Erin Pizzey

It was not only my own observations that led me to believe that pleasure and pain can be crossed in early childhood, but also observations by the staff. Nicky Hay came to see me one day and described how a three-year-old girl had come into the Refuge with a dreadfully burnt hand, encrusted in a filthy bandage. It was necessary to cut the bandage away from the hand which involved tearing away pieces of burnt skin. Nicky had expected the child to scream and struggle. But no, the child sat impassively and patiently while the doctor cut the bandage off. 'I couldn't believe it,' said Nicky. But I could. I had watched for years our children falling off walls, breaking limbs, walking into the Refuge covered in bruises, with black eyes, split lips. They did not feel pain like ordinary children.  

[...]

ERIN: You know what's interesting about that, though. We were talking about this another time - this is another whole discussion, this whole thing of pain and pleasure. And many women can't climax normally, because it's when they're in pain, when they're actually being battered, that is a climax for them; and that's why they keep going back to look for pain. For quite a lot of women, it's the moment before the man loses control. That's the moment - the exciting element for them. Women whose pleasure and pain haven't been confused can have ordinary sexual climaxes. But the trouble with that game, where it's pain and pleasure confused, is that pain has to get worse, and worse, and worse for the pleasure to increase and increase and increase. And that's where you end up with the axe-man. For that's the ultimate. It's almost like the ultimate orgasm, isn't it? Frightening, but it's true. 

norskgoy.files.wordpress.com/2012/03/erinpizzey_pronetoviolence.pdf

"Men det finns förstås olika vinklar där"
Man måste se det ur olika vinklar eftersom eftersom barn är olika och använder olika strategier beroende på miljön.
Det jag försökte förklara i första stycket i #71 var ju inte någon som söker sig till våld, det är någon som söker skydd mot våld men väljer fel män.

Den första studien i förra inlägget handlar om aggressivitet epigenetik, generna omprogrammeras beroende på miljö och det påverkar hjärnans utveckling.
Omprogrammering genom epigenetik är ärftlig så ett barn verkar kunna ärva förälderns aggressivitet. Trauma verkar också påverka omprogrammeringen så att ett traumatiserat barn som inte får behandling kan växa upp och få barn med extra känslighet för stress och depressioner.
sv.wikipedia.org/wiki/Epigenetik

Det skulle inte förvåna mej om en kvinna som är van vid en våldsam/aggressiv miljö är "programmerad" så hon går på instinkt.

det påminner om:
Sexual masochism disorder - Wikipedia
en.wikipedia.org/wiki/Sexual_masochism_disorder
Sexual Masochism Disorder | Psychology Today
www.psychologytoday.com/us/conditions/sexual-masochism-disorder

Har tittat på den nu. Men jag har lite svårt att relatera där eftersom den är nästan 50 år gammal! Det är ju mycket som har ändrats sedan dess. Och mycket som var/är annorlunda i England. Och det som man kom fram till då har ju utvecklats vidare under alla dessa år.

Men, den där kvinnan är duktig och hon har rätt i grunden (och även mannen senare) i att kvinnor som växer upp med våld söker sig till det även som vuxna. Men det finns förstås olika vinklar där. Det kan dels vara så ibland att de inte söker sig dit, utan snarare är lite omedvetna om att det skulle kunna vara på annat sätt. Dvs. de har accepterat det som normalt. Andra kanske känner sig trygga med det de är vana vid och blir oroliga när något är annorlunda. Det kan förklara varför vissa av kvinnorna där (en tredjedel) försökte provocera dem trevliga männen som jobbade med barnen.

Och att det förekommer att kvinnor är så förstörda att de inte klarar enkla vardagliga sysslor - det är möjligt förstås. De är helt enkelt traumatiserad då. Jag skulle kunna tänka mig dock att det numera inte så ofta går så långt. Och inte i Sverige. Någon skulle nog soc-anmäla. En viktig poäng hade kvinnan - att man bör jobba med mammorna, inte ta ifrån dem barnen. Det är förstås vettigt.

"Och mycket som var/är annorlunda i England"
Vissa saker skiljer men detta kunde ju hända i Sverige under samma tidpunkt

sv.wikipedia.org/wiki/Jeanette_Eriksson
De svenska barnhemsbarnen - det dubbla sveket del | Sveriges Radio
sverigesradio.se/sida/avsnitt/800402
sverigesradio.se/sida/avsnitt/800402 ?programid=1316