Bonusdotter som uppfostrar systrar

Hur gammal är hon och hur gamla är syskonen? (Såg att du skrev 7-9 men det verkar ju inte stämma då?)

Det är ett ganska vanligt storasyskon beteende.

Min äldsta vill också gärna uppfostra sina syskon, även nummer två (av fyra) kan vara rätt duktig på att lägga sig i.

Tycker inte det är så konstigt, däremot är det ju något man måste hantera. Det har ju hänt mer än en gång att fokus flyttats från småsyskonens incident till de större och deras sätt att förhålla sig till det som hänt.

Samtidigt så har det såklart hänt att de äldre, helt korrekt, sagt åt sina yngre syskon. Haft rätt i sak och syskonen har tagit till sig av det som sagts och ingen av oss vuxna har behövt lägga sig i. 

Det vanligaste är väl dock någonstans mitt mellan :)

Undrar jag med. En 9-åring som ska mästra sina småsyskon lite är väl inget ovanligt precis...

Nu är det inte en 9 åring som bossar utan en tjej i dom övre tonåren. Vad jag har förstått.

Men TS skrev ju att barnen var i åldrarna 7-9? Eller är det småsyskonen som är 7-9 och storasyskonet som bossar är äldre?

Många storasyskon försöker ju bossa sina yngre syskon hela livet. Men i TS fall känns det mer som ett föräldraproblem där pappan inte tar sitt föräldraansvar än ett syskonproblem. 

Det där är väldigt vanligt och normalt.

Tycker det alltid varit så. När jag var barn, så la sig alltid äldre syskon i vad vi gjorde. Jag är helt säkert det var bra många gånger.

Likadant med mina barn, den äldre som satte regler för den yngre ibland.

Helt klart blev man helt matt ibland av det, men säkert utvecklande för syskonen.

De kunde diskutera och få en känsla av att det inte bara var föräldrarna som brydde sig.

Det är faktiskt lite krångligt det där med syskonrelationer. Syskon har rätt att försvara sig, eller hur? Och de ska få en chans att reda ut konflikter och förhandla med varandra. Men det är vi föräldrar som måste gripa in om de inte fixar det.
Och vi vill ha reda på om syskonet gör något farligt eller riktigt dumt. Men vi slipper helst höra varje litet snedsteg.
Kanske kan ni prata med henne om att ni vill att hon ska vara den bästa storasystern hon kan för sina småsyskon och vad det innebär, men att ni (eller hennes pappa och mamma) är föräldrarna. Och att småsyskonen är ansvariga för sitt eget uppförande (precis som hon för sitt) och att ni vuxna tar vid när de inte klarar av det tills de klarar av det.
Räkna med att hon kommer att skvallra en hel del till att börja med och att ni måste vara ganska aktiva för att befria henne från sin roll som polis.

Och snacka ihop dig med pappan först så att han har klart för sig vad som förväntas av honom. Det går alldeles utmärkt att lära gamla hundar nya tricks.

Vad har du fått det ifrån?
Men är det så och hon alltid haft den rollen innan TS kom in i bilden är det ju inte alls konstigt att hon fortsätter.

Hur gammal är hon som ?bossar??

Så ni har 7 barn hemma varannan vecka?Då har ni stort hem.Du kan fråga bonusdottern varför hon tar så mycket ansvar över syskonen?Kanske föräldrarna tycker att det fungerar för dom?

Hon upplever väl att hon måste kliva in för att det inte blir ordning och reda annars. Tycker ni som föräldrar kan fundera över varför hon isf känner så...

Mina två barn är mindre men min äldsta är duktig på regler, vet hur det ska vara och hamnar ibland i tillstånd där hon ska tala om för lillasyster hur det ska vara. Jag brukar tala om för henne att hon inte är mamma, att jag är mamma och att det är min uppgift att uppfostra lillasyster. Ibland kan jag säga att hon har helt rätt i att man inte får göra så men att det inte är hennes ansvar, eller om hon har fel så talar jag om att jag är mamma och om det där är något som en mamma ska bestämma. 
Hon är väldigt ansvarskännande och gillar regler och blir sur om regler inte följs (ibland handlar det nog lite om en känsla av orättvisa också om det är något som hon inte fick göra som mindre men som jag har blivit mindre noga med om lillasyster) men jag tänker som så att det blir en väldigt stor börda på hennes axlar om inte jag tar den ifrån henne. Jag som mamma ska axla den bördan och jag som mamma ska hjälpa henne att få vara det barn hon är och inte ta på sig ansvarsbördan i förtid. Det är en sak att hjälpa till eller hjälpas åt men jag måste se till att avlasta henne från det ansvar som hon av någon anledning tror att hon måste ta.

Jag är i en snarlik situation. Jag har inga egna barn men älsta bonusbarnet lägger sig ofta i (på fel sätt) och tillrättavisar och skäller ut sin lillebror när han gör något "fel" i hopp om att han ska lära sig rätt och fel. Hon använder till och med fysiskt våld för att få sin lillebror att förstå. Min sambo och jag kämpar med att flickan som är 9år ska släppa ansvaret för sin lillebror. Men det är väldigt jobbigt att få henne att ändra sin syn på sin lillebror. Hemma hos sin andra förälder så är det mer så att storasystern SKA ta hand om sin lillebror på detta sätt. Att det ska stärka tjejens mammaroll eller något sånt. Helt vansinne!! (ja, det är anmält till socialen och är under utredning).

Jag hoppas verkligen inte att det är på liknande nivå för er, men det ska inte ligga på barn att uppfostra sina småsyskon tycker jag. Barn har fullt upp med sina liv och jag hoppas att ni finner en lösning på er situation. Mycket ligger hos din sambo som måste vara den som bromsar upp dotterns känsla av att hon måste tillrättavisa och "uppfostra" sina yngre syskon.

Hon kommer bli hatad av syskonen...

Jag ser då inget fel i att systern är med och uppfostrar småsyskonen. Det är bland det mest naturliga i världen. Din uppfattning verkar bero på att du känner dig hotad i din roll som vuxen. Att "ordningen" och "hierarkin" satts ur balans.

Jag skulle därför se att problemet ligger i dig själv.

Det är där livsfarligt för relationen. Min syrra är lika lat som din sambo och när barnen inte lyssnar direkt tycker hon att det är väldigt smidigt att vår pappa går in och styr och ställer. Det har resulterat i att barnen avskyr sin morfar.