Omöjlig kärlek

Det jag spontant tänker när jag läser din TS är att hon låter som de flesta personer som är ute och sneseglar men inte avser att lämna sin partner!
Om hon brydde sig om dig på riktigt så skulle hon inte ha inlett någon relation med dig eftersom hon inte tänker lämna sin man!
Om han är aggressiv, vad tror hon kommer hända om han får veta att hon varit otrogen (kanske både mot dig och henne själv och indirekt då även barnet).

Låter som ett klokt beslut av dig att avbryta relationen. OM hon skiljer sig, och OM det blir ni två i framtiden, så får du bara hålla tummarna för att hon inte gör samma sak mot dig med och är otrogen.

Har hon sagt att hon ska lämna honom eller att hon inte vill/kan?

Det jag spontant tänker när jag läser din TS är att hon låter som de flesta personer som är ute och sneseglar men inte avser att lämna sin partner!
Om hon brydde sig om dig på riktigt så skulle hon inte ha inlett någon relation med dig eftersom hon inte tänker lämna sin man!
Om han är aggressiv, vad tror hon kommer hända om han får veta att hon varit otrogen (kanske både mot dig och henne själv och indirekt då även barnet).

Låter som ett klokt beslut av dig att avbryta relationen. OM hon skiljer sig, och OM det blir ni två i framtiden, så får du bara hålla tummarna för att hon inte gör samma sak mot dig med och är otrogen.

Det jag spontant tänker är att det låter som en kvinna som fastnat i ett dåligt förhållande som hon inte kan ta sig ur av rädsla för hur mannen ska reagera... hon vill säkert, men kan inte, eftersom hon är rädd om ffa sina barn, som hon tänker skulle bli de allra största offren för makens vrede. Det är min tolkning. Ingen mer än kvinnan det gäller (och möjligtvis ts) vet vad som stämmer. 

Men nu var ju som sagt frågan inte detta, utan snarare hur du, ts, kan gå vidare... Tyvärr tror jag inte att det finns nån quick fix där, utan det är bara att stå ut... gör dig av med alla bilder, sms, minnen... Du måste bryta helt, och det innefattar även alla saker som på nåt sätt kan påminna dig om henne. Annars kommer du bara att hålla kvar ert förhållande i fantasin, vilket skapar minst lika starka känslor...

Hej, jag förstår hur du känner. Är i en liknande situation och brutit för två veckor sen. Vi har träffats i ett år och nu känner jag verkligen att jag måste ta mig ur det här för att inte bryta ner mig totalt. Vi har gjort flera försök att bryta men hela tiden fallit tillbaka. Han vill lämna sitt äktenskap men det händer aldrig. Den här gången har jag bestämt mig. Det är slut. Jag tror att steg ett för mig och dig är att inse att detta inte kommer bli lätt. Ett sådant här förhållande får oss att må dåligt. Det skapar bara ångest och oro på lång sikt. Det finns samtidigt inget som lindrar ångesten så bra som att få vara tillsammans med dessa personer. Det blir som en drog man inte kan vara utan. Samma personer som ger oss kärlek är också de som gör att vi inte mår bra. Detta är svårt att ta sig ur. Men nu får vi acceptera att vi kommer må dåligt ett tag. Vi får tänka att varje dag som går är en dag närmare ett bättre mående. Det kommer bli bättre. Vi får göra ett val. Antingen bryter vi nu och det kommer göra ont nu och ett tag framöver eller så fortsätter vi som nu. Kastas mellan det underbara att få vara med de vi älskar och helvetet när de åker hem till det liv de inte kan släppa och sedan kommer vi sannolikt ändå få lov att bryta och må dåligt senare. Nu kör vi! Våra dåliga samveten för deras familjer kommer lätta. Det är bäst för alla.