Jag har funnits i mina bonusbarns liv sen dom var 2år till 11 år gamla.
Nu har jag och deras pappa gått skilda vägar. Det har varit dåligt i några år men vi har försökt och försökt tills det inte gick längre.
MEN han vägrar låta mig träffa barnen och jag är helt förtvivlad. Jag saknar dom enormt mycket.
Hur hanterar jag det här?
Jag kommer få träffa dom idag! Hans mamma var där igår och dom hade pratat tillsammans med barnen och barnen vill träffa mig så han har ändrat sig.
Han verkar bitter men jag vet inte varför. Beslutet om att dela på oss var bådas. Men var jag som började diskutera det.
Normalt är han bra. Men har svårt med att prata om känslor och håller inne mycket. Han är en jättebra pappa, fast med det praktiska är det jag som skött det mesta.
Det låter fantastiskt bra, vad roligt för er alla. Passa på och berätta för barnen hur mycket de betyder för dig 
På sikt kanske du skulle prata med exet om adoption TS?
Om barnens pappa skulle dö är det inte säkert att du skulle få ha hand om barnen annars och jag antar att det är något ni alla skulle vilja ifall detta skulle inträffa.
Men åter igen, så skönt att det löste sig!
Så glad för din & barnens skull!! 
Vad glad jag är för barnens och din skull TS!
På sikt kanske du skulle prata med exet om adoption TS?
Om barnens pappa skulle dö är det inte säkert att du skulle få ha hand om barnen annars och jag antar att det är något ni alla skulle vilja ifall detta skulle inträffa.
Men åter igen, så skönt att det löste sig!
Barnens mamma är kanske en ingång? Eller mormor/morfar?
Om jag förstått det rätt måste de tyvärr vara gifta för att ts ska få adoptera barnen.
Han verkar inte kapabel att prioritera barnens behov framför skn egen sorg just nu. Jag tycker att du ska ligga lågt någon månad till. Hör inte av dig alls utan ge honom space även om det gör jätteont. Om du pressar finns det risk att han backar ännu mer. När det har gått en tid kanske du kan använda farmor lite. Närma dig barnen försiktigt utan att det påverkar pappan. Det kan bli lättare för honom att hantera om det får gå lite tid.
Han verkar inte kapabel att prioritera barnens behov framför skn egen sorg just nu. Jag tycker att du ska ligga lågt någon månad till. Hör inte av dig alls utan ge honom space även om det gör jätteont. Om du pressar finns det risk att han backar ännu mer. När det har gått en tid kanske du kan använda farmor lite. Närma dig barnen försiktigt utan att det påverkar pappan. Det kan bli lättare för honom att hantera om det får gå lite tid.
Barnet har väl rätt att träffa sin styvmor även om hon inte är pappas käresta längre .
På sikt kanske du skulle prata med exet om adoption TS?
Om barnens pappa skulle dö är det inte säkert att du skulle få ha hand om barnen annars och jag antar att det är något ni alla skulle vilja ifall detta skulle inträffa.
Men åter igen, så skönt att det löste sig!
Hur har det gått med allt ts? : )