Plastfarsor

Rätt kul ändå. Vi är båda män men vi tycks komma från olika planeter.

Jag har ju sett exempel på det du nämner, om än inte med homosexuella relationer, och jag har alltid reagerat på det som ngt oerhört främmande.

Jag känner till ett fall där mannen blev ihop med en kvinna som hade två små barn (han hade inga). Han hade rätt gott om pengar, bodde i flott villa, tjänade bra, och försörjde i princip "familjen": Resor, nya bilar, dyra kläder, allt. Han var plastpappa till 100%.

Hon började plugga, och behövde inte ta några studielån eftersom han betalade allt. Hennes enda egna inkomst var barnpengarna från ex-mannen. Efter att hon hade läst klart, fick hon ett rätt välbetalt jobb, och därefter ett nytt, med ännu högre lön. Sen fick hon nytt jobb, på annan ort, och då lämnade hon mannen, och då var barnen vuxna och hade lämnat hemmet.

Nu till det anmärkningsvärda (som jag ser det): Denne man verkar efter det inte ens ha tagit illa upp!

Man kan se detta från olika perspektiv. Som att han är storsint, att han blev utnyttjad, att han är en loser, att han är en "god" man som bara tänkte på henne & barnen, o.s.v. Det enda jag vet är att jag aldrig skulle göra som han.

Fast du kan ju inte basera ensamstående mammor eller pappor pga av det paret.
De flesta ensamstående mammor har ju ett ex en pappa som också tar hand om barnen, de flesta varannan vecka eller liknande och bägge föräldrarna försörjer sitt/sina barn och det är inte den nya partnern som försörjer barnen.

separerade personer vill också hitta kärleken igen, ska dom leva ensamma tills barnen är vuxna menar du?

Många separerade med barn träffar ju andra separerade med barn så man blir en bonusfamilj med barn från bägges tidigare förhållande men en del träffar förstås någon som inte har barn.
Det gäller ju lika mycket män som har barn sen tidigare förhållande.
Varför tror du att män måste försörja en ny partners barn?
Tror du att kvinnor som träffar ensamstående män med barn också försörjer deras barn?
Det vanliga är ju att barnets bägge föräldrar försörjer barnen.

Det gör jag inte heller. Jag tog bara upp ett fall jag känner till. Vad fick dig att tro att jag 'baserar ensamstående mammor eller pappor', på detta enskilda fall?

Du skriver: "ska dom leva ensamma tills barnen är vuxna menar du?"

Det gör de som de vill. Det är mig egalt hur andra gör, det är deras business, och jag skulle inte kunna påverka det, även om jag hade velat.

Däremot är det intressant att ta del av deras bevekelsegrunder.

Det där du tar upp med när respektive båda tar med sig sina respektive barn in i en relation, faller utanför ramen betr. det jag här är intresserad av.

Jag baserade det inte bara på ditt exempel utanför att du i din ts skriver hur kan man vara intresserad av att bli plastfarsa och ta hand om och uppfostra och betala för andras barn.
Visst kan det förekomma men det är ju inte det vanliga utan det vanliga är ju att barnets/barnens båda föräldrar uppfostrar och betalar för barnet och inte den nya partnern.
Plastfarsan är sällan den som behöver försörja sin flickväns barn.
I din ts är det ju det du frågar efter hur man kan göra det.

Du säger ju själv att du inte kan förstå hur man kan göra det.
Du skriver ju inte att om du träffar en kvinna med barn så vill du inte ha ett förhållande OM hon utgår ifrån att du ska hjälpa till och fostra och betala för barnet utan det verkar mer som om du träffar en kvinna med barn räknar hon med/utgår hon ifrån att du ska fostra och betala för barnen/barnet vilket ju absolut kan hända men det flesta kvinnor med barn räknar inte eller utgår ifrån att deras nya kille ska betala för deras barn, däremot räknar man med både om man är man eller kvinna att den nya partnern ska respektera barnet/barnen.

Det är meningslöst att diskutera med folk som TOLKAR IN saker i det man skriver, som inte står där.

Att nåt för MIG är obegripligt betyder ju inte att jag för den sakens skulle anser att andra inte ska syssla med det.

T.ex. skulle jag aldrig bli vegetarian - för mig är det obegripligt -, men om andra vill äta blott vegetariskt så är det upp till dem. Deras business. Och på samma sätt som jag respekterar deras sätt att äta, så förväntar jag mig att de ska respektera min.

Hajar du?

Du verkar väldigt fokuserad på pengar tycker jag. Allt är inte pengar. Jag gissar att den här mannen levde ett liv som gjorde honom lycklig. Bara för att det inte höll, så innebär det ju inte att han blivit utnyttjad. Jag älskar min partners barn djupt. Nu är en vuxen och andra flyttar nog vilket år som helst. Och ja, jag hade kanske haft mer på sparkontot utan dem, men gud vad jag hade förlorat i lycka. Även om det tar slut mellan mig och min partner, så kommer jag alltid att vara tacksam för alla år vi fått vara tillsammans.

Ja, folk tycker olika, vilket jag ser som en fördel för mänskligheten.

Jag tolkar det som att mannen i ditt exempel var nöjd med både livet han hade under tiden de var ihop och också nöjd med avslutet och vad som hände sedan. Jag gissar, men det är så klart en gissning, att han fortfarande har kontakt med de vuxna barnen, kanske de har barn som ser honom som morfar/farfar. 

Du skulle inte göra som han och det är helt ok.

Men jag respekterar att du och andra inte vill bli ihop med kvinnor (eller andra personer män) med barn men i din ts skriver du:

"Hur resonerar män som flyttar ihop med kvinnor som har (små)barn?

Det är för mig obegripligt. Att bli plastfarsa och hålla på med att uppfostra och betala för en annan mans ungar. Nåt man heller inte har "rätt" till, eftersom man inte är den riktige fadern.

Själv skulle jag aldrig göra det. Har man en viss stolthet, gör man väl inte det."

När man skriver på det sättet att det är obegripligt och att man då ska hålla på att uppfostra och betala för en annan mans ungar och att man då inte har någon stolthet är ju det ganska nedlåtande mot andra styvpappor, precis som om dom blir lurade på något sätt och att det är vanligt att man måste betala för andras ungar. Skriver man obegripligt betyder ju det ordet att man inte förstår hur andra kan göra det.

Jag förstår och respekterar som sagt dig och andra som inte vill bli hop med någon som har barn men jag uppfattar det som sagt nedlåtande när du skriver att man inte har någon stolthet om man blir styvförälder och jag uppfattar att du verkar tro att man bara för att man blir styvpappa betalar man för partners barn.
När det det vanligaste är att bägge föräldrarna fostrar och ansvarar för försörjningen. 

Men visst är det inte så du menar så visst kan jag ha missuppfattat vad du har skrivit.

Som tur är resonerade inte min bonuspappa som dig. Min mamma hade mig och mitt syskon när de blev ihop för över 40 år sen (vi var runt 5 och 8 år då) och pappa hade oss bara varannan helg och lite på loven.

Jag kan ärligt säga att jag uppskattar och respekterar min bonuspappa mycket mer än min egen pappa. Vi fick även ett halvsyskon på mammas och bonuspappans sida och vår bonuspappa har alltid behandlat oss syskon lika. Så han är guld värd!

Jag besöker alltid min mamma och bonuspappa med glädje och min pappa med sambo av plikt.

Jag skrev ts utifrån mitt perspektiv, utifrån som jag ser det, men mitt perspektiv är inte det metafysiskt sanna, utan bara mitt.

Fast är helt medveten om att andra ser det på ett annat sätt, och det respekterar jag fullt ut.

Det jag är intresserad av är att få dessa de andras perspektiv beskrivna, och det har ju framkommit en del i tråden

Jag är ensamstående mamma, och jag håller med dig fullständigt här. Är inte heller intresserad av familjeliv med en man, utan relationen oss emellan, som jag dessutom är övertygad om överlever bättre och längre utan "familjelivet". Han bör ju vara okej med att inte dela vardagslivet med mig heller dock.

Pengar är en del av livet, som allt annat, och det är klart att det finns människor som är kapabla till att göra vad som helst för dem. Som att gifta sig, skaffa barn, bli sambo, eller vad du vill.

Detta har väl många erfarit, som har gift sig med med en kvinna från tredje världen. De som är fattiga har sällan några skrupler vad gäller att lura till sig pengar.

Och de behöver inte vara fattiga, det räcker med att de är fräcka och saknar skrupler.

Närd det gäller exemplet, så vet jag inte om han har känt sig lurad. Han har inte sagt nåt om det och ämnet är så tabu att ingen tar upp det.

Kanske har du rätt, att han tycker det var en bra tid och är nöjd så. Kanske inte.

Men om man gör en rockad, och sätter in en kvinna i mannens situation, och en man i kvinnans, tror jag att kanske de flesta skulle se honom som ett svin och henne som lurad.