Sambon vill inte betala underhåll

Det här TS. När man går in i en bonusfamiljsrelation kan man aldrig vara säker på att saker kommer vara exakt som de är när man blir tillsammans. 

Barn har man ansvar för i minst 18 år och det är givet att livet inte är statiskt. Även om det nu beror på att pappan enbart tänker ekonomiskt, som du har framfört, så kan förändringar ske av alla möjliga skäl. Vad händer om barnens mamma tex skulle dö? Då skulle pappan behöva ha barnen på heltid. 

Därför menar jag att alla som planerar för ett liv tillsammans med någon med barn innan, inte kan självsäkert planera för att det ska vara på ett sätt, när det finns tidigare barn. 

Jag upprepar det jag skrev innan: kontakta socialtjänsten och uttryck din oro för 4-åringen, eftersom den uppenbarligen inte har det bra hos er. 

Tack för svaren som kommit in nu på senaste tiden, känns äntligen som jag får lite förståelse istället för att alla ska kalla mig och sambon hemska och vidriga.

Jag ska sätta mig och ta en diskussion med sambon om att det här inte var vad jag förväntade mig och jag borde också ha något att säga till om i vår gemensamma bostad. Det ni säger om att man inte kan planera 100% för tänk om mamman dör, ja men som sagt, det är ju inget man planerar för och så ser ju inte situationen ut. Det ni säger om att han inte ger mig nog med plats tar jag åt mig, jag håller nog med. Just nu känns det verkligen som att det alltid är han som ska gå först, han ska köpa nya datordelar, ny telefon etc men vill jag ha nåt är det inte alltid lika enkelt. Och när vi flyttade ihop "bytte han ut" vissa möbler mot de jag hade som han gillade bättre men resten av mitt hamnade i förrådet.

Det ni antar om att barnen inte ska gå på samma förskola, varför inte? 4 har en bra förskola. Iofs ligger den närmre mamman men det blir ju enklare om barnen kan hämtas på samma ställe.

Det vissa säger om att jag borde flytta nu för efter att bebisen kommer är det inte lika enkelt, får ni gärna förklara utförligare. Jag vill inte flytta, jag älskar honom ändå. Men det kommer bli ohållbart om han ska ha sina 2 andra barn vv där vi bor nu. Men det kommer ju inte vara enkelt för mig att flytta heller för jag kommer ju bara ha föräldrapenning när barnet kommer.

De flesta har nog nån slags plan och säkerhet för om medföräldern dör, även om man såklart inte lever så idag. Hur man klarar sig ekonomisk vid ev separation, testamente om man är ogift, osv...

Klart att ni bör kunna diskutera saker även kring bonusarna, men det innebär ju inte att du kan bestämma att han inte ska ha sina barn boendes hos er. Boendet får man ju på ett eller annat sätt anpassa.

Tack för svaren som kommit in nu på senaste tiden, känns äntligen som jag får lite förståelse istället för att alla ska kalla mig och sambon hemska och vidriga.

Jag ska sätta mig och ta en diskussion med sambon om att det här inte var vad jag förväntade mig och jag borde också ha något att säga till om i vår gemensamma bostad. Det ni säger om att man inte kan planera 100% för tänk om mamman dör, ja men som sagt, det är ju inget man planerar för och så ser ju inte situationen ut. Det ni säger om att han inte ger mig nog med plats tar jag åt mig, jag håller nog med. Just nu känns det verkligen som att det alltid är han som ska gå först, han ska köpa nya datordelar, ny telefon etc men vill jag ha nåt är det inte alltid lika enkelt. Och när vi flyttade ihop "bytte han ut" vissa möbler mot de jag hade som han gillade bättre men resten av mitt hamnade i förrådet.

Det ni antar om att barnen inte ska gå på samma förskola, varför inte? 4 har en bra förskola. Iofs ligger den närmre mamman men det blir ju enklare om barnen kan hämtas på samma ställe.

Det vissa säger om att jag borde flytta nu för efter att bebisen kommer är det inte lika enkelt, får ni gärna förklara utförligare. Jag vill inte flytta, jag älskar honom ändå. Men det kommer bli ohållbart om han ska ha sina 2 andra barn vv där vi bor nu. Men det kommer ju inte vara enkelt för mig att flytta heller för jag kommer ju bara ha föräldrapenning när barnet kommer.

Fast om inte pappan kan ta hand om barnen när han ska ha dom boende hos sig måste man ju kunna säga ifrån. Fungerar det inte med tex dagistider utan att man måste ha hjälp, då måste man ha all rätt att säga ifrån. Då får ju antingen barnet bo hos mamman eller så får pappan byta jobb.

Nej, jag kan såklart inte tänka mig att det är speciellt roligt för 4. Som sagt tror jag det var bättre för alla när han kom vh och vi hittade på roliga saker då. Inte att han ska behöva gå på förskolan dagarna i ända när han är här på vardagar. Jag har ju sagt åt min sambo att jag inte tänker vara en extramamma åt honom, han har ju redan en. Men jag är såklart gärna med och hittar på roliga saker om han bara skulle komma vh.

För min del känns det ärligt talat som att sambon inte orkar med men det erkänner han ju inte. Visst kan han stundtals tycka det är roligt att ha 4 här, när han är på bra humör. Men den där irriterade tonen kommer fram så fort sambon inte orkar/vill busa/leka mer och 4 blivit uppstimmad och kräver mer. Sambon brukar sätta på TVn eller ge honom sin telefon då där han laddat ner några appar åt honom. Jag lägger mig inte i det för det är inte upp till mig att uppfostra honom, men sa faktiskt nej när sambon ville köpa en surfplatta åt honom för han tyckte det blev jobbigt att låna ut sin telefon "hela tiden." Sambon har inte varit på bvc-kontroller för 4 på över ett år och aldrig varit där med sitt andra barn heller, han låter mamman sköta allt sånt. Visserligen har hon ensam vårdnad om bebisen men hon tog och gav sambon en fullmakt, vad det nu ska betyda. Stod några rader om att han får hämta info etc och hennes underskrift sen var det inte mer med det, men sambon säger att hon tjatar om att han borde följa med till bvc. Tror inte han vill träffa henne och sålänge barnen mår bra är det väll inte nödvändigt att båda går heller. Sambon har följt med mig till varenda besök på mvc (utom ett när han inte kunde) och ultraljuden så han är ju i alla fall intresserad och involverad i vårt barn.

Tror ärligt talat att mamman har mer energi åt 4 och sambon är avundsjuk på det, att det kanske fungerar bättre hos henne? Alltså bara det att hon var hemma 2 dagar efter sin förlossning och skulle ha hem 4 som om det var ?ingenting?? Fast inte vet jag egentligen, kanske inte fungerar alls där heller utan bara att skenet bedrar eller vad man säger.

Nej, jag kan såklart inte tänka mig att det är speciellt roligt för 4. Som sagt tror jag det var bättre för alla när han kom vh och vi hittade på roliga saker då. Inte att han ska behöva gå på förskolan dagarna i ända när han är här på vardagar. Jag har ju sagt åt min sambo att jag inte tänker vara en extramamma åt honom, han har ju redan en. Men jag är såklart gärna med och hittar på roliga saker om han bara skulle komma vh.

För min del känns det ärligt talat som att sambon inte orkar med men det erkänner han ju inte. Visst kan han stundtals tycka det är roligt att ha 4 här, när han är på bra humör. Men den där irriterade tonen kommer fram så fort sambon inte orkar/vill busa/leka mer och 4 blivit uppstimmad och kräver mer. Sambon brukar sätta på TVn eller ge honom sin telefon då där han laddat ner några appar åt honom. Jag lägger mig inte i det för det är inte upp till mig att uppfostra honom, men sa faktiskt nej när sambon ville köpa en surfplatta åt honom för han tyckte det blev jobbigt att låna ut sin telefon "hela tiden." Sambon har inte varit på bvc-kontroller för 4 på över ett år och aldrig varit där med sitt andra barn heller, han låter mamman sköta allt sånt. Visserligen har hon ensam vårdnad om bebisen men hon tog och gav sambon en fullmakt, vad det nu ska betyda. Stod några rader om att han får hämta info etc och hennes underskrift sen var det inte mer med det, men sambon säger att hon tjatar om att han borde följa med till bvc. Tror inte han vill träffa henne och sålänge barnen mår bra är det väll inte nödvändigt att båda går heller. Sambon har följt med mig till varenda besök på mvc (utom ett när han inte kunde) och ultraljuden så han är ju i alla fall intresserad och involverad i vårt barn.

Tror ärligt talat att mamman har mer energi åt 4 och sambon är avundsjuk på det, att det kanske fungerar bättre hos henne? Alltså bara det att hon var hemma 2 dagar efter sin förlossning och skulle ha hem 4 som om det var ?ingenting?? Fast inte vet jag egentligen, kanske inte fungerar alls där heller utan bara att skenet bedrar eller vad man säger.