Anonym (Osäker)

Fri 7 May 2021 10:41

56 svar

Älskarinna?

Jag är gift sedan 17 år tillbaka med två fina döttrar i sena tonåren som snart lämnar boet. Relationen till min fru är bra, men vi är inte ett kärlekspar längre utan mer som goda partners i "familj AB". Vi har i princip inget samliv längre, vilket absolut inte är någons "fel" utan det har runnit ut i sanden med tiden. Sex med någon man känner innan och utan är inte så spännande och givande. Jag tror vi känner på samma sätt, men vi har aldrig diskuterat detta.

Jag år som sagt nöjd med mitt förhållande, men kännder samtidigt att jag är för ung för att avstå från sex och spänning helt och hållet. Jag har träffat en jämnårig kvinna som också är gift med familj som jag chattar med och eventuellt kommer att träffa. Hon vill ha en "älskare" och är ej intresserad av att lämna sin make precis som jag ej vill lämna min fru då allt annat är bra. Ingen intresse konflikt, men såklart moraliskt förkastligt av oss båda om vi går vidare med detta och börjar träffas.

Jag vet inte vad jag skall göra. Inget alternativ är bra. Har någon varit i en likanden situation? Vad gjorde du och hur gick det?

Anonym (M)

Mon 10 May 2021 09:38

#41

Några alternativ :

1. Fortsätt som nu

2. Prata om vad du längtar efter (inte saknar, låter för negativt). Hon kanske tänker likadant?

3. Hoppa över skaklarna, bli påkommen och ALLT går åt helvete (been there så mitt råd gör det inte)

4. Separera fortsätt vara vän med din fru och kan umgås någorlunda som folk. Sedan fritt fram att knulla som du vill

Anonym (Bra lösning för alla)

Mon 10 May 2021 14:51

#42

Om man blir påkommen så kan det ju givetvis bli problem. Hur stora följderna kan bli just i TS fall är det givetvis ingen i tråden som vet något om.
I vissa fall leder det till mycket allvarliga följder för äktenskapet och i andra fall brukar paren kunna reda ut det på ett bra eller åtminstone rätt så hyfsat sätt.

Viktigt dock komma ihåg att i många fall kommer det aldrig fram. Många undersökningar visar att otrohet är vanligare än vad de flesta vill tro och erkänna, i vart fall är det lätt konstatera att det är mycket vanligare än de i jämförelse betydligt färre fall som faktiskt kommer fram.

Men alla dessa fall som aldrig kommer fram får vi ju inte höra talas om, och av naturliga skäl vet vi ingenting om alla dessa fall.
Det är många både kvinnor och män som anonymt kan berätta om att de har haft en eller flera älskare/älskarinnor, ofta under många år, och det har aldrig någonsin kommit fram.

Det har skrivits om det här på FL flera gånger tidigare, och i flera andra forum, att om man verkligen anstränger sig och lägger manken till att verkligen gå in för att sköta allt på så sätt att ingen blir sårad och att det inte kommer fram så har man självfallet väldigt goda förutsättningar att lyckas med det.

Men de allra flesta som blir avslöjade har inte brytt sig särskilt mycket, har klantat till det ofta på ett enkelt och mycket uppenbart sätt.
De som kommer fram vill förmodligen bli avslöjade, eller bryr sig inte särskilt mycket om ifall det kommer fram eller inte. Det kan liksom kvitta dem. Och då är ju givetvis risken i jämförelse jättestor.
Man kan nog misstänka att de allra flesta som blir avslöjade vill bli avslöjade, även om den viljan kanske är undermedveten.

Om man inte vill bli avslöjad och om man verkligen är beredd anstränga sig så är nog risken minimal eller uppenbarligen och i verkligheten väldigt minimal.

Anonym (Bra lösning för alla)

Mon 10 May 2021 15:05

#43

De som tror att kommunikation kan lösa allt och att allt blir bra bara man pratar om det måste sakna livserfarenhet.
Har ni missat att TS relation har varat i 17 år? Jag tror att de har pratat med varandra en hel del under alla dessa år och jag tror att TS har kunskap och erfarenhet av sin egen relation tillräckligt för att veta om det skulle vara möjligt att prata bort deras problem.

För att livet överhuvudtaget ska vara meningsfullt för många av oss så behöver det också innehålla känslor av tillgivenhet, åtrå, lust och innehålla förförelse, fysisk närhet och för de flesta av oss förutsätter vi att det rätt ofta leder fram till inspirerande, spännande och skönt sex.
Jag är rätt så övertygad att dessa ingredienser fanns från början också i TS relation.
Dessa ingredienser ingick i deras ömsesidiga kärlek och var viktiga till varför TS valde henne som sin partner och till varför de ömsesidigt valde varandra. Det var en viktig del när han valde att gifta sig med henne och att skaffa barn med henne. (TS: rätta mig gärna om jag har fel?).

Sedan har saker och omständigheter kommit att förändras i livet och i kärleksrelationen.
Hon är inte längre intresserad av något samliv och av sex.
De båda anser dock att äktenskapet och livet innehåller många andra ingredienser som gör det värt att fortsätta hålla ihop äktenskapet. Hon saknar uppenbarligen inte samlivet och sexet, hon vill inte göra något aktivt för att lsöa deras problem, medan TS fortfarande anser att de känslor, t ex av åtrå och lust, och deras samliv och sexliv som de en gång hade, fortfarande är mycket viktiga för honom och viktiga delar i livet.

Jag förmodar att TS, liksom jag själv och jag tror alla män jag någonsin träffat i hela mitt liv, aldrig skulle ha gått in i förhållandet och äktenskapet, aldrig skulle ha skaffat barn med henne, om hon i förväg hade vetat, och om hon hade varit ärlig med det, att efter barnafödslar och 15 års äktenskap så kommer hon inte att vilja ha något samliv och hon kommer inte ha något sexliv med sin man.

När det senare i livet visar sig att det blev på detta sätt så känner man sig faktiskt grundlurad, vilket man ju också faktiskt är.
En mycket betydande och viktig del i den ömsesidiga kärleken har ju berövats den ena parten, utan någon som helst kommunikation i ämnet och utan att han har blivit tillfrågad eller har fått delta överhuvudtaget i något beslut om denna livsavgörande förändring som bara den ena parten helt ensidigt står för.

TS undrar hur andra tycker att han ska göra, han tycker att inget alternativ är bra, och han frågar efter andras erfarenheter.
Efter väldigt många inlägg i tråden så är det väldigt få, knappast ens någon, som har besvarat TS frågeställningar utan tråden har i flera fall urartat till något helt annat.

Mitt eget råd och min egen erfarenhet är fortfarande att i många fall kan älskarinna/älskare vara det bästa för alla inblandade parter, eller åtminstone det minst dåliga alternativet. Jag själv och flera som jag känner mycket väl har fått livet att fungera på ett mycket bra sätt tack vare att man har älskarinna/älskare och detta utan att det på något sätt har negativt påverkat ens partner, barnen, familjen eller någon, eller något annat, i livet runtomkring.
Jag är för min egen del helt övertygad att det finns rätt många både kvinnor och män som delar mina erfarenheter och jag ser ingen stor dramatik i det.

Jag vet att andra gillar att förfasa sig, fördöma och skrika katastrof och liknande när det gäller min och mångas syn på saken. Det står er självfallet fritt.
Det enda jag kan göra är att berätta om min syn, om mina egna erfarenheter, som också delas av flera jag känner, och mot denna bakgrund kan jag bara besvara TS frågeställningar och ärligt ge mitt råd, annars skulle jag ljuga.

Anonym (jaha)

Mon 10 May 2021 15:24

#44

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-10 15:05:37 följande:

De som tror att kommunikation kan lösa allt och att allt blir bra bara man pratar om det måste sakna livserfarenhet.
Har ni missat att TS relation har varat i 17 år? Jag tror att de har pratat med varandra en hel del under alla dessa år och jag tror att TS har kunskap och erfarenhet av sin egen relation tillräckligt för att veta om det skulle vara möjligt att prata bort deras problem.

För att livet överhuvudtaget ska vara meningsfullt för många av oss så behöver det också innehålla känslor av tillgivenhet, åtrå, lust och innehålla förförelse, fysisk närhet och för de flesta av oss förutsätter vi att det rätt ofta leder fram till inspirerande, spännande och skönt sex.
Jag är rätt så övertygad att dessa ingredienser fanns från början också i TS relation.
Dessa ingredienser ingick i deras ömsesidiga kärlek och var viktiga till varför TS valde henne som sin partner och till varför de ömsesidigt valde varandra. Det var en viktig del när han valde att gifta sig med henne och att skaffa barn med henne. (TS: rätta mig gärna om jag har fel?).

Sedan har saker och omständigheter kommit att förändras i livet och i kärleksrelationen.
Hon är inte längre intresserad av något samliv och av sex.
De båda anser dock att äktenskapet och livet innehåller många andra ingredienser som gör det värt att fortsätta hålla ihop äktenskapet. Hon saknar uppenbarligen inte samlivet och sexet, hon vill inte göra något aktivt för att lsöa deras problem, medan TS fortfarande anser att de känslor, t ex av åtrå och lust, och deras samliv och sexliv som de en gång hade, fortfarande är mycket viktiga för honom och viktiga delar i livet.

Jag förmodar att TS, liksom jag själv och jag tror alla män jag någonsin träffat i hela mitt liv, aldrig skulle ha gått in i förhållandet och äktenskapet, aldrig skulle ha skaffat barn med henne, om hon i förväg hade vetat, och om hon hade varit ärlig med det, att efter barnafödslar och 15 års äktenskap så kommer hon inte att vilja ha något samliv och hon kommer inte ha något sexliv med sin man.

När det senare i livet visar sig att det blev på detta sätt så känner man sig faktiskt grundlurad, vilket man ju också faktiskt är.
En mycket betydande och viktig del i den ömsesidiga kärleken har ju berövats den ena parten, utan någon som helst kommunikation i ämnet och utan att han har blivit tillfrågad eller har fått delta överhuvudtaget i något beslut om denna livsavgörande förändring som bara den ena parten helt ensidigt står för.

TS undrar hur andra tycker att han ska göra, han tycker att inget alternativ är bra, och han frågar efter andras erfarenheter.
Efter väldigt många inlägg i tråden så är det väldigt få, knappast ens någon, som har besvarat TS frågeställningar utan tråden har i flera fall urartat till något helt annat.

Mitt eget råd och min egen erfarenhet är fortfarande att i många fall kan älskarinna/älskare vara det bästa för alla inblandade parter, eller åtminstone det minst dåliga alternativet. Jag själv och flera som jag känner mycket väl har fått livet att fungera på ett mycket bra sätt tack vare att man har älskarinna/älskare och detta utan att det på något sätt har negativt påverkat ens partner, barnen, familjen eller någon, eller något annat, i livet runtomkring.
Jag är för min egen del helt övertygad att det finns rätt många både kvinnor och män som delar mina erfarenheter och jag ser ingen stor dramatik i det.

Jag vet att andra gillar att förfasa sig, fördöma och skrika katastrof och liknande när det gäller min och mångas syn på saken. Det står er självfallet fritt.
Det enda jag kan göra är att berätta om min syn, om mina egna erfarenheter, som också delas av flera jag känner, och mot denna bakgrund kan jag bara besvara TS frågeställningar och ärligt ge mitt råd, annars skulle jag ljuga.

Ja relationen har varat i 17 år förmodligen för att de litar på varandra och har starka band till varandra som kommer upplösas ganska fort i samma sekund TS otrohet kommer fram. Eller har du missat att alla förhållanden bygger på förtroende?

Japp, men alla dessa fina känslor du räknar upp kan man uppleva UTAN att svika, såra och förnedra sina närmaste. Det ena utesluter inte det andra som du verkar vilja få oss att tro.

Ja, människor och förhållanden förändras över tid, det är därför människor har uppfunnit en fantastisk uppfinning... språk... så man kan kommunicera med varandra och reda ut eventuella problem/missnöje. En annan fiffig uppfinning är separation/skilsmässa vilket funkar som så att... när man kommunicerat med varandra och inte kommer fram till någon bra lösning så kan man gå varsin väg som vänner med bibehållen tillit och respekt för varandra... jättefiffigt.

Jo vi har nog alla läst dina råd i många trådar och de går alltid ut på att man ska svika och ljuga sig ut problem. Men det har nog främst med dina väldigt störda värderingar att göra eller hur "man med egen erfarenhet"?

Självklart förfasar sig folk över din total brist på moral och empati när du förespråkar att folk ska svika, riskera att såra och förnedra människor som ska föreställas stå dem närmast. De är ju ett ganska vidrigt sätt att behandla sina nära och kära.

Jo det är nog många som känner nån som varit otrogen, finns ju idioter till allt. Men minst lika många känner ju folk som kan hantera missnöje i sin relation på ett värdigt sätt.

Anonym (nej)

Mon 10 May 2021 15:30

#45

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-10 15:05:37 följande:

De som tror att kommunikation kan lösa allt och att allt blir bra bara man pratar om det måste sakna livserfarenhet.
Har ni missat att TS relation har varat i 17 år? Jag tror att de har pratat med varandra en hel del under alla dessa år och jag tror att TS har kunskap och erfarenhet av sin egen relation tillräckligt för att veta om det skulle vara möjligt att prata bort deras problem.

För att livet överhuvudtaget ska vara meningsfullt för många av oss så behöver det också innehålla känslor av tillgivenhet, åtrå, lust och innehålla förförelse, fysisk närhet och för de flesta av oss förutsätter vi att det rätt ofta leder fram till inspirerande, spännande och skönt sex.
Jag är rätt så övertygad att dessa ingredienser fanns från början också i TS relation.
Dessa ingredienser ingick i deras ömsesidiga kärlek och var viktiga till varför TS valde henne som sin partner och till varför de ömsesidigt valde varandra. Det var en viktig del när han valde att gifta sig med henne och att skaffa barn med henne. (TS: rätta mig gärna om jag har fel?).

Sedan har saker och omständigheter kommit att förändras i livet och i kärleksrelationen.
Hon är inte längre intresserad av något samliv och av sex.
De båda anser dock att äktenskapet och livet innehåller många andra ingredienser som gör det värt att fortsätta hålla ihop äktenskapet. Hon saknar uppenbarligen inte samlivet och sexet, hon vill inte göra något aktivt för att lsöa deras problem, medan TS fortfarande anser att de känslor, t ex av åtrå och lust, och deras samliv och sexliv som de en gång hade, fortfarande är mycket viktiga för honom och viktiga delar i livet.

Jag förmodar att TS, liksom jag själv och jag tror alla män jag någonsin träffat i hela mitt liv, aldrig skulle ha gått in i förhållandet och äktenskapet, aldrig skulle ha skaffat barn med henne, om hon i förväg hade vetat, och om hon hade varit ärlig med det, att efter barnafödslar och 15 års äktenskap så kommer hon inte att vilja ha något samliv och hon kommer inte ha något sexliv med sin man.

När det senare i livet visar sig att det blev på detta sätt så känner man sig faktiskt grundlurad, vilket man ju också faktiskt är.
En mycket betydande och viktig del i den ömsesidiga kärleken har ju berövats den ena parten, utan någon som helst kommunikation i ämnet och utan att han har blivit tillfrågad eller har fått delta överhuvudtaget i något beslut om denna livsavgörande förändring som bara den ena parten helt ensidigt står för.

TS undrar hur andra tycker att han ska göra, han tycker att inget alternativ är bra, och han frågar efter andras erfarenheter.
Efter väldigt många inlägg i tråden så är det väldigt få, knappast ens någon, som har besvarat TS frågeställningar utan tråden har i flera fall urartat till något helt annat.

Mitt eget råd och min egen erfarenhet är fortfarande att i många fall kan älskarinna/älskare vara det bästa för alla inblandade parter, eller åtminstone det minst dåliga alternativet. Jag själv och flera som jag känner mycket väl har fått livet att fungera på ett mycket bra sätt tack vare att man har älskarinna/älskare och detta utan att det på något sätt har negativt påverkat ens partner, barnen, familjen eller någon, eller något annat, i livet runtomkring.
Jag är för min egen del helt övertygad att det finns rätt många både kvinnor och män som delar mina erfarenheter och jag ser ingen stor dramatik i det.

Jag vet att andra gillar att förfasa sig, fördöma och skrika katastrof och liknande när det gäller min och mångas syn på saken. Det står er självfallet fritt.
Det enda jag kan göra är att berätta om min syn, om mina egna erfarenheter, som också delas av flera jag känner, och mot denna bakgrund kan jag bara besvara TS frågeställningar och ärligt ge mitt råd, annars skulle jag ljuga.

Ts skriver att de aldrig diskuterat hur de känner för sitt sexliv, alltså har de inte gjort tillräckligt för att ta itu med problemet. Om de började prata på allvar om sexlivet kanske de skulle kunna komma fram till en lösning för att hitta tillbaka till varandra. Eller så skulle de kanske komma fram till att det bästa är ett öppet förhållande eller separation. Att vara otrogen utan att ens ha försökt kommunicera ordentligt är bara fegt och egoistiskt.

Anonym (Bra lösning för alla)

Mon 10 May 2021 18:11

#46

Anonym (jaha) skrev 2021-05-10 15:24:18 följande:

Ja relationen har varat i 17 år förmodligen för att de litar på varandra och har starka band till varandra som kommer upplösas ganska fort i samma sekund TS otrohet kommer fram. Eller har du missat att alla förhållanden bygger på förtroende?

Japp, men alla dessa fina känslor du räknar upp kan man uppleva UTAN att svika, såra och förnedra sina närmaste. Det ena utesluter inte det andra som du verkar vilja få oss att tro.

Ja, människor och förhållanden förändras över tid, det är därför människor har uppfunnit en fantastisk uppfinning... språk... så man kan kommunicera med varandra och reda ut eventuella problem/missnöje. En annan fiffig uppfinning är separation/skilsmässa vilket funkar som så att... när man kommunicerat med varandra och inte kommer fram till någon bra lösning så kan man gå varsin väg som vänner med bibehållen tillit och respekt för varandra... jättefiffigt.

Jo vi har nog alla läst dina råd i många trådar och de går alltid ut på att man ska svika och ljuga sig ut problem. Men det har nog främst med dina väldigt störda värderingar att göra eller hur "man med egen erfarenhet"?

Självklart förfasar sig folk över din total brist på moral och empati när du förespråkar att folk ska svika, riskera att såra och förnedra människor som ska föreställas stå dem närmast. De är ju ett ganska vidrigt sätt att behandla sina nära och kära.

Jo det är nog många som känner nån som varit otrogen, finns ju idioter till allt. Men minst lika många känner ju folk som kan hantera missnöje i sin relation på ett värdigt sätt.

Jag förutsätter också att de har starka band till varandra och jag litar på att det bl a är därför som TS vill fortsätta deras äktenskap. Har du missat att han skriver det?

Mitt inlägg förutsätter alltså att det inte kommer fram. Så som jag är övertygad att det fungerar i verkligheten och i väldigt många fall.
Du citerar mitt inlägg men förutsätter saker som inte alls stämmer med mitt inlägg.
Då är det givetvis bättre och mera rätt att du skriver ett eget fristående inlägg, och att du riktar dina råd direkt till TS, istället för att citera mitt inlägg som handlar om helt andra saker än det som du hittar på.

Jag litar också på att TS vet mera än du om sitt eget äktenskap.
Som jag läser hans inlägg så har han inte längre möjlighet uppleva dessa fina känslor med sin fru eftersom hon ensidigt har valt att sluta med det. Jag litar på att han har koll på det.
Till skillnad mot dig så tror jag att såväl TS som hans fru behärskar språket och jag har som sagt ingen anledning ställa större tilltro till dig än till TS.
Jag läser TS inledning som att han bedömer det inte vara möjligt att prata bort deras problem.

Har du missat att TS skriver att han i övrigt är nöjd med förhållandet, jag läser det som att hans fru är helt nöjd med så som det nu fungerar, och han skriver inte att någon av dem vill skilja sig.
Men du tror att du har rätt att bestämma över dem båda?

Nej, jag kan inte se att folk i allmänhet förfasar sig över mig som person eller över mina inlägg. Tvärtom faktiskt så tycker jag att de flesta inte förfasar sig alls och inte kommer med fula påhopp utan de allra flesta tycker som jag att vi alla skulle kunna hålla oss på en saklig nivå trots att vi har olika uppfattningar. Jag tror de flesta på detta forum tycker att även du borde klara det.
Det är bara du som förfasar dig och kommer med fula uttryck och påhopp, och möjligen en till, men jag vet inte för du/ni är svåra att hålla isär...

Du väljer att skriva i tråden men har du ingen tilltro till TS och har du ingen respekt för TS frågeställningar? Hur kan du själv strunta i det han ber om och vem är du som anser dig ha rätt att beordra mig och andra att strunta i vad TS ber om?
Han har frågeställningar och han önskar input från dem med erfarenhet, har du missat det?

Du tycker att alla som är otrogna är idioter.
Det får stå för dig och jag tycker det uttrycket säger mycket mera om dig än om någon annan peson.
Jag kanske skulle kunna förstå dig, t o m respektera, om du sade att enligt dig så är det en idiotisk handling att vara otrogen. Men det är något helt annat än att generalisera som du och kalla andra människor för idioter.

Innan du hoppar på mig igen och innan du citerar mitt inlägg så läs vad jag har skrivit i stället för att hitta på saker som du tror att jag har skrivit. Om du citerar och svarar mig så måste du åtminstone respektera de förutsättningar som jag har skrivit och inte hitta på något helt eget.
Självfallet får du hitta på vad du vill och hitta på dina egna förutsättningar men då är det givetvis rätt att göra det i ett eget fristående inlägg.

Anonym (Bra lösning för alla)

Mon 10 May 2021 18:23

#47

Anonym (nej) skrev 2021-05-10 15:30:38 följande:

Ts skriver att de aldrig diskuterat hur de känner för sitt sexliv, alltså har de inte gjort tillräckligt för att ta itu med problemet. Om de började prata på allvar om sexlivet kanske de skulle kunna komma fram till en lösning för att hitta tillbaka till varandra. Eller så skulle de kanske komma fram till att det bästa är ett öppet förhållande eller separation. Att vara otrogen utan att ens ha försökt kommunicera ordentligt är bara fegt och egoistiskt.

Jag är övertygad att TS själv vet bättre än du om det skulle ha funnits förutsättningar att prata bort hennes problem.
Såvitt jag kan utläsa av inledningen så bedömer han inte att det skulle gå att prata bort.
Jag är också övertygad att TS bättre än du kan bedöma om det nu efter 17 års äktenskap skulle vara lämpligt att föreslå att de nu skulle börja med ett öppet förhållande. Men han har inte skrivit det som ett alternativ och jag tror inte att det skulle vara ett vettigt förslag eller alternativ för någon av dem.
Så vitt jag kan förstå så vill ingen av dem skiljas/separera, så det vet jag itne var du får det ifrån.
Jag tror alltså att TS själv bäst kan bedöma om ordentlig kommunikation skulle ha kunnat lösa hennes problem, men han har inte i trådstarten tagit upp det alternativet.
Om du tycker att det är fegt och egoistiskt att skaffa en älskarinna så respekterar jag att du tycker så.
Jag tror inte att ett sådant här problem som TS beskriver, och motsvarande problem som så många andra beskriver, kan dömas ut och avfärdas så enkelt och lättvindigt.

Vad är din dom och dina fula ord över att hon, utan kommunikation och utan ömsesidig överenskommelse, helt och hållet ensidigt har beslutat sig för att ta bort en viktig del i relationen, en del som givetvis har funnits tidigare och som har varit en ömsesidig del i deras relation och en förutsättning för att han skulle gifta sig och skaffa barn med henne.
Det ena är enligt dig egoistiskt men inte det andra???

Anonym (nej)

Mon 10 May 2021 20:30

#48

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-10 18:23:32 följande:

Jag är övertygad att TS själv vet bättre än du om det skulle ha funnits förutsättningar att prata bort hennes problem.
Såvitt jag kan utläsa av inledningen så bedömer han inte att det skulle gå att prata bort.
Jag är också övertygad att TS bättre än du kan bedöma om det nu efter 17 års äktenskap skulle vara lämpligt att föreslå att de nu skulle börja med ett öppet förhållande. Men han har inte skrivit det som ett alternativ och jag tror inte att det skulle vara ett vettigt förslag eller alternativ för någon av dem.
Så vitt jag kan förstå så vill ingen av dem skiljas/separera, så det vet jag itne var du får det ifrån.
Jag tror alltså att TS själv bäst kan bedöma om ordentlig kommunikation skulle ha kunnat lösa hennes problem, men han har inte i trådstarten tagit upp det alternativet.
Om du tycker att det är fegt och egoistiskt att skaffa en älskarinna så respekterar jag att du tycker så.
Jag tror inte att ett sådant här problem som TS beskriver, och motsvarande problem som så många andra beskriver, kan dömas ut och avfärdas så enkelt och lättvindigt.

Vad är din dom och dina fula ord över att hon, utan kommunikation och utan ömsesidig överenskommelse, helt och hållet ensidigt har beslutat sig för att ta bort en viktig del i relationen, en del som givetvis har funnits tidigare och som har varit en ömsesidig del i deras relation och en förutsättning för att han skulle gifta sig och skaffa barn med henne.
Det ena är enligt dig egoistiskt men inte det andra???

Hur kan du utläsa att han inte tror att det lönar sig att diskutera det? Och hur vet du att det enbart är ett beslut av henne att lägga ner sexlivet? Det kanske finns bakomliggande orsaker till det uteblivna sexet som vi inte vet något om och som kanske inte ens är uppenbara för dem själva. Jag tror inte att hon beslutat att inte ha sex bara för att jävlas med honom.
Det är inte jag som avfärdar problemet, tvärtom är det att ta det på största allvar att råda ts att prata ordentligt med frun för att kunna komma vidare.
Jag tycker inte heller att skilsmässa bör vara första alternativet, men om de inte lyckas lösa sina problem kan det tyvärr vara så att det är det bästa valet.

Anonym (Bra lösning för alla)

Tue 11 May 2021 10:15

#49

Anonym (nej) skrev 2021-05-10 20:30:07 följande:

Hur kan du utläsa att han inte tror att det lönar sig att diskutera det? Och hur vet du att det enbart är ett beslut av henne att lägga ner sexlivet? Det kanske finns bakomliggande orsaker till det uteblivna sexet som vi inte vet något om och som kanske inte ens är uppenbara för dem själva. Jag tror inte att hon beslutat att inte ha sex bara för att jävlas med honom.
Det är inte jag som avfärdar problemet, tvärtom är det att ta det på största allvar att råda ts att prata ordentligt med frun för att kunna komma vidare.
Jag tycker inte heller att skilsmässa bör vara första alternativet, men om de inte lyckas lösa sina problem kan det tyvärr vara så att det är det bästa valet.

TS har gjort en ganska bra beskrivning och i den står inget om att han bedömer att det skulle vara möjligt lösa deras problem genom att diskutera det.
Och jag känner alltså tilltro till att TS efter 17 års äktenskap med henne bättre kan bedöma det än vad någon av oss andra i en tråd kan göra.

Jag förutsätter och anser det självklart att det som vanligt finns bakomliggande orsaker. Jag har verkligen INTE sagt att hon lagt ned för att jävlas.

Självfallet är det bra att i första hand försöka prata bort problemet, om det skulle vara möjligt, och jag ha aldrig sagt något annat. Men jag noterar att det i tråden och enligt TS inte är aktuellt eftersom TS i sina frågeställningar inte haft med det som alternativ.

Vi verkar alla överens om, och TS har berättat, att skilsmässa inte är aktuellt, åtminstone inte i första hand.
Så vitt jag förstår så önskar både TS och hans fru att äktenskapet ska bestå.
Jag besvarar TS frågeställningar och berättar, med utgångspunkt i frågan, att jag och flera av mina nära vänner, liksom omskrivet och bevittnat i många olika sammanhang, har valt att ha älskarinna/älskare och att det har helt eller delvis löst det här problemet och att det har fungerat bra. I de flesta fall att föredra framför skilsmässa.
Om jag svarade något annat till TS så skulle jag ljuga.

Anonym (FF)

Tue 11 May 2021 12:00

#50

Anonym (.) skrev 2021-05-07 12:57:07 följande:

Man bör också, som flera nämnt, vara medveten om att människan är biologiskt programmerad att binda sig känslomässigt till den man ligger med. Också därför många som slutar ha sex med varann glider isär.

Därav, fara att bli kär fast man inte tänkt det.

Det händer väll mer hos kvinnor än män. Män kan ju oftast inte binda sig kännslomässigt även fast dom har en sexuell relation.

Anonym (XXX)

Tue 11 May 2021 12:46

#51

Anonym (jaha) skrev 2021-05-09 21:23:45 följande:

Tror inte det behöver vara klankultur för att någon ska vilja skada någon som deltagit i att fucka upp livet för dem... det är ju därför jag frågade varför människor med taskig moral alltid förväntar sig att andra ska reagera jätte jätte vixet tillbaka?

Det verkar nästan som att man räknar iskallt med att det är bara en själv som får bete sig egoistiskt och omoget mot andra. Alla andra ska alltid agera jättemoget och korrekt tillbaka.

Nej, och jag nämnde ju också ett exempel på en danska och ett exempel på en tyska, som gick bananas och till och med mördade respektive älskares barn, när respektive kvinna förstod att det aldrig skulle bli hon och älskaren...

Klankulturerna är speciella på det sättet, att det inte är EN person som går bananas, utan de har uppfattningen att de tillsammans måste upprätta klanens heder genom blod och sådana primitiva föreställningar. De behöver alltså inte vara psykiskt sjuka.Har man gift sig in i en sådan kultur, måste man alltså vara väldigt försiktig.

Anonym (jaha)

Wed 12 May 2021 12:01

#52

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-10 18:23:32 följande:

Jag är övertygad att TS själv vet bättre än du om det skulle ha funnits förutsättningar att prata bort hennes problem.
Såvitt jag kan utläsa av inledningen så bedömer han inte att det skulle gå att prata bort.
Jag är också övertygad att TS bättre än du kan bedöma om det nu efter 17 års äktenskap skulle vara lämpligt att föreslå att de nu skulle börja med ett öppet förhållande. Men han har inte skrivit det som ett alternativ och jag tror inte att det skulle vara ett vettigt förslag eller alternativ för någon av dem.
Så vitt jag kan förstå så vill ingen av dem skiljas/separera, så det vet jag itne var du får det ifrån.
Jag tror alltså att TS själv bäst kan bedöma om ordentlig kommunikation skulle ha kunnat lösa hennes problem, men han har inte i trådstarten tagit upp det alternativet.
Om du tycker att det är fegt och egoistiskt att skaffa en älskarinna så respekterar jag att du tycker så.
Jag tror inte att ett sådant här problem som TS beskriver, och motsvarande problem som så många andra beskriver, kan dömas ut och avfärdas så enkelt och lättvindigt.

Vad är din dom och dina fula ord över att hon, utan kommunikation och utan ömsesidig överenskommelse, helt och hållet ensidigt har beslutat sig för att ta bort en viktig del i relationen, en del som givetvis har funnits tidigare och som har varit en ömsesidig del i deras relation och en förutsättning för att han skulle gifta sig och skaffa barn med henne.
Det ena är enligt dig egoistiskt men inte det andra???

Mmm precis, det är ju här dina sneda värderingar kommer in i bilden. För dig är svek, lögner och förnedring av sin partner ett helt ok alternativ, precis lika bra som vilket annat alternativ som helst.

Och det är oxå vad dina argument bygger på, vill du prata med din partner, helt ok, vill du skita i det och bedra henne, helt ok det med. Och visst stämmer det att tar man bort all slags moral och empati ur ekvationen så är ju svek, lögner och förnedring ett alternativ precis som som alla andra. Men som tur är resonerar de flesta människor inte lika empatistörd och moralbefriat som du gör.

Anonym (jaha)

Wed 12 May 2021 12:33

#53

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-10 18:11:44 följande:

Jag förutsätter också att de har starka band till varandra och jag litar på att det bl a är därför som TS vill fortsätta deras äktenskap. Har du missat att han skriver det?

Mitt inlägg förutsätter alltså att det inte kommer fram. Så som jag är övertygad att det fungerar i verkligheten och i väldigt många fall.
Du citerar mitt inlägg men förutsätter saker som inte alls stämmer med mitt inlägg.
Då är det givetvis bättre och mera rätt att du skriver ett eget fristående inlägg, och att du riktar dina råd direkt till TS, istället för att citera mitt inlägg som handlar om helt andra saker än det som du hittar på.

Jag litar också på att TS vet mera än du om sitt eget äktenskap.
Som jag läser hans inlägg så har han inte längre möjlighet uppleva dessa fina känslor med sin fru eftersom hon ensidigt har valt att sluta med det. Jag litar på att han har koll på det.
Till skillnad mot dig så tror jag att såväl TS som hans fru behärskar språket och jag har som sagt ingen anledning ställa större tilltro till dig än till TS.
Jag läser TS inledning som att han bedömer det inte vara möjligt att prata bort deras problem.

Har du missat att TS skriver att han i övrigt är nöjd med förhållandet, jag läser det som att hans fru är helt nöjd med så som det nu fungerar, och han skriver inte att någon av dem vill skilja sig.
Men du tror att du har rätt att bestämma över dem båda?

Nej, jag kan inte se att folk i allmänhet förfasar sig över mig som person eller över mina inlägg. Tvärtom faktiskt så tycker jag att de flesta inte förfasar sig alls och inte kommer med fula påhopp utan de allra flesta tycker som jag att vi alla skulle kunna hålla oss på en saklig nivå trots att vi har olika uppfattningar. Jag tror de flesta på detta forum tycker att även du borde klara det.
Det är bara du som förfasar dig och kommer med fula uttryck och påhopp, och möjligen en till, men jag vet inte för du/ni är svåra att hålla isär...

Du väljer att skriva i tråden men har du ingen tilltro till TS och har du ingen respekt för TS frågeställningar? Hur kan du själv strunta i det han ber om och vem är du som anser dig ha rätt att beordra mig och andra att strunta i vad TS ber om?
Han har frågeställningar och han önskar input från dem med erfarenhet, har du missat det?

Du tycker att alla som är otrogna är idioter.
Det får stå för dig och jag tycker det uttrycket säger mycket mera om dig än om någon annan peson.
Jag kanske skulle kunna förstå dig, t o m respektera, om du sade att enligt dig så är det en idiotisk handling att vara otrogen. Men det är något helt annat än att generalisera som du och kalla andra människor för idioter.

Innan du hoppar på mig igen och innan du citerar mitt inlägg så läs vad jag har skrivit i stället för att hitta på saker som du tror att jag har skrivit. Om du citerar och svarar mig så måste du åtminstone respektera de förutsättningar som jag har skrivit och inte hitta på något helt eget.
Självfallet får du hitta på vad du vill och hitta på dina egna förutsättningar men då är det givetvis rätt att göra det i ett eget fristående inlägg.

Japp, men du undviker såklart att ta med sambandet mellan stark samhörighet i ett förhållande och att behandla varandra med ärlighet och respekt. Du försöker i vanlig ordning göra det till två helt skilda saker som kan existera helt parallel från varandra utan någon koppling till varandra. Kärlek, samhörighet och starka band är inte förenligt med svek, lögner och förnedring.

Jo, du förutsätter ALLTID att det inte kommer fram, och det är ju något som alla som är eller vill vara otrogna förutsätter. Problemet är att risken alltid finns att det kommer fram ändå vare sig man vill det eller inte vilket du aldrig har med i din argumentation utan framställer det som att det är ett val man själv gör. Ungefär som att om jag väljer att det inte ska komma fram så kommer det såklart aldrig någonsin ske och jag riskerar inget. Du målar upp en falsk och förskönad bild.

Jag tror att alla som läst "man med egen erfarenhet " (eller alla olika alias du använder) inlägg i olika trådar är oxå väl medvetna om vilken respons de brukar få, och denna tråd är inget undantag. Att du sen inte vill se det så är inte speciellt förvånande.

Jag har all respekt för TS dilemma men till skillnad från dig respekterar jag ju även hans fru och barn och deras relation till TS och det är precis därför jag försöker få honom att inse risken han tar genom en otrohet, vad han sätter på spel och vilka konsekvenser det kan komma att få. Du å andra sidan försöker få en eventuell otrohet att framstå som helt riskfritt och totalt konsekvensfritt. Dina råd och argument rimmar ju ganska illa med din påstådda respekt för TS och hans familj. Man ju kan nästa tro att du vill TS och hans familj illa, varför skulle du annars råda honom att göra något som kan förstöra hans familj?

Japp, jag tycker människor som är otrogna är idioter eftersom det är trotts allt våra handlingar som definierar vem vi är. Agerar man idiotiskt mot andra människor så är man såklart en idiot. Givetvis kan även idioter mogna och bli kloka men det räknas enbart när de agerar efter det. Man blir inte klok genom att agera som en idiot. Klok blir man först när man agerar klokt.

Jag "hoppar inte på dig" jag påpekar bara uppenbara brister i moral och empati i dina inlägg.

Anonym (Bra lösning för alla)

Wed 12 May 2021 15:23

#54

Anonym (jaha) skrev 2021-05-12 12:33:31 följande:

Japp, men du undviker såklart att ta med sambandet mellan stark samhörighet i ett förhållande och att behandla varandra med ärlighet och respekt. Du försöker i vanlig ordning göra det till två helt skilda saker som kan existera helt parallel från varandra utan någon koppling till varandra. Kärlek, samhörighet och starka band är inte förenligt med svek, lögner och förnedring.

Jo, du förutsätter ALLTID att det inte kommer fram, och det är ju något som alla som är eller vill vara otrogna förutsätter. Problemet är att risken alltid finns att det kommer fram ändå vare sig man vill det eller inte vilket du aldrig har med i din argumentation utan framställer det som att det är ett val man själv gör. Ungefär som att om jag väljer att det inte ska komma fram så kommer det såklart aldrig någonsin ske och jag riskerar inget. Du målar upp en falsk och förskönad bild.

Jag tror att alla som läst "man med egen erfarenhet " (eller alla olika alias du använder) inlägg i olika trådar är oxå väl medvetna om vilken respons de brukar få, och denna tråd är inget undantag. Att du sen inte vill se det så är inte speciellt förvånande.

Jag har all respekt för TS dilemma men till skillnad från dig respekterar jag ju även hans fru och barn och deras relation till TS och det är precis därför jag försöker få honom att inse risken han tar genom en otrohet, vad han sätter på spel och vilka konsekvenser det kan komma att få. Du å andra sidan försöker få en eventuell otrohet att framstå som helt riskfritt och totalt konsekvensfritt. Dina råd och argument rimmar ju ganska illa med din påstådda respekt för TS och hans familj. Man ju kan nästa tro att du vill TS och hans familj illa, varför skulle du annars råda honom att göra något som kan förstöra hans familj?

Japp, jag tycker människor som är otrogna är idioter eftersom det är trotts allt våra handlingar som definierar vem vi är. Agerar man idiotiskt mot andra människor så är man såklart en idiot. Givetvis kan även idioter mogna och bli kloka men det räknas enbart när de agerar efter det. Man blir inte klok genom att agera som en idiot. Klok blir man först när man agerar klokt.

Jag "hoppar inte på dig" jag påpekar bara uppenbara brister i moral och empati i dina inlägg.

Du väljer medvetet att kalla andra människor, och människor du inte ens känner, för idioter, och sedan gör du en lång utläggning som skulle försvara ditt val.

Jag är helt införstådd med att människor kan göra idiotiska val,
liksom du gör ett idiotiskt val när du på detta sätt generaliserande fördömer och nedvärderar andra människor, trots att du inte ens känner dem.
Det är ett exempel på sådana idiotiska val som människor gör.
Men jag för min egen del väljer medvetet avstå från att döma ut dig som varande en idiotisk människa.

Det är väldigt stor skillnad mellan att vissa människor gör idiotisk val till att generellt döma ut vissa människor som idioter.

För mig har du diskvalificerat dig själv från att jag skulle kunna se dig som part i ett resonemang.

Som vanligt har du inte förmåga hålla ditt inlägg på en saklig nivå och du klarar inte att bemöta mina påståenden eller argument på något sakligt sätt.
Du ägnar dig åt att påstå att jag har skrivit, eller att jag tycker saker, som jag aldrig har skrivit och som jag inte tycker.
Om du kunde åtminstone försöka hålla dig till saklighet, om du kunde avstå från tillmälen och fula ord, och om du kunde avstå från att ljuga om mig och det jag skrivit, så skulle jag inte ha några som helst problem att acceptera att du har en annan åsikt än jag och jag skulle gärna resonera med dig om våra olika åsikter.
Men dina lögner, din osaklighet och att du medvetet väljer att fördöma människor som du inte känner gör att du har valt att diskvalificera dig själv.

Jag är ledsen för att jag med anledning av ditt bemötande finner anledning skriva det följande stycket till dig.
Tyvärr finner jag anledning berätta för dig att det intryck du ger mig av dig själv som person gör att jag känner stor förståelse för, och tom spontant känner jag empati med den, partner som valde att vara otrogen mot dig.
Jag känner förståelse för den människan och jag skulle inte kunna säga att jag tycker att den personen gjorde ett idiotiskt val, snarare tvärtom.

Anonym (jaha)

Wed 12 May 2021 16:41

#55

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-12 15:23:08 följande:

Du väljer medvetet att kalla andra människor, och människor du inte ens känner, för idioter, och sedan gör du en lång utläggning som skulle försvara ditt val.

Japp, jag utgår ifrån vad man gör och inte från vad man själv tycker om det man gör. Beter man sig som en idiot mot andra människor så är man förmodligen en idiot oavsett vad man själv tycker om sig själv.

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-12 15:23:08 följande:

Jag är helt införstådd med att människor kan göra idiotiska val,
liksom du gör ett idiotiskt val när du på detta sätt generaliserande fördömer och nedvärderar andra människor, trots att du inte ens känner dem.
Det är ett exempel på sådana idiotiska val som människor gör.
Men jag för min egen del väljer medvetet avstå från att döma ut dig som varande en idiotisk människa.

Japp, och det är ju precis det som är problemet med dina argument . Du lindar in ren svinaktigt beteende (svek, lögner, manipulation, förnedring) i fina floskler om respekt och frihet och tror att folk är så duma att de inte förstår det. För skalar man bort alla floskler, vad är det du egentligen säger?.. Du säger att det är helt ok att svika, ljuga och förnedra sin partner och att man inte alls ska sträva efter att försöka lösa saker på bättre sätt om man inte vill. Punkt slut.

Anonym (Bra lösning för alla) skrev 2021-05-12 15:23:08 följande:

För mig har du diskvalificerat dig själv från att jag skulle kunna se dig som part i ett resonemang.

Som vanligt har du inte förmåga hålla ditt inlägg på en saklig nivå och du klarar inte att bemöta mina påståenden eller argument på något sakligt sätt.
Du ägnar dig åt att påstå att jag har skrivit, eller att jag tycker saker, som jag aldrig har skrivit och som jag inte tycker.
Om du kunde åtminstone försöka hålla dig till saklighet, om du kunde avstå från tillmälen och fula ord, och om du kunde avstå från att ljuga om mig och det jag skrivit, så skulle jag inte ha några som helst problem att acceptera att du har en annan åsikt än jag och jag skulle gärna resonera med dig om våra olika åsikter.
Men dina lögner, din osaklighet och att du medvetet väljer att fördöma människor som du inte känner gör att du har valt att diskvalificera dig själv.

Jag är ledsen för att jag med anledning av ditt bemötande finner anledning skriva det följande stycket till dig.
Tyvärr finner jag anledning berätta för dig att det intryck du ger mig av dig själv som person gör att jag känner stor förståelse för, och tom spontant känner jag empati med den, partner som valde att vara otrogen mot dig.
Jag känner förståelse för den människan och jag skulle inte kunna säga att jag tycker att den personen gjorde ett idiotiskt val, snarare tvärtom.

För mig diskvalificerade du dig själv redan första gången du började argumentera för att bejaka svek och lögner. Såna sjukliga värderingar och total brist på empati för de som drabbas hör enligt mig hemma på anstalt.

Jag är saklig när jag påpekar bristerna i dina argument. Att du inte gillar det gör inte det mindre sakligt.

Vad du personligen tycker om mig är totalt ointressant och inte värt att kommentera. Du är såklart fri att tycka vad du vill om mig. Och jag är såklart fri att inte bry mig

silver33

Wed 12 May 2021 18:54

#56

Jag tänker att ni träffas, men måste hålla det väldigt diskret.

Det klarar ni säkert!

Älskarinna?

INNEHÅLL