Hur dela upp utgifter vid obetald föräldraledighet och deltidsarbete

Absolut så förstod jag det. Men det går inte rakt av att säga att delad ekonomi är separat ekonomi (vilket jag ftolkade din kommentar som). Inte ovanligt att missförstånd uppstår när folk uttrycker att de har delad ekonomi

Man kan inte på egen hand bestämma att minska sin inkomst och förvänta sig betala nåt annat än 50/50.

Hur har ni gjort tidigare?

Generellt anser jag det självklart att man delar på inkomstförlust vid föräldraledighet men då måste det ju också vara en gemensam diskussion om hur många dagar man ska ta ut etc.

Jag håller helt med här.
Är det ett gemensamt beslut att ha barnen/barnet hemma och att förälder A är den som ska göra det. Men då vill B samtidigt arbeta deltid?
Nu är det här helt hypotetiskt och lär inte hända mig och min man men vi är familj. Vi är familjen AB. Alla pengar in är allas pengar och utgifterna får vi anpassa efter vad vi gemensamt har att röra oss med.
Så om vi tillsammans bestämt av någon anledning att A är hemma med barn och B för en tid inte orkar/kan/vill jobba mer än deltid så får vi försöka lösa det. 
Annars är det ju som att man bara är två personer som råkar bo under samma tak om man inte pratar om sånt här tillsammans.
Det kanske visar sig att ekonomin inte håller överhuvudtaget om man gör så här, då får man sätta sig och kompromissa.

Hur har den som ska gå oavlönad tänkt att ekonomin ska gå ihop?

En sån sak kommer man fram till tillsammans, om man som familj har råd med att den ene går hemma utan ersättning.

Jävla tramsande.

Skola in ungen på förskola när den är runt året, gå sen tillbaks o jobba som en normal människa. Säg samtidigt till din partner att kamma sig o börja jobba fulltid.

Hur många timmar tänker du att en normal 1-åring (du skrev ju om normala människor som jobbade heltid så då får väl barnet antas vara normalt) bör vara på förskolan?

Det är väl en ickefråga? Om deltidslönen räcker till allting så kan ju den betala allt, annars kan ju inte den andra vara hemma om den inte kan leva på sparpengar. En förutsättning är ju såklart att man är överens. Jag är hemma obetalt under barnets första levnadsår och var det även med vårt äldre barn, men då har vi ju förberett och sparat pengar som backup och har gemensam ekonomi samt dragit ner på en del kostnader för att kunna spara föräldradagarna till senare.

Under dessa förutsättningar så får ju den som är hemma obetalt ha sparpengar hen kan ta av för att försörja sin del av familjens ekonomiska ansvar och då självklart att man delar 50/50.

Jag var hemma obetalt under barnens (tvillingar) första 10 månader. Vi hade gemensam ekonomi och det var ett gemensamt beslut vi tog innan barnen föddes. Vi visste att sambons lön täckte våra ekonomiska behov. 

Vill båda att personen är hemma på heltid?

Med delad ekonomi så får den som är hemma obetalt ta av sina sparpengar till sin halva del av hushållets utgifter.

Den som arbetar deltid betalar sin halva med lönen, om deltidslönen inte räcker får även denna person ta av sina sparpengar.

Barnet bör vara på förskolan i den utsträckning det krävs för att föräldrarna skall kunna arbeta.

Barnets behov av interaktion och samspel med andra barn och de pedagogiska övningar de gör på förskolan är nog mättat efter en 5-6tim om dagen, vilket speglas ganska väl av de "15tim-tider" kommunerna erbjuder alla barn.

Det är dock inga problem för barnet att vara 9-10tim om dagen så att föräldrarna kan sköta ett normalt heltidsjobb på 8tim+restid.

Anser man det "för mycket" av någon anledning så pratar man ihop sig o går ner till 80% en tid. Förslagsvis den ena 2tim på morgonen o den andra 2tim på eftermiddagen, då skulle barnet kunna börja runt 9 o hämtas vid 14.

Nja, det är ju endast barn över tre år som omfattas av kommunens gratis 15-timmars (så kallad allmän förskola) och det är olika i olika kommuner hur timmarna fördelas - vissa kan välja mellan fem timmar per dag tre dagar i veckan och eller tre timmar fem dagar i veckan, eller så är det bara ett av alternativen som erbjuds. I övrigt bra förslag att båda jobbar deltid där den ena börjar senare och den andra slutar tidigare!

50/50, för den som har noll inkomst får antingen betala med  sina sparpengar eller börja ta ut fp. Den som jobbar deltid får förhoppningsvis ut så att det täcker hens del av utgifterna, annars får hen ta av sina sparpengar eller gå upp i tid.

Jag förstår inte hur man FRIVILLIGT vill försätta sig i den klassiska kvinnofällan. Det är det i särklass dummaste man kan göra. Vill du vara hemma mer med barnen förslår jag att du går ner till 75% eller kanske till och med 50%. Men att helt avstå från någon inkomst och att dessutom få ett stort glapp i CV:t kommer att slå tillbaka i framtiden. Att ni dessutom skulle klara er på en persons deltidslön ställer jag mig ytterst tveksam till, såtillvida att din partner inte är en höginkomsttagare utav rang.

Tänk till innan du fattar ett beslut.

Jag tycker att hushållsarbete, oavsett föräldraledigt, vem som tjänar vad, vem som inte tjänar vad är bäst att dela upp efter kön. Det finns mansuppgifter och så finns det kvinnouppgifter. Om han gör alla mansuppgifter så stör inte det mig det minsta om jag så behöver göra allt annat.

Mansuppgifter är allt som är äckligt: Städa toaletten, rensa avloppet, slänga sopor och bajsblöjor (naturligtvis tog jag dem om han inte var hemma) samt att ta hand om magsjuka barn, eller mig om jag är magsjuk och klara sig själv om han är magsjuk. Pott-träningen var också hans jobb.

Gör han det är jag mer än ok att sköta precis allt. Inte feminism eller jämnställdhet, utan könsuppdelat. 

Vår dotter lärde sig detta jättefort att bajsblöja är pappablöja. Hon kallade det tom så "pappablöja".

Det står inte hur länge det skulle vara så det behöver ju inte alls handla om att säga upp sig utan om att helt enkelt vara föräldraledig utan föräldrapenning vilket man får lov att göra det första levnadsåret utan att det påverkar ens SGI, och gentemot jobbet får man vara föräldraledig i hela 18 månader utan att behöva visa dem att man tar ut föräldrapenning. Sedan att det är dumt att sabba sin SGI är ju en annan sak men ett år kan man som sagt vara hemma utan konsekvens för sin SGI och som föräldraledig från en tillsvidareanställning syns det ju heller inte som något glapp i CV:t. Men om det handlar om att säga upp sig håller jag med dig om att man bör undvika det.