Oroar mig för det mesta. Hur ska man jobba för att bli kvitto oro?

Som jag svarat i andra trådar på detta tema.

Jag accepterar ångesten och oron, tänker stt ?okej nu är der nog inte fara å färde på riktigt utan min överdrivna oro här?. Identifierar.

Sen brukar jag ge mig några dagar - typ ?om jag är orolig på söndag/om tre dagar/nätnästa vardag så får jag göra nåt men tills dess släpper jag det?. Magiskt nog försvinner det nästan alltid då. :)

Skapa en slags metakognition kring dina tankar. Lyft dig själv ut från situationen och byt perspektiv.
Om du behöver, ha en anteckningsbok där du skriver upp ett antal frågor som du kan beta av en i sänder när du hamnar i oro.
Vad är det exakt jag tror ska hända?
Hur stor är risken att det händer?
Kan JAG påverka om detta händer eller inte?
Har det hänt förr, och hur gick det då?
Händer det andra, och hur går det för dem?
Finns det rent logiskt sett något som jag kan göra för att förhindra eller förebygga att det händer?

Jag skulle tro att i 99% av fallen så är det som du är orolig för inte befogat för dig just nu. Och du kan säkert konstatera att om det händer så går det bra för de flesta. Och att du själv inte har makt över skeendet.

Att ta en stund och skriva ner är bra ur fler aspekter. Dels får du ett grepp om vad för situationer som du oroas över. Du kan börja se mönster över när den här oron dyker upp, om det är vid särskilda tidpunkter kopplade till andra livsevent? Du kan se hur ofta oron kommer. Och sen när du har jobbat med detta ett tag så kan du säkert också se att mycket av det som du var orolig över inte hände.

Oro är en medfödd funktion. På savannen behövdes både eftertänksamma personer som resonerade kring skeenden likaväl som man behövde personer som agerade på instinkt. Då handlade det om föda, skydd för natten och reproduktion. Idag har vi tusen och åter tusen input som våra hjärnor behöver hantera. Vi sorterar bort mycket per automatik men en del blir kvar och sen är det mycket upp till oss vad vi gör av det. Att man lär sig att släppa sånt som man inte har en aning om, inte kan påverka och inte kan förutse. Det är livet som händer.