• frlu

    Vår 3-åring är extremt krävande

    ...Ja som rubriken låter. Vår 3-åring tar all vår energi..

    Han är en supersmart liten kille som har nära till sina känslor men framförallt är det alla hyss han hittar på som är jobbigast. Och att han inte alls lyssnar på oss, springer iväg från oss osv.

    Han rymmer till grannen, har tagit sin cykel (den är numera inlåst) och stuckit iväg, går iväg från oss i affärer, sticker iväg när vi är på lekplats. Skriker och slåss när han inte får som han vill jämt. Är dum mot sin lillebror (8 månader) genom att slå, ta saker ifrån honom osv. 
    Man måste ha koll på honom hela tiden (eller ha tv:en på för det är då han är lite still, men vi försöker begränsa tv tiden) för annars klättrar han i hyllor, öppnar frysen/kylskåpet börjar riva ut saker. Kastar leksaker när han blir arg.

    Jag/vi fattar att trots kommer det vara och han började trotsa när han fyllde 2 år. Men det börjar bli så mycket mer nu och häromdagen sa han till mig flera gånger när vi spelade med bandyklubbor "Mamma jag ska slå dig i ryggen med min klubba". Jag försökte förklara för honom att så gör man inte och man får inte slåss. Men han totalignorerar mig, säger att han ska sparka mig osv. Jag förstår inte vart det här kommer ifrån?
    Det är skitjobbigt då han drar ned stämningen och vi är så trötta jag och hans pappa. Han vaknar också kl 5 på morgonen, kommer in till oss och skriker, tänder lampor om inte vi vill gå upp. Då har vi varit uppe på natten med hans lillebror några gånger så man är rätt trött redan då.

    Just nu känns det bara hopplöst och vi vet inte hur vi ska ta oss vidare. Vi har testat träffa en kurator på Familjecentrailen några gånger, hon har haft bra råd men vi känner att vi inte kommer längre för det blir bara värre. 

    Någon som har något tips?

  • Svar på tråden Vår 3-åring är extremt krävande
  • Mortiscia80

    Gränser, gränser och gränser. Ta en bit i taget för varken ni eller pojken kommer att orka allt samtidigt. Börja kanske med affärer, han får gå och hålla en av er vuxna i handen hela tiden så han stannar vid er sida. Krånglar han får han vänta i bilen (med en vuxen i eller direkt utanför bilen). Det kan ta flera veckor att få till en rejäl bättring så håll ut! Och ge ordentligt med beröm för hur lugnt och fint han går bredvid er när ni är i en affär, försök göra detta varje gång ni märker att han gör rätt. Längre fram kan det räcka att han håller i vagnens/korgens handtag. Engagera honom också i att hålla utkik efter mat ni behöver köpa så han har något att göra och det blir mindre tråkigt.

    "Mamma jag ska slå dig med klubban!" - Nej, hotar man andra så tas klubborna bort.

    "Mamma jag ska sparka dig!" Nej, hotar man andra med våld så får man inte vara med på roligheter, då vill mamma inte leka.

    Egna leksaker som kastas tas bort. Slår han lillebror eller kastar leksaker på honom så får storebror ta time out och sedan be lillebror om ursäkt.

    Skaffa barnlås till kyl och frys, det finns självhäftande sådana som är jättebra ifall ni inte har möjlighet att hindra honom på andra sätt. Det är ju inte alltid man vill/kan låsa dörren till köket eller sätta upp barngrind.

    Om han vaknar så tidigt undrar jag om han lägger sig för tidigt på kvällarna, testa att lägga honom senare, och se till att trötta ut honom ordentligt om dagarna med fysisk aktivitet. Det låter som att han har mycket energi i kroppen som måste ut.

  • frlu
    Mortiscia80 skrev 2022-07-01 10:47:11 följande:

    Gränser, gränser och gränser. Ta en bit i taget för varken ni eller pojken kommer att orka allt samtidigt. Börja kanske med affärer, han får gå och hålla en av er vuxna i handen hela tiden så han stannar vid er sida. Krånglar han får han vänta i bilen (med en vuxen i eller direkt utanför bilen). Det kan ta flera veckor att få till en rejäl bättring så håll ut! Och ge ordentligt med beröm för hur lugnt och fint han går bredvid er när ni är i en affär, försök göra detta varje gång ni märker att han gör rätt. Längre fram kan det räcka att han håller i vagnens/korgens handtag. Engagera honom också i att hålla utkik efter mat ni behöver köpa så han har något att göra och det blir mindre tråkigt.

    "Mamma jag ska slå dig med klubban!" - Nej, hotar man andra så tas klubborna bort.

    "Mamma jag ska sparka dig!" Nej, hotar man andra med våld så får man inte vara med på roligheter, då vill mamma inte leka.

    Egna leksaker som kastas tas bort. Slår han lillebror eller kastar leksaker på honom så får storebror ta time out och sedan be lillebror om ursäkt.

    Skaffa barnlås till kyl och frys, det finns självhäftande sådana som är jättebra ifall ni inte har möjlighet att hindra honom på andra sätt. Det är ju inte alltid man vill/kan låsa dörren till köket eller sätta upp barngrind.

    Om han vaknar så tidigt undrar jag om han lägger sig för tidigt på kvällarna, testa att lägga honom senare, och se till att trötta ut honom ordentligt om dagarna med fysisk aktivitet. Det låter som att han har mycket energi i kroppen som måste ut.


    Tack för tipsen!

    Jag har sagt ett par gånger när han säger att han ska slå mig eller något liknande "Då vill inte jag leka med dig" då blir han ledsen och går iväg.

    En annan sak jag inte tog upp är att han säger till mig och sin pappa dagligen att vi är dumma. Jag vet att det inte ligger någon mening i det så, men det gör ändå ont. Allt vi gör är ju typ för honom. 

    Det där med att vakna tidigt. Han går och lägger sig mellan 19-20, då är han helt slut, somnar på några sekunder. Han sitter ju aldrig still på dagarna så jag förstår att energin är slut. Men han vaknar alltid ändå mellan 5-6 på morgonen. Ibland har han fått vara uppe längre pga något speciellt och då vaknar han ändå tidigt och då behöver han sova på dagen/gå och lägga sig tidigare för annars klarar han inte den dagen. Humöret blir ännu värre. 
  • Mortiscia80
    frlu skrev 2022-07-01 10:56:23 följande:
    Tack för tipsen!

    Jag har sagt ett par gånger när han säger att han ska slå mig eller något liknande "Då vill inte jag leka med dig" då blir han ledsen och går iväg.

    En annan sak jag inte tog upp är att han säger till mig och sin pappa dagligen att vi är dumma. Jag vet att det inte ligger någon mening i det så, men det gör ändå ont. Allt vi gör är ju typ för honom. 

    Det där med att vakna tidigt. Han går och lägger sig mellan 19-20, då är han helt slut, somnar på några sekunder. Han sitter ju aldrig still på dagarna så jag förstår att energin är slut. Men han vaknar alltid ändå mellan 5-6 på morgonen. Ibland har han fått vara uppe längre pga något speciellt och då vaknar han ändå tidigt och då behöver han sova på dagen/gå och lägga sig tidigare för annars klarar han inte den dagen. Humöret blir ännu värre. 
    Ja samma där med att säga elaka saker till andra, man förklarar att andra blir ledsna och att man då inte vill leka tillsammans. (Det gör ni säkert redan men värt att nämna för andra.) Han är ju så liten än så det här är inget man kan tvinga fram, empati tar lång tid att utvecklas men man måste börja någonstans.

    Så synd att han ändå vaknar tidigt! Har ni mörkläggningsgardin i sovrummet? Han är som sagt väldigt liten men kl. 5 är det fortfarande "mitt i natten" så man får leda tillbaka och försöka natta om. Han kanske inte somnar, men då får han ligga och läsa eller leka på sitt rum, men mamma och pappa sover och ska lämnas ifred, om ni litar på att han inte går iväg i hemmet och hittar på hyss förstås. I så fall kan man sätta en pil på en klocka att när lilla visaren är "här" (säg kl. 6 till att börja med), då är det ok att väcka mamma och pappa, Han behöver lägga om vanorna där.

    Sover han inte alls dagtid? Jag skulle försöka få honom att sova en timme dagtid så att man kan lägga honom senare, det kan hjälpa till att förskjuta sömnen.
  • nnnnnnnn

    Som sagt, gränser och lugn. Det är en stor fördel att vara två stycken föräldrar, se till att maximera föräldraledigheten så att ni har mycket ledig tid tillsammans så ni får små pauser eller kan dela upp barnen tex en tar med båda barnen ut ett tag så den andre kan ta 15 min powernap.


    Något som funkade ett hyfsat långt tag hos oss var en sk "zazu sömnträningsklocka" som är ett får som sover när det är natt, sen blir urtavlan grön när morgonen närmar sig och så vaknar fåret och urtavlan blir blå när det är dag. Man ställer själv in tiden tex att fåret somnar 20.00 och vaknar 06.30 (eller vilken tid som är rimlig). Vi hade regeln att när zazu vaknar får man smyga in och väcka en förälder. Och började med kort natt tex 20.00-05.15 så barnet lärde sig att fåret vaknar kort efter barnet, sen förlängde vi morgonen långsamt. Eftersom det gick långsamt (+5 min/vecka) så lärde barnet sig att det bara var att vänta ett kort tag innan man kunde gå upp. Hade vi börjat med 07.00 hade det blivit panik, men på ett år lyckades vi ställa om så att vi kunde sova till 7, lycka!

  • sextiotalist
    frlu skrev 2022-07-01 10:56:23 följande:
    Tack för tipsen!

    Jag har sagt ett par gånger när han säger att han ska slå mig eller något liknande "Då vill inte jag leka med dig" då blir han ledsen och går iväg.

    En annan sak jag inte tog upp är att han säger till mig och sin pappa dagligen att vi är dumma. Jag vet att det inte ligger någon mening i det så, men det gör ändå ont. Allt vi gör är ju typ för honom. 

    Det där med att vakna tidigt. Han går och lägger sig mellan 19-20, då är han helt slut, somnar på några sekunder. Han sitter ju aldrig still på dagarna så jag förstår att energin är slut. Men han vaknar alltid ändå mellan 5-6 på morgonen. Ibland har han fått vara uppe längre pga något speciellt och då vaknar han ändå tidigt och då behöver han sova på dagen/gå och lägga sig tidigare för annars klarar han inte den dagen. Humöret blir ännu värre. 
    Något jag svarade när sonen sa att vi är dumma, ja, du tycker vi är dumma, det får du göra, Att man är dum, det får man räkna att höra som förälder (ibland är man inte heller välkommen till deras kalas, då har man varit riktigt dum).
  • Themis
    frlu skrev 2022-07-01 10:56:23 följande:
    Tack för tipsen!

    Jag har sagt ett par gånger när han säger att han ska slå mig eller något liknande "Då vill inte jag leka med dig" då blir han ledsen och går iväg.

    En annan sak jag inte tog upp är att han säger till mig och sin pappa dagligen att vi är dumma. Jag vet att det inte ligger någon mening i det så, men det gör ändå ont. Allt vi gör är ju typ för honom. 

    Det där med att vakna tidigt. Han går och lägger sig mellan 19-20, då är han helt slut, somnar på några sekunder. Han sitter ju aldrig still på dagarna så jag förstår att energin är slut. Men han vaknar alltid ändå mellan 5-6 på morgonen. Ibland har han fått vara uppe längre pga något speciellt och då vaknar han ändå tidigt och då behöver han sova på dagen/gå och lägga sig tidigare för annars klarar han inte den dagen. Humöret blir ännu värre. 
    Sömn är individuellt.

    Vår son var också väldigt vaken från sin första månad i livet. BVC-sköterskan kommenterade att det var det enda barn hon hade sett som var vaken och piggelin på precis alla kontroller.

    Det hade varit helt dödfött att lägga honom kl 19-20 som 3-åring, då hade vi fått kriga i 3 timmar varje kväll.
    Han la sig kl 21 från han var 3 år och då somnade han ändå aldrig före kl 22, och hoppade glatt upp kl 06.45 nästa morron. Sovtiden på dagen på förskolan fick vi ta bort vid 16 månader för annars somnade han inte före midnatt.

    Svågerfamiljen trodde inte på oss men en midsommar när vi alla var på sommarstället var han 4 år gammal uppe och härjade till midnatt och kom ändå in och väckte dem kl 06.00 sen, så jo det finns barn som behöver mindre sömn.
    Om jag är rimligt trevlig, utgå från att du är rimligt intelligent.
  • FuckGoggleAskMe

    Få honom att sporta och springa mycket på dagarna. Lägg honom senare. Och försök att överleva tills han blir 4år eller lite till, när empatin börjar utvecklas. 

  • LSalander

    Försök att dela upp er så mycket det bara går.
    En går upp med stora på en gång när han börjar härja så de andra för vila. Nästa dag byter ni. Håll stora aktiv hela tiden. Utmana honom; ta tid varje gång han springer ett varv, kör ett varv i trädgården med olika hinder, springer så snabbt han bara kan osv. Hoppar i studsmattan längst, dansar till favvolåten osv. Ha honom på inhägnat område så han inte kan rymma. 
    Handla utan honom, en förälder är hemma m barnen och turas om.
    Gör han nånting bra; uppmuntra!  Gör han hyss, en förälder tar bort honom från situationen.
    Vad gäller sömnen är det nog bara o vänta tills han blir större. Mina barn var tyvärr likadana. Vaknade tidigt oavsett nät de la sig. 

  • frlu
    Mortiscia80 skrev 2022-07-01 11:12:07 följande:
    Ja samma där med att säga elaka saker till andra, man förklarar att andra blir ledsna och att man då inte vill leka tillsammans. (Det gör ni säkert redan men värt att nämna för andra.) Han är ju så liten än så det här är inget man kan tvinga fram, empati tar lång tid att utvecklas men man måste börja någonstans.

    Så synd att han ändå vaknar tidigt! Har ni mörkläggningsgardin i sovrummet? Han är som sagt väldigt liten men kl. 5 är det fortfarande "mitt i natten" så man får leda tillbaka och försöka natta om. Han kanske inte somnar, men då får han ligga och läsa eller leka på sitt rum, men mamma och pappa sover och ska lämnas ifred, om ni litar på att han inte går iväg i hemmet och hittar på hyss förstås. I så fall kan man sätta en pil på en klocka att när lilla visaren är "här" (säg kl. 6 till att börja med), då är det ok att väcka mamma och pappa, Han behöver lägga om vanorna där.

    Sover han inte alls dagtid? Jag skulle försöka få honom att sova en timme dagtid så att man kan lägga honom senare, det kan hjälpa till att förskjuta sömnen.
    Vi har mörkläggningsrullgardin + gardiner i hans rum. 
    Nej han sover inte dagtid.
Svar på tråden Vår 3-åring är extremt krävande