Borde jag ha blivit igångsatt?

Ingen här kan svara på det eftersom det är en medicinsk bedömning gjord av aktuell läkare med hänsyn till alla fakta i just ert unika fall. Det finns vissa risker med igångsättning och det ska man också ta hänsyn till. Ring läkaren och fråga varför hen inte tog beslut om igångsättning.

Bara för att tillväxten ökade mot slutet så vägde han väl ändå mer när han föddes än om ni blivit igångsatta tidigare? Dessutom är det ju inte lätt att veta i vecka 35 att tillväxten skulle öka lite till, det kunde ju även varit en  minskning?

Jag tror att igångsättning är något man vill undvika, det finns ju risker med det också. 

Vad är det du inte vill vara med om? Det är ju en bedömning som läkare/barnmorska gör, inte något du bestämmer. Naturligtvis vill de att man går tiden ut om det inte är något allvarligt fel på barnet. 
Ni hade ju fått stanna kvar även om du blivit igångsatt tidigare. 

Min hade en liknande utvecklingskurva neråt i procent. Han föddes BF-2 och låg då på typ -30 då. Liten moderkaka och litet barn. Det var aldrig tal om igångsättning - de kollade flödet hela tiden och så länge det var ok så fick han vara kvar.

Får man små barn så får man vara kvar för att de ska se att de inte tappar för mycket och att de får i sig nog innan man åker hem. Vi fick stanna i tre dygn och så skulle vi uppvisa en amningsvikt på 40 gram innan vi fick åka hem (Alltså väga - amma - väga igen och minst 40 gram upp). Då var jag rätt nöjd att det var barn nummer tre och att jag var kaxig nog att dels vägra ersättning innan (annars hade han ju inte orkat suga i någon större utsträckning) och hade med en sjal så jag gick runt konstant i 2 timmar innan så han skulle sova, vakna dödshungrig och äta allt han orkade. Funkade. Han ammade precis 40 gram och vi fick åka hem :) 

Jag har för mig att det går någon magisk gräns vid typ 2.8isch för när de tycker att de behöver stödmata och ev hålla mer koll. Plockar man ut barnet tidigare så kanske det tappar mindre i procent men kanske ändå är mindre i rena gram räknat.

Mina två killar har varit små, 2.7 och 2.5 respektive medans tjejerna varit större. Störst var fjärde barnet som då kom direkt efter han som varit minst. Hon vägde 3.7 kg och hade gigantisk moderkaka i jämförelse.

Man brukar väl räkna till att +-20 hör till det normala, så det är gissningsvis därför du inte blev igångsatt. Själv har jag bara fått inbokade igångsättningar när barnen varit mellan +37 och +58 % för stora.

Kan inte svara på specifika inlägg tydligen.
Han var ju lätt för tiden när han föddes, hade han kommit tidigare hade han vägt mindre men ändå varit innanför ramarna för en normal vikt.

Det jag inte vill uppleva igen är den långa tiden på bb. Kanske beror på vart man är, men vi blev i princip inlåsta och ingen förklarade nånting.

Det är väl bättre att han vägde mer än mindre?

Om det blir en nästa gång, så ta upp detta med din barnmorska, att ni vill bli bättre informerade om samma sak händer igen. Men att ni får stanna längre om barnet är litet, det får ni acceptera. 

Vad tror du hade varit bättre om du blivit igångsatt?

Är ju ändå troligt att ni fått vara kvar för observation, även om han varit tidigt född men normal vikt för tiden. 

Det finns inga som helst garantier att du inte kommer att behöva stanna kvar länge om du får ett till barn. Finns massor av olika skäl till att man blir kvar ett tag. 

Hur ni upplevde tiden på BB kan ni ju ta upp med avdelningen, men själva vården och observationen som erbjöds borde ni ju ändå kunna tänka att den var för ert barns bästa. Ingen gillar väl att ligga på sjukhus, men att små bebisar dör eller blir skadade och sjuka för att de inte får vård är ju inte nåt bättre alternativ. 

Om barnet anses ha det bättre kvar i livmodern än att födas sätter de inte igång en eller gör k.s Så det var väl så läkarna tyckte helt enkelt. En kompis till mig hade ett extremt tillväxthämmat barn de tog ut redan i v.26. Han vägde lite drygt 400 gram. Moderkakan funkade knappt alls och han var tvungen komma ut. Allt är en avvägning. Nästa gång vet de ju hur det gick nu och du kanske får lite extra koll. Dessutom är det ju inte bara vikten det handlar om. Min syster fick absolut inte föda vaginalt utan de planerade in ks 4 veckor före b.f så det inte skulle finnas nån risk för att förlossningen skulle starta. Det visade sig när han föddes att det var hela 5 veckor för tidigt. Han vägde dock 2,6 och var 46 lång vilket ju en del fullgångna barn är, men han behövde både respirator ett dygn, c-pap sen, slangar och kuvös och hela konkarongen. Största barnet de nånsin haft på prematuravdelningen sa dom. 

När jag fick barn fick jag en enkät hem att fylla i vad jag tyckte om både förlossningen, personalen och bb-vistelsen. Kolla om du kan göra nåt sånt. Eller ring och prata med chefen för bb. Får du inte gehör där kan du kontakta Patientnämnden.

Fattar inte blev du stressad av att ni fick vara kvar på BB några dagar? 

Jag blev igångsatt. Hela mitt underliv sprack och både jag och mitt barn dog nästan. Du förstår att en igångsättning är onaturligt och man tvingar fram födsel? Ditt barn var friskt och mådde bra i magen såklart man inte sätter igång dig då. Om barnet stannat av helt under längre tid och ej får näring är ju en annan sak. 

Finns ingen här som kan svara på om du borde blivit igångsatt tidigare eller inte. Läkarna tog en medicinsk bedömning och kom uppenbarligen fram till att du inte behövde bli igångsatt. 

Mitt första barn var fullgånget, men vi fick stanna kvar ändå för att hon fick gulsot, så oavsett stort eller litet barn kan man få stanna kvar iaf. 

Du kunde ha frågat vad som händer och vad som skulle ske nu om du tyckte informationen var otydlig. 

Eftersom att läkaren gjorde bedömningen att igångsättning inte behövdes så nej, du borde inte ha blivit det. OM du hade blivit det hade du ändå fått stanna kvar pga observation så det hade inte blivit någon skillnad. Kanske hade ni behövt stanna ännu längre då. 

Mitt första barn var fullgånget, men vi fick stanna kvar ändå för att hon fick gulsot, så oavsett stort eller litet barn kan man få stanna kvar iaf. 

Du kunde ha frågat vad som händer och vad som skulle ske nu om du tyckte informationen var otydlig. 

Eftersom att läkaren gjorde bedömningen att igångsättning inte behövdes så nej, du borde inte ha blivit det. OM du hade blivit det hade du ändå fått stanna kvar pga observation så det hade inte blivit någon skillnad. Kanske hade ni behövt stanna ännu längre då. 

Så är det absolut. Av mina fyra barn så har jag bara fått åka hem dagen efter med ett. 

Första var normalviktig men fick lunginflammation och låg inlagd en vecka. Andra lite lätt men framförallt så höll inte blodsocker alls och han låg inne en vecka. Tredje frisk men så liten att de ville stödmata och ha koll på vikten och så fjärde som de inte hade några synpunkter alls på :)

Man kan aldrig helt räkna med att få komma hem direkt. Lite vad som helst för överaskningar kan inträffa.

Kan förtydliga att jag absolut inte ville bli igångsatt, hade en tid ifall jag skulle gå för långt över tiden och önskade verkligen att det skulle komma igång av sig själv vilket det ju gjorde.

Anledningen till att jag funderar på detta i efterhand är just pga tillväxten och att moderkakan var liten. Tänk om den faktiskt inte fungerade som den skulle? Tänk om jag bara hade tur att det kom igång medans den fungerade? Det avtog ju ganska fort i tillväxt. 

Såklart vet jag att man kan bli kvar av flera anledningar, men går det att undvika gör man ju gärna det. Vi bad om information men fick ingen. Hela bb tiden blev av flera olika anledningar väldigt traumatisk för oss och hade gärna genomgått själva förlossningen 100 gånger om vi hade sluppit den tiden på bb.

Förstår nu att det är väldigt mycket som spelar in, men ville gärna höra om det var folk som satt på egna erfarenheter av ett litet barn.

Hade du blivit igångsatt tidigare eller att förlossningen hade startat tidigare så hade nog bb-tiden blivit längre. Kanske även neontal tid. 

Har du pratat med BB om er traumatiska tid? Fått bearbetat det ordentligt? 

Ring och prata med chefen på bb och säg vad du upplevde och känner. Får du ingen respons kan du gå vidare. Jag tycker det är oerhört viktigt att vården får reda på hur man blev bemött och behandlad så de kan ändra rutiner där det är möjligt.

Det vi fick höra när han föddes var typ "hade han kommit ett par veckor tidigare hade han nog legat inom normalspannet", visserligen lite mindre men ändå ingen det normala. Har inte pratat med dem , är först nu det verkligen har kommit ikapp mig och jag har börjat bearbeta. Hände lite annat under förlossningen också som jag nu insett inte är normalt men som helt missades. Vet inte hur jag gör för att prata med dem? Ringer man tbx till förlossningen och frågar? Är ju ändå ett tag sedan nu.

Du kan ringa klinikchefen eller om det känns jobbigt gå via Patientnämnden. Jag tror det är viktigt du får prata av dig så du kan gå vidare. Och våga bli gravid igen om det är det du vill. Bara som ett tips kan jag nämna att man faktiskt får byta sjukhus och förlossning nästa gång man får barn. Det gjorde jag. Fanns inte på kartan att jag skulle få barn en gång till på vårt sjukhus.

Inom normalspannet för den vecka kanske han hade varit. Men då var ut prematur, kanske även extrem prematur. Och det är inte lätt att ha en prematur baby.