Vill ni att jag lägger upp en av mina texter om kemi, till er? Om kväve, N.

Jag håller med Livets goda. Jag är säker på att du skrivit både bra och intressant på din blogg om kemi även om jag inte är rätt person att bedöma och läsa. Dels har jag ju inga förkunskaper, dels nördar jag in mig på kultur och språk hellre än på naturvetenskapliga ämnen. Men jag sympatiserar starkt med att du bloggar om din passion för kemi. Om du nu inte kan vidareutbilda dig just nu så lär du dig mer under tiden genom att studera ämnet och skriva om det. 

Hej!

Jag tyckte det var fascinerade, absolut! En typiskt värvar/försäljnings tips brukar oftast vara att man själv tror på produkten och det gör du. Så du är klar med punkt 1, kan vi säga.

Punkt 2. Hur kan du få andra människors intresse?

Svar: Det du kan göra, är att också (bortsett ifrån punkt 1, för där är du klar) berätta utifrån din egna erfarenhet. Vad var det som fick dig att öppna ögonen för kemi. Vad är det som lockar dig till det? Varför är det så intressant för dig? Vad vinner du?

Alla dem frågor, kan du dela med dig av. Man kanske inte får någon på kroken meddetsamma, men att sätta frö, kanske du möjligtvis gör. Eller så fastnar fisken i kroken på en gång, vem vet?

Jätteroligt att du delar med dig och det skall bli kul att eventuellt få höra dina tankar.

Jag, som själv älskar kemi, tycker det är jätteroligt att du pluggar kemi på egen hand. Jag hoppas att din dröm att bli kemist går i uppfyllelse! Du har tid på dig, man måste inte vara under 30 år för att kunna plugga på universitet/högskola.

Jag har läst första styckena av första delen (eftersom texten blev så bred att man konstant måste scrolla ned och justera så att man kan läsa blev det för svårläst för att jag skulle orka läsa allt). Det jag läste var en hyfsad text på typ gymnasienivå.

Men, tror du verkligen att denna typ av text får folk intresserade av kemi? Den är kanske lite för teknisk och för "smal"? Och den förutsätter dessutom vissa förkunskaper om kemi som inte alla har (såsom vad 'grupp' och 'period' är i periodiska systemet, är en grej jag kommer på på rak arm).

Själv tycker jag kemi är så intressant för att det beskriver hur världen funkar, varför ljus uppstår, hur cellerna i vår kropp producerar energi, varför vi blir höga av droger, varför olja och vatten inte blandas, varför fossila bränslen släpper ut koldioxid ...

Som kemist får man analysera, lösa problem, arbeta metodiskt, undersöka om teorin verkligen fungerar i praktiken i labbet. Det underlättar om man gillar matte och statistik (man måste inte vara superbra på det, men om man avskyr det kanske kemist inte är något att satsa på). Det är brist på kemister, så arbetsmarknaden är god. Och lönenivån är helt okej.
Det är ganska brett vad man kan jobba med också, alla kemister står inte i ett lab hela dagarna. Man kan jobba som miljöansvarig på ett företag, vara handläggare eller utredare på myndighet, utveckla läkemedel, undervisa kemi, vara sjukhuskemist, forska på mer miljövänliga alternativ för X, jobba med livsmedel, forensiker ...

Jag undrar om det finns så mycket att läsa på ämnet som inte är kurslitteratur eller vetenskapliga texter? På engelska kanske, men på svenska är det nog rätt klent. Jag vet att Ulf Ellervik har skrivit en del böcker som är lite mer lättsamma och inte vänder sig enbart till kemister, men finns det mer?
Det finns säkert hur mycket som helst på nätet, men problemet där är väl att hitta något som är strukturerat mer som en lärobok, som går igenom koncept och begrepp och som först bygger en grund innan man går vidare med mer avancerat.

Skämt åsido, men många blir väldigt kemiintresserade efter att de provat psykedeliska droger.
Kanske dela ut lite gratis LSD på ravefester med en informationslapp där det står om enkel grundkemi och den kemiska uppbyggnaden av lsd och sen skriva att man enkelt kan göra sin egen LSD om man bara lär sej grunderna först? Att de gärna får kontakta dej för allt möjligt kemisnack.
Helt ärligt skulle det nog ändå kunna rädda en del ungdomar till att bli kloka kemister i framtiden istället för deprimerade drogbrukare..

Varför tycker du inte att det är någon idé'? Jag själv har lagt upp min fanfiction om Harry Potter i en tråd, och fick bra respons av en annan användare.

Jag skulle tycka det var kul att du lade upp dina texter.

Jag har skummat texten, men inte läst hela då den som sagt blev väldigt svårläst (bilden för bred). 

Givetvis beror lämplig utformning på målgrupp, intresseområde och syfte. Några saker jag tänker på i det här sammanhanget är att skriva på svenska för att göra det mer tillgängligt. Just kväve har ju väldigt många intressanta egenskaper för världen omkring oss, bland annat (i molekyler med andra grundämnen) som växtnäring och i klimatpåverkan, men även tex medicinskt. 
Kanske kan du också hitta några bra exempel att testa hemma? (Just kväve kommer jag inte på nåt på rak arm, men ofarliga experiment med tex köksingredienser för att väcka intresse). 

Hej, min dator har antingen fått virus, eller så är den gammal. Jag vill jättegärna svara er, men det är inte möjligt just nu. :/ Sorry. Jag återkommer

Tack så hemskt mycket för alla svar! Jag har inte tid att svara alla på en gång, men jag svarar på alla längre meddelanden i sinom tid ;)

RenLuft: Vad som fick mig att öppna ögonen för kemi. Jag hade gått runt länge och funderat på vad jag skulle kunna bli. Jag funderade på att bli historiker ett tag, men sådana får sällan jobba med historia, en Bachelor leder ofta till ett receptionistyrke i det långa loppet. Vi har överflöd med kandidater i den yrkesgrenen. Så jag tvingades att byta bana. Jag funderade också på att jobba som sjuksköterska med specialistinriktning inom psykiatrin, för att då skulle jag typ ha varit psykolog nästan. Jag tänkte på detta också väldigt mycket, men sedan kom jag fram till att jag inte har tillräckligt med tålamod till folk som "inte lyssnar", och jag skulle inte ha blivit lycklig i ett sådant yrke. 

Dessutom saknade jag små inslag av matematik. Jag tror inte att jag är skapt för att kunna vara matematiker, det vore lite väl hardcore (renodlad variant av något), jag ville så gärna ha ett yrke som ger mig bara lite matte, så jag får känna stimulans från flera håll i skallen. Och så en dag öppnade jag upp ögonen för kemist-yrket. Det är bra betalt, det är ett varierande yrke där man jobbar mycket självständigt och inte behöver vara speciellt bra med människor. Det får en att utvecklas hur lite eller mycket man vill, och det finns inslag av matte. Mycket eller lite (!), beroende på vilken plats man bestämmer sig för att jobba på. Kemi är för alla!

Vad jag vinner på att prata om kemi och försöka övertala andra till att prova på, är att jag vet att detta är en understimulans-dödare, så vi får en friskare befolkning som kommer att prova på att göra någonting meningsfullt av sin tid, istället för att bara sitta och jaga efter rätt partner, och sen känna frustration för att det inte funkar, och sen som resultat sprida hat. Jag vill alltså lösa ett samhällsproblem, som understimulering är, och försöka att öppna andras ögon för vad som är intressant att syssla med. Jag har aldrig tråkigt. Jag antingen skriver om kemi, läser om kemi, gör uträkningar i kemiboken, letar upp bilder på molekyler, klistrar in bilder och texter i min blogg om kemi. Jag har aldrig tråkigt. Samtidigt ser jag folk på FL att skriva att "Det finns inget meningsfullt att göra, jag tar sömntabletter för att sova bort helgerna" o.s.v., och så försöker jag att nå ut till den gruppen med människor. Detta är sorgligt det som de håller på med, men det finns en lösning.... 

Dessutom, när jag lär andra om kemi på bloggen, så lär jag även mig själv. Det är lite svårt även för mig annars att se någon mening med att göra något "utan resultat". Jag vill lära mig om ämnet, skriva om ämnet, och göra publiceringar, sådant motiverar mig till att fortsätta. Jag har kommit in i det så mycket så jag tycker att det här är roligare än att träffa nytt folk. Jag har funnit väldigt mycket glädje i att skriva långt om kemi och dela med mig, och en annan livsstil skulle inte gett mig sådan glädjekick som det här gör. Jag snappar upp någonting helt nytt om vår värld varje dag, och detta kommer att hjälpa mig till att bli en riktig kemist en dag förhoppningsvis (konstigt vore det om jag läser och skriver om kemi ofta, och sen skulle jag inte klara av utmaningar i klassrummet, det tror jag inte på ett dugg)! :) Så, det var mina svar på frågorna. :)

(Förbättrat om kväve) What is nitrogen, and how to warehouse it, when it's in liquid form, part 1 of 2:

The nitrogen atom has the number seven on the periodic table, and that means that there are 7 protons and 7 electrons to be found. Nitrogen is a small atom, because it only has two electron shells, while an atom can have 7 shells in total. Nitrogen is located in period two, and in group 15. Just because it?s so far to the right on the periodic table, it can be concluded that it holds tight to its five valence electrons, because they are so many. An atom becomes larger in size when it does not need to hold many external minus charges in place, and the nitrogen is the opposite. The element in question has a stronger nuclear charge and on the electronegativity placement we see that "N" attracts the electrons of other substances very effectively. Just for comparison's sake; Fluorine attracts electrons the most, and has a value of 4.0 on the Pauling scale. Most electropositive is Francium with a value of 0.7. On the same scale, nitrogen has the value 3.0.

Nitrogen can be used as an oxidizing agent (just think how close ?N? is placed to ?O? on the periodic table, and that both atoms are non-metals with similar properties), and a good example of it we see in this classical reaction: N2 + 3 H2 à 2 NH3, that is what happens when the industry produce ammonia (to get ammonium nitrate in next step) that can be used as a fertilizer. The oxidizing agent nitrogen is gaining electrons, and became reduced by hydrogen. How we usually produce liquid nitrogen is thanks to a cryogenic gas plant, which is an industrial facility that separates air during distillation processes. That is the source from where the very pure gas and liquid nitrogen product comes from, and  the process is happening during very cold conditions. At room temperature nitrogen is always a gas. We have to have in mind that the melting point of N2 is -210 degrees Celsius, and the boiling point is -192 Celsius, and it will always be found in nature in gas form.

The company that purchases the product will receive product specific information about the purity of the liquid and pressure in the tanks or cylinders. If the consumption of nitrogen is not very big, then you buy it in dewars, that are non-pressurized small cans. Now let?s talk about different types of nitrogen. The isotopes that are stable (non-radioactive, and they are not spontaneously rearranging themselves because of too many neutrons to bear in the core) are nitrogen-14 (the most common, making up 99,6% of total natural nitrogen) and nitrogen-15, and they are being produced in the CNO cycle. That is a carbon-nitrogen-oxygen cycle that occurs in the stars, and when a type of ?hydrogen fusion? happens, we get helium as the product. New fusions will occur on some helium also, and we will get carbon (life forms are made of mostly oxygen, carbon, hydrogen and nitrogen (3,2%)). Fourteen nitrogen radioisotopes are known. They behave like nitrogen do but they are short-lived.

Nitrogen-13 is an important radioisotope. It is used in positron emission tomography (PET) mainly of the reason that its half-life is long enough to fulfill its purpose at the hospital, and because it can tag ammonia molecules and other compounds in the body (depending on what part of the body the doctors are scanning) very effectively. Tracers coming in into the body from ?13 N? are relatively small. The dose needed for the patient is normally 2 mSv, which is little compared with for example rubidium-82, when the dose often is 15 mSv. The radioactive atoms are giving off positively charged positrons, and when you combine one positron with one electron they destroy each other, and in that moment gamma rays will be detected. Doctors are tracking tracers in the human body (that was inserted at the hospital) to reveal the organs function in 3 dimensions. Many nitrogen isotopes are synthetically produced, and 13 N is one of them. These isotopes are ranging from 12 N - 23 N.

www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2352492822011606~:text=The%20electrochemical%20nitrogen%20reduction%20reaction%20%28NRR%29%20catalyzes%20the,O%20under%20ambient%20conditions%20to%20form%20NH%203.

https://www.chemicalaid.com/tools/redoxreaction.php?equation=N+%2B+H+%3D+NH3

scienceatyourdoorstep.com/2020/10/19/what-happens-after-helium-fusion/

www.bing.com/videos/search&docid=608046195819833721&mid=11EEA5960DA26DF0009911EEA5960DA26DF00099&view=detail&FORM=VIRE

(Förbättrat om kväve): What is nitrogen, and how to warehouse it, when it?s in liquid form (Part 2 of 2).

Uses of liquid nitrogen differ from uses of it in gas form. We are focusing on the first mentioned state of aggregation. It is used first and foremost to keep various goods cold and it is a refrigerant of raw materials, medicines, food products, etc. In laboratories, nitrogen in liquid form is used to cool chemical reactions, for testing electronic devices, shrink fitting (which is joining for example metallic parts together during an installation) and in other areas this is used for pipe freezing. We are going to explain all these 4 latter uses. Liquid nitrogen is nontoxic and noncorrosive, but the dangers with it are that you can get oxygen deficiency or get frostbite, because what?s inside this coolant technology is of such extremely low temperature. Liquid nitrogen and liquid carbon dioxide are used in the cryogenic cooling technology where they have many advantages compared with mechanically cooled systems. The last one has many different components which makes it both heavy and complicated.

In case of changed planning and redecoration at the laboratory, it does not cost so much to relocate a vacuum insulated tube compared with moving a freezer, compressor, heat exchanger rewinds, ventilators and many other things included. Chilling mechanically is also not as effective as using N2-gas, and you can only get down to above -55 C with the first mentioned. With an oxygen monitor on the wall and an alarming system you and your staff are very safe while handling liquid nitrogen, that is held together in pairs with triple bonding, that require large amounts of energy if you want to try to break them up. But the intermolecular bonding is instead being held together with van der Waals bindings, because of temporary delta minus and plus charges on two poles. The reason is that electrons are never still, and sometimes they are both in the same place on the diatomic molecule in question (same with other nonpolar molecules). In such moments, van der Waals arises.

The molecules influence each other a lot to form such bonds in question. A temporary positive pole brings out a temporary negative pole in someone else. This is how they function, and it is incorrect to claim that van der Waals bindings between molecules are always weak. Hydrocarbons teach us that the longer the chain, and the more van der Waals bonds there are, the higher the boiling point. The alkane (where there are only single bonds between the carbons) decane, C10H22, has a boiling point on 174 C, with its van der Waals bindings. But let?s go back to the diatomic molecule N2. It can be used in a fire suppression system because it?s reducing the oxygen which will put out the fire. No byproducts will be produced during that and N2 itself will not rot. In laboratories it can cool down many chemical reactions the same way. Also, let?s not forget the scientist?s tool that is called cryo-EM, when you prepare samples of any kind or illustrate protein or chemical compound patterns.  

Cryo-EM technology allows you to see proteins in a sharp image, because one effectively freezes them in a thin layer of liquid and then observes them. It?s not like with the X-ray that proteins must lie still and be tightly packed in a crystal structure, otherwise your image will be completely blurred. Same thing with gases, sometimes you want the ethane gas to become a liquid for various reasons, for example during a study on the molecules in the lab. Then you use the liquid N2 on the C2H6 gas. Now we will explain that part about testing electric devices with the help of N2. NASA (the Space Administration) tests a lot if their machines and metals can withstand extreme cold, but you can test the endurance of many different devices as well. In an environmental chamber you can observe if the company?s industrial products or materials tolerate for example a lot of moisture, if the material will hold if it?s exposed to salt, or if it can withstand extreme temperature fluctuations? (N2 is used here).

Shrink fitting with N2. This is when you have metal parts that you either want to put together or separate from each other. You first need to heat them to between 150-300 Celsius, and when the metal has expanded then you relocate the parts with your equipment, and when it?s done you cool the device down with a lot with liquid nitrogen. The metals will then contract by the huge temperature change and sit together in a new way (if that was the goal), and then they are shrink fitted thanks to thermal (heat-related) expansion. With N2 you can also do pipe freezing, which is when you want to create a solid plug of the liquid inside a pipe, so the activity inside becomes still. That allows you to modify the pipe on one side or to pressure test the pipe. N2 cools down an optional small part of the tube from the outside (you put on a fit freeze jacket). Remember to always wear protective glasses, and gloves (preferably a little too large, so you can pull these off quickly). 

https://unacademy.com/content/nda/study-material/chemistry/nitrogen-physical-and-chemical-properties-of-nitrogen/#:~:text=Physical%20and%20Chemical%20Properties%20of%20Nitrogen%201%20Nitrogen,roughly%20equal%20to%20-210%20degrees%20Celsius.%20Fler%20objekt

www.bing.com/images/search&ccid=KVbXbKJI&id=2C3B2975BEC8BAFCD9FC67A61A8F387F0C155322&thid=OIP.KVbXbKJIddLctXIWQ95oEAHaFI&mediaurl=https%3a%2f%2fth.bing.com%2fth%2fid%2fR.2956d76ca24875d2dcb5721643de6810%3frik%3dIlMVDH84jxqmZw%26riu%3dhttp%253a%252f%252fimage.slideserve.com%252f382799%252fintroduction-common-uses-of-nitrogen-l.jpg%26ehk%3dOJmLOyxLmxJHcIvJa6NpD1fcm24rerd7TEHFTUJPsc8%253d%26risl%3d%26pid%3dImgRaw%26r%3d0&exph=708&expw=1023&q=uses+of+nitrogen&simid=608020572033284113&FORM=IRPRST&ck=D7F78100AD09AEEFA890FDAF6912FAF5&selectedIndex=0&ajaxhist=0&ajaxserp=0

https://www.process-cooling.com/articles/88573-cooling-with-liquid-nitrogen

www.fourquest.com/insights/using-nitrogen-for-system-cool-downs/

www.materialwelding.com/shrink-fitting-process/

www.kidde-fenwal.com/Public/System_Details/Kidde-Fire-Systems/Nitrogen-Suppression-System~:text=Nitrogen%20operates%20as%20a%20fire%20suppressant%20by%20reducing,produce%20any%20by-products%20when%20exposed%20to%20a%20flame.

How Liquid Nitrogen Helps Boost Cryo-Electron Microscopy: Clarityhttps://www.azooptics.com/Article.aspx

https://ntrs.nasa.gov/citations/20220012803

https://www.iqsdirectory.com/articles/environmental-chamber.html

www.corrosionpedia.com/definition/2824/pipe-freezing-maintenance~:text=Pipe%20freezing%20is%20a%20technique%20used%20to%20modify,can%20be%20performed%20in%20a%20more%20expeditious%20manner.

 

Nu har jag läst bägge texterna.  Jag hoppas att jag nedan ger dig konstruktiv kritik, och att du inte känner att jag försöker racka ned på din text, för det är absolut inte fallet! Jag tycker det är roligt att någon annan älskar kemi lika mycket som jag själv gör.

Det märks att du är ivrig och tycker att det är intressant och vill "skriva allt på en gång". Det gör att texterna är ganska "spretiga" med ibland ganska tvära kast mellan olika ämnen. Jag tror att texten skulle vinna väldigt mycket på om du delade upp den mer, att du ägnar en del åt att beskriva kväves kemiska och fysikaliska egenskaper, och sedan går vidare till att beskriva applikationer inom till exempel industrin, istället för att växla mellan de två.

Och jag tycker att du även växlar lite mellan nivåer. Ibland är det verkligen grundläggande kemi (som inte är helt korrekt alla gånger, såsom det där med skal), senare skriver du om resonansstruktur och inducerade dipoler (även om du inte använder just de orden), vilket är högskolenivå. Det vore kanske en idé att börja med det grundläggande innan du bygger på det med mer avancerat?  Att förklara begrepp såsom oxidation och van der Waals, kan också vara en bra grej om man inte vill "skrämma bort" en mer oinsatt läsare.

Bara några tankar från en kemist till en blivande kemist.

Ha ha, jag har börjat läsa denna nu! Den var bättre än vad jag väntat mig! Men synd att du spoilade den lite ;) Men jag förstår varför! Jag skulle kanske inte gett den en chans annars :D

s. 5 "Skulle jag aldrig komma längre i min akademiska karriär, hade jag i alla fall uppnått nivån där automatkaffet var gratis." :D

s. 6 "Jag stannade, ljudet upphörde, för att genast återupptas när jag började gå på nytt; friktionen mellan gummi och golv piskade upp luftmolekylerna till stormiga vågor som försatte mina och alla andras trumhinnor i ofrivillig rörelse." 

s. 7 "Jag hade gjort mitt bästa för att koncentrera mig på forskningen - vilket var ganska enkelt eftersom jag helt saknade andra saker att koncentrera mig på"

s. 10 "Han var överhuvudtaget inte en person som brusade upp i onödan; snarare kunde han beskrivas som den teoretiska fysikens godmodige kontorsarbetare: kom till jobbet på morgonen, drack sitt kaffe, höll sina föreläsningar och räknade på, vilket resulterade i en stadig ström av tillräckligt innehållsrika artiklar för att upprätthålla hans forskningsmedel, ofta bestående av komplettering eller justering på detaljnivå av andra forskares resultat. 

Därmed inte sagt att han var utan entusiasm för sitt arbete, bara att denna entusiasm inte förväntade sig några mirakel. Någon gång hade det slagit mig att Lars-Erik faktiskt var det närmaste en lycklig människa jag någonsin mött - eller, om inte lycklig, så åtminstone tillfreds, och vad var egentligen skillnaden?"

Jag återkommer med fler stycken senare. Tack!!

Jag är så glad att du uppskattar den! Förlåt för spoiler, trodde nog inte att du skulle plocka upp den alls. 

Jag blir också påmind om att jag inte borde lägga upp några satans nonsensdikter, det var ju ett riktigt klokt och sansat inlägg jag skrivit till dig (det du citerade=?

Ser fram emot att höra vad du tycker om helheten. 

Hej! Ursäkta sent svar! Yes, sån positiv attityd behövs, man kan absolut plugga kemi även som lite äldre. Det är roligare att bli en "gammal" kemist i slutändan än ingen kemist. :) Tiden är oändlig (som författarinnan till boken "Standardmodellen" sa). Något kul måste man väl hitta på att göra i vilket fall som helst.

Ja, ämnet kemi är väldigt brett, precis som du säger! Eftersom jag inte följer någon speciell bok-ordning så blir mina texter lite udda, och ja, jag blandar svårighetsgrad hej vilt. Jag vet inte om det är en bra eller dålig sak att göra, jag testar mig fram bara i skrivandet. Jag tror att det är en smaksak om man tycker om den stilen eller inte? Ingen aning. :)

Jag ser också på ämnet kemi på det sättet. Det är mitt verktyg för att jag ska förstå omvärlden bättre, denna öppnar mina ögon. Jag har inte riktigt koll eller grepp om annars om vad som händer. Det blir inte mycket djup till vardags om man inte kan det ämnet, ungefär så. Jag hjälpte en utländsk tjej någon gång och rättade hennes svenska i ett examensarbete (på kandidatnivå). Hon beskrev ytligt vad stroke är, och vad symptomen blir m.m., och jag kände att allting hölls över ytan genom hela texten. Om hon även skulle lagt in molekyl- och jon-beskrivningar och några väldigt relevanta reaktionsformler, så skulle texten fått så mycket mer intressant djup tycker jag... (Men jag sa inte det, det var inte det som jag skulle anmärka)

 Som alltid när man skriver en text behöver man veta VEM man skriver den för, och anpassa sig efter det. Om du enbart skriver för din egen skull kan det väl kvitta om du skriver saker allt eftersom det faller dig in, eller om du har mer struktur på din text. Däremot, om du verkligen vill väcka andras intresse för kemi, så behöver du nog bestämma dig för en viss målgrupp med vissa förkunskaper i kemi, som du sedan anpassar dina texter efter. Det är ingen smaksak, ärligt talat.

Angående kandidatarbetet du läste klan jag såklart inte säga så mycket, eftersom jag inte läst just det. Det jag kan säga är att om arbetet inte handlade i huvudsak om stroke, så kanske hon bara behövde beskriva det ytligt. Att det är intressant med en mer djupgående förklaring på exakt vad som händer i kroppen före, under och efter en stroke, betyder ju inte automatiskt att mer detaljer var relevanta i just hennes arbete. Alltför detaljerade förklaringar kan göra en text för tung, så det är en övervägning. Men, jag vet inte som sagt, eftersom jag inte är insatt i just detta arbete.

Embla twopointoh; tack för dessa utförliga svar! Jag har fått lite nya ord och begrepp att gå på nu, så jag kommer att utveckla innebörden på bloggen så gott jag kan (resonansstruktur och inducerade dipoler)! Det kommer se ambitiöst ut! :) Men vad menar du med att det finns fel information ang. skal? :( Jag ska inte åt mig alldeles för mycket psykiskt sett, men jag vill verkligen korrigera i såna fall. Dessutom, även t.ex. doktorander kan ha fakta-fel i sina böcker. Jag har stött på såna fall i livet. Det är mänskligt att fela. :( Men man ser ju att jag verkligen har kämpat med texten, o.s.v.. Jag gör riktiga uppdrag för sysselsättningens skull. 

Fröken Allvar; Nu har jag läst ut boken! På det stora hela gillade jag den mycket. Men jag tyckte det var för lite "action" eller vad man ska säga. Jag tyckte att de bara befann sig i korridorer och klassrum, man kunde väl ha lagt in något i stil med en brand på jobbet, eller något annat som skulle få fysikerna att röra på arslet och springa lite :) Det var lite tråkig miljö, men annars var boken som sagt bra! Jag gillade när hon tog upp kända, motiverande citat, när hon beskrev kända fysiska formler och vad dessa "handlar om", och det var kunskaps-rikt och intressant för övrigt :)

 

 

Bohrs atommodell med skal är väldigt förenklad. Den används på lägre nivåer (upp till gymnasiet) för att göra konceptet enklare och mer greppbart, men på högre nivå talar man om orbitaler istället.

En orbital är en vågfunktion som beskriver sannolikheten att hitta en elektron vid en viss punkt. Räknar man på Schrödinger för väteatomen får man fram något mycket liknande.

I Bohrs förenklade modell, kan man säga att skalen motsvarar kvanttal i orbitalteorin, som beskriver elektronernas position kring kärnan i kvantiserade energinivåer (orbitaler).

-Huvudkvanttalet beskriver elektronens avstånd från kärnan.

-Bikvanttalet beskriver formen på området som elektronen upptar. Detta delas in i undergrupper, och de tre första kallas s-, p- och d-orbital. I vissa periodiska system och tabeller, kan man se elektronfördelningen i dessa orbital. De 'fylls på' med elektroner enligt en viss logik (Hunds regel och Pauli princip).

Det magnetiska kvanttalet beskriver elektronens riktning, dess orientering i rymden.

Spinnkvanttalet beskriver en egenskap som det inte finns någon motsvarighet till inom den klassiska mekaniken. För enkelhetens skull talar man om spinn, att elektronen kan snurra antingen åt höger eller vänster (och ibland säger man istället upp eller ned, eller +/-), men det är alltså inte egentligen så att den snurrar.

Sedan talar man även om molekylorbital, som är en linjär kombination av de ingående atomslagens vågfunktioner, alltså ett matematiskt mellanting. Här talar man även om hybridisering, men jag lämnar det därhän just nu, jag känner att jag kanske inte ska skriva komplicerade noveller i detta forum ...

När jag började fatta det där med orbital, föll även en hel del av andra koncept på plats, såsom kemisk bindning.

Här hittade jag en sida som beskriver detta mycket mer pedagogiskt än vad jag lyckas göra:
ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html

Roligt att du tyckte om boken. En brand hade nog satt fart på institutionen, men det var nog meningen att skildra det akademiska livet som trist och opassionerat. Jag ser att du och Embla twopointoh har ett spännande utbyte, som jag inte begriper ett jota av. :) 

Trist och opassionerat? Jag har jobbat inom akademin, och det är inte de adjektiven jag skulle använda. Kanske för att jag är kemist och inte fysiker (de höll till i annan byggnad)?

Det hände någonting 'spännande' regelbundet, det brann, exploderade, det utvecklades giftig gas, folk fick farliga kemikalier i ögonen och/eller kroppen, kunde inte hantera bunsenbrännare, glömde saker på varma plattor eller i ugnen, tappade starkt luktande kemikalier så att vi fick utrymma labbsalarna i en timme (väldigt bra ventilation i lokalerna, tack och lov), skar nästan av fingrar på trasiga glasvaror, med mera.
Och inte var det bara studenter som klantade sig, kan jag säga. 

Det ovan är ju dessutom 'bara' olyckshändelser. På platser där det rör sig mycket människor finns ju den aspekten också. Jag har tröstat otaliga studenter som gråtit av stress (minst en per kurs, i organisk kemi ofta fler), medlat i grupper som inte kunnat samarbeta, skällt ut studenter som ätit/druckit på labb (eller struntat i andra viktiga regler), jag har till och med fysiskt fått gå emellan i en testosteron-fight.

Jag har däremot inte varit med om så mycket 'drama' personalen emellan, tack och lov, även om jag antar att sådant förekommer också. Jo förresten, en gång skällde min handledare ut en annan professor för att ha 'lånat' hans doktorand. Det skar sig inte sällan mellan de två, men för det mesta klarade de av att hålla det på en civil nivå.

Och, ni skulle höra diskussionerna i lunchrummet vi hade i bland. Många viljor med olika infallsvinklar och åsikter, alla lika brinnande för sitt ämne.

Tråkigt? Opassionerat? Knappast.

(Nu längtar jag faktiskt tillbaka lite.)