Hur berättar jag för min fru att jag vill skiljas?

Men din pajas, vad sjutton håller du på med?
Du låter som en osäker tonåring som inte har en susning om hur man beter sig eller vad du vill i livet. 
Ta av dig offerkoftan och ta tag i skiten du har ställt till. 

Tror du att du får det då om "alla" vill hänga med henne?

Se det såhär: du gör henne tjänst om du lämnar henne. Alla är värda så mycket mer än en man, förlåt pojke, som du. du vill bara inte ses som the bad guy. Men det är du.

Människor som du  får mig att vilja leva singel i resten av mitt liv.

Eller så får man acceptera att man ibland är "the bad guy/girl".

Men han kanske sopsorterar och tränar knattelaget?

En människa är mer än en enda sak och om det hemskaste man kunde göra var att ligga med en annan ett par gånger så hade det väl fått större utrymme i samhällsdebatten/ moraldiskussioner?

Om du tror att det handlar om att han legat med någon annan så har du inte läst hela tråden. Att vara otrogen är en sak? men herre jävlar? skjuta upp att lämna sin fru OCH planera semester med sin nya. kom igen. Vilken jävla feg ynkrygg. 

Nej, det gör det värre, det håller jag med om.

Hur går det med allt? Bor ni kvar med varann eller har ni flyttat isär? själv sitter jag i samma båt men inte ansökt om skilsmässa än. Vi sover dock i samma säng och hon vill ha sex rätt ofta, tycker det är ganska jobbigt och behöva komma med bortförklaringar varje gång. Hur gör du för att komma undan det? 

Jag själv kan vela mycket, men detta är bara sjukt!
Ta samtalet som en man och äg dina känslor. Berätta att du vill skiljas och svara på alla hennes frågor om varför, då hon kan behöva avslut. Sedan backar du henne i vad hon kan behöva en tid efteråt, sedan kan du gå vidare.
Gör det NU!

Du låt som en extrem osäker och svag person TS. Du skriver att du är kär i den nya och att är så populär att alla vill vara med henne. 
Du verkar dessutom väldigt ytlig och så som du lämnar den gamla nu, kommer det komma en dag då den nya lämnar dig för en populär partner som henne själv. Varför ska hon vara med en tönt som dig :P 

 

Hur går det ts?
Har du släppt bomben?

Bästa TS! 
du har om inte annat skapat en intressant tråd. Efter att ha läst den har det pendlat från att från början känna med dig till att nu helt ha tappat respekten för dig. Förmodligen kan du idag inte riktigt förstå vad du utsätter både dig själv och dina barm för. 

Jag har själv genomgått en skilsmässa efter många år, och jag tror att många i denna tråden har liknande erfarenheter av olika slag.

Hade du varit en av mina bättre kompisar så hade vi efter detta inte varit kompisar mer. Helt enkelt för att jag vet vad du utsätter både din fru och dina barn för. Det är emot mina och mångas värderingar .. man sårar helt enkelt inte sina barns mamma mer än nödvändigt!!!! 

Att folk inte kan dela på sig efter barn och så många års äktenskap på ett respektabelt sätt är för mig sorgligt. Din fru; eller fd fru, kommer vare sig du vill eller inte med stor sannolikhet att kunna förstår vad som hänt FÖRR ELLER SENARE. Stor risk att hon förlorar all respekt för dig, sätter sig kanske så pass djupt att barnen kommer att drabbas onödigt hårt? 

Vet tyvärr inte var du ens ska börja .. visst, tiden läker många sår men hade du skött det ok från början hade du förmodligen gett dig själv o barnen fler lyckliga år; och inte minst din fru .. 

Vad ska du säga till din fru började du med??? Sök professionell hjälp är mitt bästa råd. 

TS vågar nog inte skriva så mycket mer efter alla påhopp. Med all rätt. TS gör det så mycket värre. Stackars hans fru och barn när allt detta kommer fram för det kommer det göra. 
Boka semester med den nya, alltså herregud har du fått hjärnsläpp

Han har allvarliga problem. Tack alla som skriver vad ni verkligen tycker ärligt. Jag råkade hamna här när jag ville läsa om skilsmässa och råkade då hitta det här inlägget och kom fram till att det är min dåvarande man som är TS :). nedan är ord som han har sagt till mig flera gånger (hans ord). Han har flyttat ut och bor själv nu :) skönt kan jag säga. 

nedan är ord som han ofta/flera gånger sagt till mig. 

1, initialt ett välavanväbt ord 

2, prat om 2åringen o huset 

3, Umgås bara med familjen, inga vänner längre och träna kan jag knappt

4,  ?jag är inte ens 40år och det måste finnas något annat än detta?

5, Tänker att hon kanske gillar att ha sällskap och min lön men ingen av oss är intresserade av den andra riktigt

6, sex, bara när barn ska tillverkas, hon har många regler som ska följas.

7, Vill inte höra något om mitt jobb eller vad jag tänker om olika saker.

8, kollega som blivit en vän och hon känner mig nog bättre än min egen fru.

9, läst sjukt mycket artiklar om barnens situation och verkligen försökt tänka till på allt

10, Vi har alltid varit och är två väldigt närvarande föräldrar.

11, aldrig ha barnvakt för annat än jobb så ordnar jag det tror jag hon kommer ana

12, tidsram till sista sep för att pressa mig själv. 

I know I know

säger inte ens hennes namn utan kallar henne du. Helt sjukt egentligenJag är jvla rädd att förlora henne så jag behöver komma igång 17/6.





Ångesten för att vara ifrån barn

Jag har så klart en anledning till att åka bort,

Jag har följt en tråd som nu fått sin oväntade upplösning, det har varit en intressant om än nedslående läsning. TS exhustru har hittat inläggen från maken, att han blev ex-make är  självklart för alla som tagit del av hans kommentarer.                                                                                                                                              Hustruns tillit har rubbats och sorgearbetet  kommer att ta tid. Att koncentrera sig på sitt 
 yrke och sin karriär är den bästa metoden för att komma vidare; det avlänkar och bygger samtidigt  upp självkänslan och inte minst ekonomin. Här finns det barn med i bilden, en tröst även om det innebär stort ansvar.                                                                                                                                              TS har klandrats med rätta. Han har gått bakom ryggen på sin hustru, redan genom att skriva i ett forum som detta och genom att diskutera relationen med några "snubbar", för att inte tala om otroheten. TS tycks ha en verklighetsfrämmande inställning om en passion som lyser som en fyrbåk mitt i vardagsslentrianen och med oförminskad styrka under många års äktenskap. Oftast blir makar samarbetspartners så småningom, men det hindrar ju inte glöden att glimra emellanåt, men intrycket man har fått i tråden är att passionen i det närmaste skulle schemaläggas, en sorts mekanisk kravspecifikation på hustrun, och så funkar det inte som bekant, det förtar spontaniteten. Han tyckte inte att hustrun visade intresse för hans arbete, men jag undrar varför han inte kunde framföra detta till henne på ett lämpligt sätt? Fanns det ingen möjlighet att kommunicera?                                                                                               TS föregrep hela skilsmässoprocessen och planerade semester med den nya fjällan, ett stort svek som lämnade familjen i limbo.TS kunde ha lagt känslorna för den nya på is ett tag, lagt band på sig och gjort ett lite snyggare avslut. Just hur han avslutade sitt äktenskap skulle jag som ny partner se som oroväckande. Rätt som det är tycker TS att det inte är hett nog i sängkammaren och då planerar han semester med någon ny fjälla.                                                                                              Så småningom kommer TS att märka att gräset inte var så mycket grönare på andra sidan utan även i det nya förhållandet blir det slentrian. Hur som helst är priset för romansen för högt, barnen kommer att drabbas även om TS inte tror det. TS och hans hustru hade säkert drömmar om framtiden, drömmar som nu kommit på skam. Frågan är om det är värt att offra alla drömmar och tryggheten i familjen för en förälskelse som ändå kommer att klinga av?

Jag har följt en tråd som nu fått sin oväntade upplösning, det har varit en intressant om än nedslående läsning. TS exhustru har hittat inläggen från maken, att han blev ex-make är  självklart för alla som tagit del av hans kommentarer.                                                                                                                                              Hustruns tillit har rubbats och sorgearbetet  kommer att ta tid. Att koncentrera sig på sitt 
 yrke och sin karriär är den bästa metoden för att komma vidare; det avlänkar och bygger samtidigt  upp självkänslan och inte minst ekonomin. Här finns det barn med i bilden, en tröst även om det innebär stort ansvar.                                                                                                                                              TS har klandrats med rätta. Han har gått bakom ryggen på sin hustru, redan genom att skriva i ett forum som detta och genom att diskutera relationen med några "snubbar", för att inte tala om otroheten. TS tycks ha en verklighetsfrämmande inställning om en passion som lyser som en fyrbåk mitt i vardagsslentrianen och med oförminskad styrka under många års äktenskap. Oftast blir makar samarbetspartners så småningom, men det hindrar ju inte glöden att glimra emellanåt, men intrycket man har fått i tråden är att passionen i det närmaste skulle schemaläggas, en sorts mekanisk kravspecifikation på hustrun, och så funkar det inte som bekant, det förtar spontaniteten. Han tyckte inte att hustrun visade intresse för hans arbete, men jag undrar varför han inte kunde framföra detta till henne på ett lämpligt sätt? Fanns det ingen möjlighet att kommunicera?                                                                                               TS föregrep hela skilsmässoprocessen och planerade semester med den nya fjällan, ett stort svek som lämnade familjen i limbo.TS kunde ha lagt känslorna för den nya på is ett tag, lagt band på sig och gjort ett lite snyggare avslut. Just hur han avslutade sitt äktenskap skulle jag som ny partner se som oroväckande. Rätt som det är tycker TS att det inte är hett nog i sängkammaren och då planerar han semester med någon ny fjälla.                                                                                              Så småningom kommer TS att märka att gräset inte var så mycket grönare på andra sidan utan även i det nya förhållandet blir det slentrian. Hur som helst är priset för romansen för högt, barnen kommer att drabbas även om TS inte tror det. TS och hans hustru hade säkert drömmar om framtiden, drömmar som nu kommit på skam. Frågan är om det är värt att offra alla drömmar och tryggheten i familjen för en förälskelse som ändå kommer att klinga av?