Hur mycket skärm får era tonåringar?

Min man var emot alla restriktioner och jag orkade inte vara "den onda" hela tiden så vår son har fått spela så mycket han vill så länge betygen är bra, och det har de varit.

Vår son är ganska mogen och klok, och när han blev 16 och jag frågade hur han upplevt det sa han att det nog hade varit bra med lite begränsat spelande ändå, i mellan/högstadium.

Hans kompis hade jättemycket konflikter med sina föräldrar då kompisen hade väldigt hårda gränser, men det var för att han hade en massa aktiviteter och inte hann med läxorna och inte orkade med sina aktiviteter om han spelade också.

Vår son testade en massa aktiviteter tills han var 15 men valde att sluta med dem i gymnasiet och därför hade han tid till spelandet som en hobby. Han har inget viktproblem heller, har alltid ätit måttligt och går med rask fart överallt samt mellan bussar och tåg när han ska någonstans.

Så kontentan är: Det _kan_ funka att ha det fritt, men de flesta klarar det inte riktigt. De är barn ännu. Och det är jobbigt att ha olika regler mot sina kompisar så bäst är nog om man kan snacka ihop sig med andra föräldrar, tror jag.

Däremot har vi varit strikta med sociala media, där måste han ha uppnått rätt ålder innan han fick göra konto.

Om det inte balanserades med fotbollsträningar och matcher, skulle mer regler behövas hos oss. Enda regeln vi har är ingen skärm i sängen vid läggdags. 14 år.

Jag får väl vara en motpart då, och jag har inte haft något emot att vara "bad cop"  kring det här med skärm. Och det börjar faktiskt bära frukt. Och jag är så glad att man gått ut och pausat digitaliseringen i skolan, att det forskas på psykisk hälsa/ohälsa bland barn och att man kommunicerar det.
För jag tycker det är sjukt som det har blivit.

Barn blir inte utanför för att de inte får spela fortnite i 4h oavbrutet om "alla andra" gör det. Det räcker med en timme, sen kan man göra nåt annat.
Och om det är så att fortnite är det som enar killarna, bjud hem dem till er så att de i alla fall sitter i samma rum och spelar för då kan jag lova att de tar pauser, pratar med varandra PÅ RIKTIGT, kommer till köket för att fika osv. Det blir mer äkta. 

Vill man se förändring måste man aktivt verka för det. Man kan inte säga till en gång och sen kommer kvällen och då konstaterar man att jaha  - nu satt hen där hela dagen igen.

Jag tycker heller inte att det låter sunt att regeln är att det ska vara "tyst" kl 22. Man vet att barn själva uppger att de sover för lite, alltså bör man inte tillåta dem att ha paddor och telefoner på rummet om avsikten är att de ska sova. För de lider av extrem fomo och tror att de kommer missa så SJUKT mycket om de inte får följa vad som händer långt in på natten. Och de har inte själva verktyg (eller förmåga eller kunskap) att bryta detta. Så bestäm att alla devices ska ligga på en särskild plats från ett särskilt klockslag. Och sen är det så. Min äldsta son går i gymnasiet nu och har ett PS4 i sitt rum. Ibland ser han film på kvällen och ibland väljer han att spela men då stängs vårt wifi av kl 22 på vardagar så efter den tiden är det stopp. Då får han roa sig med en bok eller nåt, för vi vet att han behöver sin sömn. Han pallar inte med skolan annars. 

Vill man få ut barnen och aktivera sig fysiskt så kanske man behöver stå i mål och låta dem skjuta bandy en stund. Ta en basketboll och knata bort till skolgården. Gå ett varv i skogen (gå bredvid brukar också öppna för samtal som kanske inte känns bekväma när man sitter mitt emot). Spela lite dum och säg att det finns köttfärs till bra pris i en butik längre bort och be barnet om hjälp att cykla dit? Stäm av med andra föräldrar om ni har "samma problem" och bestäm gemensamt att ni ska peppa era barn att mötas upp någonstans eller i alla fall så att man försöker jämka reglerna kring skärm. ALLA kommer vara tacksamma för att någon tar initiativ. Och föregå med gott exempel. Barn gör som man gör och inte som man säger.

Det syns inte ? Förstå det som känns, men inte syns

Hej! Jo vi har faktiskt så att internet stängs av på hans skärmar i hans rum kl 21. Det var han själv som ville. Dock räcker det bara en liten bit eftersom han gärna spelar offline spel eller ser nedladdat Netflix tills han somnar. Fortfarande har han liknande dygnsrytm som jag, dvs jättetrött vid 10 på kvällen. Men det är mest vad han gör av sina dagar som oroar, särskilt de då det är jättefint väder ute. Då liksom alla andra dagar är han helst inne på sitt rum och kollar skärm. Nu vill han dessutom sluta sin sport och bara gymma då han tröttnat när kraven höjts och pressen, men sporten han tränar är med lägsta ambitionsnivån och sen i övrigt ligger han helst bara ner. Vid frågan om han inte ska upp och röra sig så brukar han bli irriterad och säga att han tränar sin sport tre dagar i veckan och rör sig mycket i skolan, vilket jag knappt tror på. Jag bävar för när han bara ska gymma. Han vill sköta sitt gymmande själv och vill inte ha någon som säger till han vad han ska göra. Min erfarenhet av vad han gör när han sköter träning själv är att det går så långsamt att tillslut står han stilla. Enda fördelen som jag ser med gym är att han kommer ut från sitt rum och inte ligger ner längre, får frisk luft på vägen dit och hem.  På något sätt känns det som att alla spel är gjorda för att sälja så bra som möjligt är allt för lockande för min son, det andra i vanliga världen är inte uppbyggt för att sälja så mycket som möjligt och ter sig rätt trist i jämförelse. Han väljer nästan alltid spel framför annat och det är inte så mycket annat som lockar på samma nivå.Jag vet inte hur föräldrar till barn som sportar tills de är vuxna gör, vill barnen själva eller har föräldrarna någon slags regel?

sen en sak till som jag vill tillägga är att när han inte tittar på skärm går han konstant runt med brusreducerande hörlurar på som täcker öronen och lyssnar på Harry Potter, uppläst av Björn Källman, tex när han ska äta mat eller blivit förbjuden sin skärm. Han är inne på 7e omgången nu och om vi vill få kontakt med honom där han går i sin egen värld så får vi tjata på honom att ta av dem och även om vi pratat med honom om att det kan vara jobbigt för oss att få kontakt med honom och att han ska ta av sig lurarna direkt när vi pratar med honom så övergår han efter några veckor till samma rutin igen med lurarna på och tar motvilligt av dem. Hur normalt är det att alltid gå runt med brusreducerande hörlurar? Jag är rädd om hans hörsel till exempel.