Hur gå vidare?

Nej självklart inte, det är samma, 

Håller med. 

Men det du också kan göra är att ta det lugnt med att ens  träffa en ny direkt efter. Så oerhört fult att vara hoppa från en till en annan och inte visa någon respekt överhuvudtaget. Ni har ett långt förflutet som bör respekteras. Ni har barn som också ska hänga med i den stora omställningen och det kvittar om de är små eller stora. Det gör ändå ont. 

Sen kan jag tycka och hoppa att du nämnt detta för din fru tidigare. Så det inte kommer som en chock. Man borde ju prata om sånt här. Om man inte är nöjd. Speciellt ni, som varit så oerhört länge. 

Sen kanske man borde fundera på. Var du inte lycklig med din fru också i början? Allt är väl alltid rätt så roligt och spännande i början. Men lätt att tappa det efter ett tag om man inte är medveten om det. Känner efter. 

Men att vara med din fru bara för att inte såra henne gör ingen av er gladare. På allt lurar du ju då henne. Om du innerst inne inte ens vara med henne. Nej, så bättre att vara schysst då. Lämna henne istället. Men gör det snyggt. Om du  lättare vill kunna vara vän med henne i efterhand. Men även så dina barn inte ska vända dig ryggen. Hoppa inte i nästan famn direkt. 

*vill inte såra* - Är otrogen 

Logiken verkar inte existera...

Så sant som de är sagt..frun vet om att vi den,nya och jag, har en nära relation och känner henne väl då de jobbar i samma enhet..hon har faktiskt sagt nån gång att vi passar så bra ihop att hon inte skulle stå i vägen om vi fastnade för varann..Men likförbannat är det så jäkla svårt att ta steget fullt ut..och nej jag inte varit otrogen mot min fru fysikt..såklart jag varit lycklig nån gång där i början och såklart går det över förr eller senare för de flesta..Känns som vi levt via barnen och vi har gjort massor genom åren med de.

Jodå logiken existerar och vet att jag sårar hejvilt..men det jag menade var att jag hatar att såra vid ev separation och rädd att jag kommer att inte gå vidare pga rädsla för hur det påverkar alla andra..blir fel hur jag än gör känns det som

På något sätt har du ändå varit otrogen eftersom du och den nya kvinnan nu har bestämt att leva livet tillsammans och dessutom har varit "vänner" i 9 år. Det gör inte saken bättre att din fru och hon har jobbat ihop. Jag förstår att din fru har brutit ihop och känner sig fruktansvärt sårad och bedragen. För det är ju så det är. Du har sårat och bedragit henne. 

Det bästa är nog om du flyttar ut så fort som möjligt för att inte dra ut på det. Att gå runt i samma hem med den här vetskapen är bara värre. 

Er vuxna dotter har kort sagt inget med ert kärleksliv att göra. Hon får fokusera på sitt eget. 

Du sårar mer om du är med din fru för du inte vill såra. Du springer ju bakom ryggen och är kär i en annan. Dra inte ut på det mer då och såra mer än du behöver. Sen behöver du ju ändå inte hoppa i den nyss famn direkt. 

Att hon sa att ni passar var troligtvis bara något hon sa. För hon märkt saker och ting. Det är väl ingen som Vill att ens partner ska hitta en annan.

Även om barnet är vuxet kan man vara schysst och vara en bra förebild på hur man behandlar varann. Man är familj ändå. Hur vuxet barnet än är. 

Nej det blir fel när du krabbar 

Om man ens känner att man håller på att börja tycka om någon annan borde man väl redan då ha agerat. men du sitter mest och tycker synd om dig själv känns det som. Det råkade bli så. 

Det råkade det inte alls. Man råkar inte vara otrogen. 

Om du nu är sååå rädd för att såra, gör något åt situationen idag då. 

Vilken sorglig gegga. Låter som ett gränslöst familjesystem att du på nära håll känt din frus arbetskamrat i nio år !! Och nu vill du göra gällande att ni ska leva tillsammans. Men otrogen har du inte varit säger du under denna långa bekantskap som resulterar i skilsmässa med din fru. 
nånting stämmer inte här. 
Om din fru uppmuntrat det hela på det sätt du skriver så kan hon ju i grund och botten inte vilja ha dig. 

vem säger såna uppmuntrande ord till sin man ? att han skulle klicka bra med ens kollega. Eller förvränger du ord för att rättfärdiga ditt beteende ? 

Låter sjukt. här ligger en hund begraven. 

tänk på att den nya tillvaron med din älskarinna inte kommer färgas av samma spänning ni haft om er relation pågått i lönndom en tid. Hur tror du det blir när vardagen gör entré ?  

 

Otrogen eller inte kan väl diskuteras, men TS säger ju tydligt att det iaf inte handlar om någon "fysisk" otrohet... utan då kanske snarare en "emotionell" otrohet...

Men hur göra? Det finns ju människor som lever i en relation men som trots allt kan få känslor, eller utveckla känslor för en annan människa, över tid... Sånt händer ju hela tiden! Vare sig man vill eller inte... beroende på vilken sida man står...

Sen kan man välja att bromsa dessa känslor, kanske adressera sin nuvarande relation om det är så att man känner att "något saknas", eller att något skaver...

Men det verkar kanske inte ha hänt...

Det enda TS kan göra nu är att göra en rejäl soul-search. Är detta vad jag vill? Om så; gör det och sköt det snyggt! Ja, det kommer såra, det kommer framkalla sorg.

Samtidigt så ser jag svårigheten i att helt plötsligt "ko-vända" i detta. Katten är ur säcken liksom! Och än mer så om TS har yttrat ord kring att han har träffat någon annan, och ännu mer så om det handlar om en gemensam vän... Ja, det har redan sårat, framkallat sorg!

Att det kan uppstå kärlek i vänskapsrelationer är heller inget ovanligt. Ser i sak inget gränslöst i det. Finns ju gott om människor som umgås med arbetskamrater på fritiden, i fler-pars-konstellationer, som firar midsommar tillsammans i kompisgäng. I fler års tid. Klart som sjutton att vänskapsrelationer ibland kan övergå i kärleksrelationer, speciellt vid skilsmässor och separationer.. sånt händer också.

Sen kan man tycka att det är "geggigt", by all means. Men vem har sagt att livet är straight and narrow...

Möjligen är hustruns kommentar kring att "TS och väninnan skulle passa bra ihop" lite märklig... 

Som sagt sköt det snyggt! Visa omsorg och omtanke för varandra i skilsmässan, i bodelning.

Låt saker få landa rent praktiskt. Spring inte i väg till den "nya" i tid och otid, förens saker är praktiskt hanterade.

Ts fru har ju säkert sagt så för hon känt av att han vill ha henne. En osäkerhet, för att se vad han säger. Vore ju inte så konstigt.

Verkar som det är det många gör. Rusar till den nya, direkt. Helwt innan man ens har hunnit separera ordentligt. 

Den nya Kan vänta med att ses överhuvudtaget en tid till och med! Om hon är seriös och vill dig / alla väl, kan hon det. Det lilla ska inte göra att hon dissar dig. Hon borde ha full förståelse för det.

Kolla www.divorced.se

divorced.se

menar du?