Går det att bli överbevisad om Guds existens?

Absolut inte. Det var bara exempel. Jag har ju faktiskt behållit  åtskilliga delar jag tycker är jobbiga och inte skulle önska fanns i min tro,. Det missar du. Där har vi bla den dubbla utgången ur jordelivet. Jag skulle önska att den inte fanns. Det är inget jag gillar att avhandla för att ta ett ex

Jag skulle också önska att Jesus över huvud taget inte behövt komma alls, att tillvaron var i harmoni, att ingen församling, ingen bibel osv över huvud taget behövdes. Även detta att vi lever i en värld där det onda (denna världens furste som det också uttryck i i bibeln)  råder ganska så mycket är något jobbigt  jag skulle önska var annorlunda.

Sedan missförstod du mig. Vad jag menade var bla att avgörande nytestamentliga händelserna som jag bedömer det är bättre och av fler även namngivna  och av omgivningen kända personer omvittnade än mycket i GT. Vad gäller dessa delar finns mer exakta årtal, exakta platser, exakta sammanhang osv. Dessutom är även övernaturliga händelser från nytestamentlig tid och även ända in i vår tid bättre omvittnade än mycket av det som ligger längre tillbaka i gammaltestamentlig tid.

Dessutom har jag tagit stort intryck av den erfarenhet jag själv har av det paranormala. jag vet med säkerhet vad jag själv erfarit o vad jag sett med mina egna ögon, och jag vet om det man benämner under och tecken inom kristenheten under 1900-talet och 2000-talet-händelser som ligger nära i tid, och är knutna till Jesus på olika vis

ÄR DET FEL och godtyckligt att jag som högutbildad naturvetare tar hänsyn till vad jag vet i t.ex biologi. (Jag är både biolog och civilingenjör.)Jag  kan inte tro på de bokstavliga skapelseberättelserna utifrån vad jag vet 

Jag använder inte ens orden "ok" eller "inte ok". Anledningen till det är att vad som anses "ok" eller "inte ok" är så olika beroende på vem man frågar". Du har en åsikt. din granne har helt andra åsikter. Finns det över huvud taget någon objektiv definition på så kallat "ok" och "inte ok". Vad avgör enligt dig vad som är "ok" eller "inte ok!"? Exakt vad?

Finns det över huvud taget något om är ok eller inte ok ? Däremot kan jag svara så här på din fråga. Jag tror personligen inte det är Guds vilja att jag skall äga någon, men "ok" vet jag ingen objektiv definition på. Varifrån skulle en sådan komma? Måste inte en åsikt om vad som är "ok" tull syvende och sist bygga på någon form av godtyckligt/obevisat antagande om vad som är "önskvärt" eller inte.

Jag kan acceptera om du tycker att jag har jättefel både i det ena och det andra, men det  jag inte kan acceptera är om du kallar mig oärlig när jag säger precis det jag menar, precis  det jag är ärligen övertygad om.

Sedan skulle jag självklart inte stödja slaveri, och självklart arbeta mot det.-FULLSTÄNDIGT SJÄLVKLART- absolut óch definitivt. Och faktum är att just kristna många gånger drivit arbete mot slaveri. När kristendomen kom till norden  upphörde trälsystemet, och drivande slaverimotståndare i USA på 1800-talet var - just  det - djupt troende kristna. Det är ABSOLUT OFÖRENLIGT MED KRISTEN ETIK att hålla slavar-absolut oförenligt. Det finns inte på kartan att det skulle vara acceptabelt enligt kristen etik att hålla slavar. 

Jag är säker på att alla kristna du frågar är mot slaveri men ledordet där är KÄRLEK-inte något odefinierat "ok" eller "inte ok". Det är sådana termer jag använder. För att kunna använda "ok" måste "ok" vara definierat, och vem i allsin dar har befogenhet att ska definiera det? 

Men : Om vi definierar "ok" som enligt Guds primära vilja  är det min tro att det ÄR ABSOLUT INTE OK att hålla slavar. Men alla människor har olika tankar om vad som är "ok". . En etisk fråga där jag själv är oenig med många kristna (som stöder "köttsamhället") och med  många icke troende (som också precis som kristna djurindustri-anhängare gör det) är djurfrågan.

Jag är för vegetabiliebaserad mat och motståndare till djurindustrin. På senare år, med början i Storbritannien/USA, har det uppstått en kristen djurrättsrörelse med kristna som förespråkar att kärleken bör omfatta alla kännande varelser och är för en vegetariak eller vegansk livsstil (t.ex professorn/ anglikanske prästen Andrew Linzey i Oxford) och pastor Frank Hoffman i USA.

Sedan kan du ju inte säga att du "har bättre moral än Gud" då du väl inte ens tror att Gud existerar (?) - och har någon moral alls , varken "bra eller dålig". Dessutom -Vad skulle definiera vad som är "bra" eller "dålig" moral. Exakt vad skulle vara den absoluta och objektiva måttstocken?

Tydligt svar på frågan: Nej, nej och dessutom nej en gång till. jag tycker inte det är ok att äga andra. Inte för 5 öre. Men jag vidhåller fortfarande att jag aldrig själv använder ord som "ok" eller "inte ok", då jafg anser dem odefinierade. Det måste jag få säga. Jag måste ju få bestämma vilket språk jag själv använder .

Alla människor är oeniga med varandra om vad som är "ok". Frågan kvarstår  vad som definierar "ok". Det svarade aldrig DU på? EXAKT VAD definierar "ok"? Som  jag nämnde som exempel tycker t.ex massor av kristna att djurindustrin är"ok", men Jag tycker inte alls att den är "ok", och är bland dem som numera arbetar för en "vegorevolution" i kyrkan, ett helt annat sätt att se på våra icke mänskliga medvandrare här på denna jorden.

Man är inte kristen i verklig mening bara för att man är på papperet med i en kyrka. Man är inte kristen för att man är barndöpt. jag är för vuxendopet. Jag ser det inte som att vara i Jesu efterföljd, att vara hans lärjunge om man avrättar folk. "Älska era fiender och be för dem som förföljer er"  står skrivet i det avsnitt som kallas Bergspredikan.

Vad gäller häxprocesserna var det vad jag vet världsliga domstolar som dömde i Sverige, inte kyrkliga.. En större våg av den typen av processer förekom på 1670-talet, men ebbade ut ganska snart. En del av dem som spritt rykten, pekat ut människor, bla den så  kallade Gävlepojken, ställdes senare själv inför rätta.

Eftersom jag faktiskt menar det jag skriver - faktiskt ärligt tror det jag skriver - så är jag inte oärlig i det. Däremot är alla människor oärliga ibland och det gäller både mig och dig. Inte heller du är perfekt.

Jag förutsåg att du skulle skriva så, men varför ställer du inte frågan till någon som tror att Gud har sagt det. Jag tror inte att Gud har sagt det. Det finns inget Jesus-citat direkt om det.  VARKEN DU ELLER JAG tror ju att Gud har sagt det.

Däremot finns det i något av församlings-breven, ej hans ord, en maning till slavar som var med i församlingen. Detta var skrivet i en missions-situation där det gällde att omvända också slavägarna.

Rent psykologiskt är jag säker på att det var större sannolikhet att en slavägare som blivit omvänd skulle se slaven som sin syster/broder och erbjuda denne att fortsätta arbeta som icke slav, än att en slavägare som inte blivit omvänd skulle göra det.

Den kristna rörelsen hade i Romarriket, där slaveri var vanligt, inte överlevt ens två veckor om man startat en politisk rörelse mot något grundläggande i Romerskt system och Jesus själv avvisade också deras vilja som ville att han skulle leda en väpnad revolt mot Romarna, att ta till våld och utgjuta blod.

Det är inte den kristna vägen . Däremot när folk förändras på insidan, vilket är den kristna vägen, ökar också sannolikheten för att deras handlingar förändras på utsidan.

1)Bibeln innehåller 66 böcker och 36 000 verser. Hur skulle jag kunna ge en lista på 36 000 verser? Däremot kan jag nämna exempel ,men 36 000 verser-hur?

2) Nej. det är inte så godtyckligt som du tror. T.ex. avfärdar jag en bokstavlig tolkning av skapelseberättelserna mot bakgrund av att jag är biolog. Det är inte godtyckligt, utan mot bakgrund av vetenskapliga data jag som ganska så högutbildad naturvetare har. Jag avfärdar en bokstavlig tolkning av vissa andra saker där jag har andra data som jag menar talar emot

Vad gäller vissa andra av de gammaltestamentliga bokstavliga skeendena i de historiska böckerna kan det finnas till exempel a)arkeologiska  och b) geologiska data som jag inte kan se hur de går ihop med den bokstavliga texten.

Vad gäller evangelierna tror jag de avgörande händelserna inträffat och är bättre underbyggda bla i fråga om vittnesmål och kända historiska sammanhang.

Vad gäller församlingsbreven-se punkt 4.

3) Om din anklagelse om att jag avfärdade "det jobbiga" skulle vara sann skulle jag avfärda en massa som jag inte avfärdar, t.ex den dubbla utgången. Jag tror inte det jag "vill" eller "som får mig att må bra". Om så vore fallet skulle jag ju över huvud taget inte ha en kristen position. Skulle jag tro det jag "ville" skulle jag ju tro att allt var i harmoni och att Jesus aldrig hade behövt komma.

4) Det är inte så enkelt att man antingen "godkänner" eller "avfärdar" en vers, som du uttrycker det . Bibeln fungerar nämligen inte alls så. Det är nämligen inte allt i bibeln som är riktat till alla kristna i alla länder, alla församlingar och i alla tider. T.ex församlingsbreven i NT är riktade till specifika församlingar, vid specifika tillfällen och specifika tidpunkter, t.ex i Korint, Efesos, Jerusalem etc.

T.ex Paulus ger råd om hur man hanterar församlingens situation under den romerska ockupationen. Det är vad jag vet i 1:a Korintierbrevet det finns en maning till kristna församlingsmedlemmar som också är slavar.

Men jag vill minnas att det OCKSÅ STÅR "dock om du kan bli fri så begagna dig hellre därav". Församlingen hade att verka inom Romarriket och ett rent politiskt uppror mot slavsystemet skulle ha inneburit att församlingen krossats på 3 sekunder. Våld är DEFINITVT INTE den kristna vägen. Väpnad revolution är inte som jag ser det den kristna vägen.

5) Sedan om jag på olika punkter har rätt eller fel (eller delvis rätt är ju också en möjlighet) är ju en helt annan fråga. Givetvis kan jag har fel i saker, men det kan ju faktiskt du också,

Hej alla!

Jag har funderat mycket på frågor kring tro och religion och skulle gärna vilja höra era tankar och erfarenheter. Mina frågor är många och jag hoppas på en bred diskussion:

Personliga bevis: Är det möjligt att få personliga bevis för Guds existens, som blir så rationella och övertygande för individen att de inte bara tror, utan vet? Har någon av er upplevt något sådant?

Jesus och hans uttalanden: Går det att finna bevis för vad Jesus sa om sig själv, när han utnämnde sig till "Vägen, sanningen och livet"? Kan man uppleva något som överbevisar en om detta, kanske genom att känna eller erfara det som beskrivs som "Guds närvaro"?

Egen upplevelse: Har någon här blivit överbevisad om Guds existens? Känner ni någon som har blivit det? Vad var det som övertygade er/den personen?

Söka Gud: Stämmer det som står i Bibeln, i Jeremia 29, att "Ni ska söka mig, och ni skall också finna mig, om ni söker mig av hela ert hjärta"? Finns det någon här som har provat att "söka Gud" och faktiskt funnit något?

Bibelns löften: Jag är nyfiken på om det verkligen går att få uppleva det som Bibeln lovar, som att "hjälparen" kommer eller att "strömmar av levande vatten" ska strömma inom oss. Har någon här upplevt detta?

Intellektuell öppenhet: Jag förstår att många kan vara intellektuellt stängda för något sådant här, men jag undrar om det går att bli "öppen" om man får bevis? Vad är era tankar kring detta?

Mirakler och bevis: Jag har hört många berättelser och sett saker på YouTube om mirakler och befrielse. Är det någon här som har upplevt något liknande? Går det att få bevis för dessa händelser, eller handlar den kristna tron mer om tro utan bevis?

Andlig värld: Om vi bortser från religion, kultur och ritualer, finns det en andlig värld? Finns Guds Ande och Jesu Ande i denna värld? Inkluderar det även änglar, demoner och en djävul? Har någon här upplevt något som bevisar detta?

Jag är genuint intresserad av att höra era åsikter och erfarenheter kring dessa frågor. Jag vill verkligen veta om det finns något i detta som kan stämma. Är det möjligt att få bevis, eller är det hela bara en psykologisk krycka för de som är rädda för döden och lättkontrollerade?

Låt oss för en stund bara se bort från religion och fokusera på det andliga. Vad är era tankar?

Tack för att ni delar med er! 

Hej alla!

Jag har funderat mycket på frågor kring tro och religion och skulle gärna vilja höra era tankar och erfarenheter. Mina frågor är många och jag hoppas på en bred diskussion:

Personliga bevis: Är det möjligt att få personliga bevis för Guds existens, som blir så rationella och övertygande för individen att de inte bara tror, utan vet? Har någon av er upplevt något sådant?

Jesus och hans uttalanden: Går det att finna bevis för vad Jesus sa om sig själv, när han utnämnde sig till "Vägen, sanningen och livet"? Kan man uppleva något som överbevisar en om detta, kanske genom att känna eller erfara det som beskrivs som "Guds närvaro"?

Egen upplevelse: Har någon här blivit överbevisad om Guds existens? Känner ni någon som har blivit det? Vad var det som övertygade er/den personen?

Söka Gud: Stämmer det som står i Bibeln, i Jeremia 29, att "Ni ska söka mig, och ni skall också finna mig, om ni söker mig av hela ert hjärta"? Finns det någon här som har provat att "söka Gud" och faktiskt funnit något?

Bibelns löften: Jag är nyfiken på om det verkligen går att få uppleva det som Bibeln lovar, som att "hjälparen" kommer eller att "strömmar av levande vatten" ska strömma inom oss. Har någon här upplevt detta?

Intellektuell öppenhet: Jag förstår att många kan vara intellektuellt stängda för något sådant här, men jag undrar om det går att bli "öppen" om man får bevis? Vad är era tankar kring detta?

Mirakler och bevis: Jag har hört många berättelser och sett saker på YouTube om mirakler och befrielse. Är det någon här som har upplevt något liknande? Går det att få bevis för dessa händelser, eller handlar den kristna tron mer om tro utan bevis?

Andlig värld: Om vi bortser från religion, kultur och ritualer, finns det en andlig värld? Finns Guds Ande och Jesu Ande i denna värld? Inkluderar det även änglar, demoner och en djävul? Har någon här upplevt något som bevisar detta?

Jag är genuint intresserad av att höra era åsikter och erfarenheter kring dessa frågor. Jag vill verkligen veta om det finns något i detta som kan stämma. Är det möjligt att få bevis, eller är det hela bara en psykologisk krycka för de som är rädda för döden och lättkontrollerade?

Låt oss för en stund bara se bort från religion och fokusera på det andliga. Vad är era tankar?

Tack för att ni delar med er!