Folk verkar sky ordet narcissism som pesten. Men faktum är att vissa drag av narcissism är positiva. Speciellt för män. Det har även visat sig att dessa personlighetsdrag kan ge framgång på gruppnivå, i karriären och även i val av partner.
När dessa drag gynnas på flera fronter, hur kan vi då förkasta det helt och hållet?
Min mamma diagnostiserades med narcissistisk personlighetsstörning när hon genomgick en rättspsykiatrisk undersökning för fem år sedan. Och visst, min mamma har åstadkommit väldigt mycket som ingen kan ta ifrån henne. Hon var tvåbarnsmamma vid 21 års ålder samtidigt som hon pluggade en femårig utbildning på universitetet. Hon var väldigt respekterad i småstaden hon bodde i, beskrevs som en "eldsjäl" och "powerkvinna" och syntes ofta i tidningen och på lokalnyheter. Många främlingar kom fram till mig när jag var liten och berättade vilken fantastisk mamma jag hade.
Hon hade en hemsk barndom men blev framgångsrik som vuxen. Tyvärr blev hennes egoism och avsaknad av empati hennes nedfall. Hon hade inga vänner kvar när hon gick bort för några veckor sedan och den enda av sina fyra döttrar hon hade kontakt med var den äldsta, som mest bara behövde mamma för pengar (min storasyster har även hon en personlighetsstörning som gör att hon saknar empati).
Av fyra vuxna döttrar är jag den enda som valt att skaffa barn. Mamma fick aldrig träffa mitt barn.
Det finns många älskade kändisar som förmodligen har narcissistiska drag. Och att vara narcissistisk gör en inte nödvändigtvis till en dålig människa. Men de positiva sidorna kommer med sina nackdelar.
Folk verkar sky ordet narcissism som pesten. Men faktum är att vissa drag av narcissism är positiva. Speciellt för män. Det har även visat sig att dessa personlighetsdrag kan ge framgång på gruppnivå, i karriären och även i val av partner.
När dessa drag gynnas på flera fronter, hur kan vi då förkasta det helt och hållet?
Varför många drar sig för narcissism, det är inte för de saker som kan ses som positiva, utan den som är negativa.
EN narcissist vill ha uppmärksamhet, och ger man det detta till den, ja, så får man även uppleva det negativa.
Och det är där man får ställa sig frågande om det är värt det positiva.(Rätt ofta är det inte det alls.)
Kolla på Trump!
Som redan skrivits: Med det positiva kommer det negativa.
Att bara tala om de positiva dragen (ambitioner, mod, initiativförmåga, ledaregenskaper), gör begreppet narcissism så urvattnat att det blir meningslöst.
Man måste inte vara Moder Teresa för att vara en bra människa. För en själv OCH ens närmaste, är det förmodligen bättre att vara lite ego, än att vara alltför snäll och självuppoffrande. Det är också viktigt att stå upp för sig själv och sätta gränser vid behov.
Men själva definitionen av narcissism - som jag ser det - är en problematisk och ofta skadlig personlighetstyp som saknar empati och har svårt att knyta an till andra. På kort sikt kan personen vara framgångsrik, både i yrkeslivet och i det privata. Men sällan på längre sikt och det är sällan bra för samhället.
Även om flesta av oss inte är genomgoda, finns det vissa gränser vi inte överträder. Vi trampar inte på andra på det sätt som narcissister, eller personer med narcissistiska drag, ofta gör. Vi utnyttjar inte andra på samma hänsynslösa sätt.
Att säga att "en liten dos narcissism kan vara bra" är för mig att vattna ur begreppet.
Håller med om Fornminnes definition.
Ska det vara meningsfullt att analysera begreppet narcissism, bör vi hoppa över självklarheter som att det är bra att vara lite självisk ibland, eller att personlig framgång inte är dåligt.
Inget av detta behöver ha med narcissism att göra alls.
Verklig narcissism kan ur ett evolutionärt perspektiv leda till kortsiktig personlig framgång, mellan sällan långsiktig, och det leder sällan till stabila samhällen.
Eftersom stabila samhällen är lika viktigt ur ett evolutionärt perspektiv som personlig framgång, skulle jag säga att narcissism gör mer skada än nytta, även på det personliga planet.
Härligt med lite substans i svaren.
Jag tänker på de drag där man sätter ett högt värde på sig själv, oavsett bra eller dåligt självförtroende. Få är förärade med fullkomlig trygghet och grundläggande självkänsla.
I dessa fall så boostar uppfattningen om att man är bättre än man egentligen är det kanske sargade självförtroendet och även självkänslan. Man kan referera till uttrycket, fake it until you make it, vilket kan vara det som öppnar upp för ett nytt arbete eller en ny relation.
Det är nämligen vedertaget att människor i många sammanhang värderar dig utifrån det värde du ger dig själv.
Narcissism är något extremt man absolut inte gagnas av.
Dock ska man se till sitt eget bästa först. Då kommer alla andra med på köpet. De som säger sig göra allt för andra blir bittra och sätter sig själva på piedestal. De är de riktiga egoisterna. Jag vet eftersom jag själv faller in i det facket.
Det tog lång tid innan jag insåg att de människor jag sett som egoister faktiskt var de som brydde sig mest om andra. Men blanda inte ihop detta med självutplånande narccissister.
Som redan skrivits: Med det positiva kommer det negativa.
Att bara tala om de positiva dragen (ambitioner, mod, initiativförmåga, ledaregenskaper), gör begreppet narcissism så urvattnat att det blir meningslöst.
Man måste inte vara Moder Teresa för att vara en bra människa. För en själv OCH ens närmaste, är det förmodligen bättre att vara lite ego, än att vara alltför snäll och självuppoffrande. Det är också viktigt att stå upp för sig själv och sätta gränser vid behov.
Men själva definitionen av narcissism - som jag ser det - är en problematisk och ofta skadlig personlighetstyp som saknar empati och har svårt att knyta an till andra. På kort sikt kan personen vara framgångsrik, både i yrkeslivet och i det privata. Men sällan på längre sikt och det är sällan bra för samhället.
Även om flesta av oss inte är genomgoda, finns det vissa gränser vi inte överträder. Vi trampar inte på andra på det sätt som narcissister, eller personer med narcissistiska drag, ofta gör. Vi utnyttjar inte andra på samma hänsynslösa sätt.
Att säga att "en liten dos narcissism kan vara bra" är för mig att vattna ur begreppet.
Narcissism är något extremt man absolut inte gagnas av.
Dock ska man se till sitt eget bästa först. Då kommer alla andra med på köpet. De som säger sig göra allt för andra blir bittra och sätter sig själva på piedestal. De är de riktiga egoisterna. Jag vet eftersom jag själv faller in i det facket.
Det tog lång tid innan jag insåg att de människor jag sett som egoister faktiskt var de som brydde sig mest om andra. Men blanda inte ihop detta med självutplånande narccissister.
Dock är det en annan parameter med trump, och det är att han är sektledaren för republikanerna och det är där hans framgång är mest, hans sjukliga narcissism visar sig mest hela tiden.
Och hur han utnyttjar tuggar upp och spottar ut människor på löpande band och sekten ropar hurra varje gång.
Dock trumps narcissism är av den riktigt svårt elakartade varianten.
Och värt och notera att det finns de i andra skalan där den knappt visar sig.