Det här med självmord

Jag har tänkt på dig idag. Hur mår du nu? 
Var det idag du pratade med polismannen? 

Hej igen!

Ja, jag såg att tråden blivit borttagen och det kommer även den här troligtvis bli på grund av reglerna på Familjeliv. Som jag förstår det så har du ett stort behov av att bolla tankar om självmord med någon. I den andra tråden fick du tips om olika hjälplinjer och det vore verkligen bra om du hörde av dig till någon av dem! Vi är nog många som undrar hur du mår och här kommer frågan: Hur mår du? Ja, ibland kan det kännas skönt att någon frågar hur det är.

Såg nu att du fått tips om hjälplinjer även i den här tråden!

Tack, men det gör jag inte. 
Jag har bra grejer planerat för framtiden, med studier. Rent teoretiskt kan jag klara studier, och få ett bättre liv. Livet kommer aldrig bli helt bra, men det kan bli bättre. 
Det är dock inte realistiskt att tro att jag skulle klara av studier, av flera olika skäl. 
Visst, för min och mina anhörigas skull borde jag ge studierna en chans.
För om jag hade klarat av studierna, hade det varit förjävligt om jag hade dött. Och jag vill uppleva studier, och arbetsliv.
Men jag brottas dagligen med självmordstankar. 
För allting är förstört. Vill inte leva. 
Och visst, jag vill uppleva studier och dylikt, men jag kommer inte klara det. 

Tack.
Jag mår jättedåligt. 
Det var ett tag sedan. 

Hej

Tack för att du frågar. 

Jag mår jättedåligt. 

Tråkigt att höra. 

Har du haft kontakt med vården sedan du skrev här sist? Om inte så ring psykakuten eller jourhavande präst tex och berätta om dina självmordstankar. 

Det är tydligt att du mår jättedåligt och har gjort det länge. Får eller har du fått hjälp och i så fall på vilket sätt? Om du har det, så var inte rädd för att söka hjälp på nytt. En annan läkare kan ha andra idéer, någon annan medicin kan hjälpa trots att tidigare inte gjort det eller ha färre biverkningar, vad gäller psykolog etc spelar både metod och personkemi in osv. 

Du pratar om att studera och att du inte skulle klara det i praktiken. Måste du just studera eller kunde arbete eller praktik vara bättre? Att studera ställer krav på många saker som är mycket svårt när man mår dåligt: koncentrera sig på lektioner/föreläsningar, orka ta itu med läxor, prov, tentor, inlämningsarbeten och få dem gjorda, göra grupparbeten osv. Dessutom ha stressen att bli bedömd och risken att bli underkänd. 

Jag tänker att det kanske kunde vara lättare att jobba. Då behöver man ha kraft att ta sig till jobbet, vara aktiv där och ta sig hem, men mycket ger sig självt. Och när man väl är hemma är man ledig, ingen press på sig att man borde göra saker som vid studier. Kanske jobba i mataffär eller på lager om du inte vill behöva vara social eller bland mycket människor. Det låter också som att du länge varit utan arbete eller studier och då kan det finnas möjlighet till hjälp att komma igång, möjlighet till praktik eller jobb på tex Samhall. Det viktigaste för dina nära borde vara att du mår bättre och kommer ut, inte att du studerar.

Lycka till och kram till dig!

Hej!

Det var så lite!

Ja, jag misstänkte det. Ändå ser jag något positivt i det du skrev till Anonym (Hm) och det är att livet kan bli bättre, plus att du ändå har en vilja att få uppleva vissa saker, så som studier. Jag tänkte också på det Anonya skrev, att studier skapar en press som du kanske inte är redo för just nu. Du kanske borde fokusera på att försöka må bättre och ta tag i studier och andra framtidsplaner senare. Men det är väldigt bra att det finns saker i livet som du vill göra!

Jag tror du ska försöka dela in ditt liv i dåtid, nutid och framtid för att få lite struktur på tankarna. Det som har hänt kan du inte påverka, men det är som ett ärr som kan blekna med tiden. Kanske kommer ärret alltid att finnas kvar, men det gör förhoppningar inte lika ont längre. Nutiden och framtiden kan du påverka. Det viktigaste i nutiden är att hålla sig vid liv och försöka må bättre, annars finns det ingen framtid. Framtiden är något du kan hoppas på och drömma om. Den kan bli mycket bättre än det du har nu, men för att få uppleva det måste du hålla dig vid liv. Att försöka avsluta sitt liv kan få ödesdigra konsekvenser, precis som du skriver. Antingen finns det ingen framtid (om du dör) eller så är risken att framtiden blir kraftigt försämrad (om du får bestående skador). Det är bra att du tänker på dina anhöriga och jag hoppas att du kan hitta tillbaka till livslusten!

Och det är jätteviktigt att du söker hjälp eller kontaktar någon av hjälplinjerna som Anonya tipsade om!

Att konstant ha suicidtankar för att man mår dåligt är inte bra såklart men det är nog inget ovanligt.

Tycker det är bra att du skriver av dig!

Hur mår du idag ?

Tack för att du frågar. 

Jag mår jättedåligt. 
Jag funderar allvarligt på att avsluta mitt liv, även om det finns grejer jag vill göra som studier. 
Och om jag inte klarar studierna, då kommer jag definitivt avsluta mitt liv.