• Anonym (Juridiskförfrågare)

    Bolån i dödsbo

    Man A avled 2023, efterlämnade 2 vuxna barn. A var gift med kvinna, B, som gick bort 2024. B efterlämnade också 2 vuxna barn. Det finns inga gemensamma barn.


    B ärver fastighet efter A, med fri förfoganderätt. Fastigheten har varit A och B:s gemensamma hem. B har övertagit lånen på huset. A hade skrivit testamente där hans barn ska ärva A:s del av gemensamma tillgångar, även av fastigheten.
    I dödsboet finns tillgångar efter B, i form av bankmedel, m.m. Samt fastigheten. Det finns också räkningar, fakturor samt bolån. Tillgångarna täcker skulderna och skulle även täcka en stor del av bolånet. Fastigheten ska delas mellan de 4 barnen= dödsbodelägarna. Ska inte alla skulder räknas av med tillgångarna i dödsboet så långt det är möjligt? Dvs. även bolånet?
  • Svar på tråden Bolån i dödsbo
  • Anonym (Juridiskförfrågare)

    A ägde två fastigheter. Han testamenterade den ena till sina barn. Till B testamenterade han sin andra fastighet, med fri förfoganderätt, med tillägg att hans barn skulle ärva hans del av kvarlåtenskapen vid B:s bortgång. För övrigt rådde giftorättsgods och ingen enskild egendom finns registrerad. A:s barn och B:s barn ska nu ärva 1/4 vardera av den ena fastigheten. 

  • Yllop

    Har det blivit någon tvist om hur testamentet ska tolkas?

  • Anonym (Juridiskförfrågare)
    Yllop skrev 2025-03-14 12:15:27 följande:

    Har det blivit någon tvist om hur testamentet ska tolkas?


    Det har inte uppstått någon formell tvist om testamentet, men det pågår en diskussion om hur dödsboets skulder och tillgångar ska hanteras.
     
    Boutredaren säger att eftersom A:s barn och B:s barn nu är dödsbodelägare i huset, måste tillgångarna hanteras separat. Huset betraktas som en egen tillgång (trots att det är uppräknat bland alla andra tillgångar i bouppteckningen), och därför menar boutredaren att bolånet (som står uppräknat bland dödsboets skulder i bouppteckningen) ska betalas enbart med pengarna från försäljningen av fastigheten. Det innebär enligt boutredaren, att bolånet inte ska täckas av dödsboets andra tillgångar, såsom bankmedel, utan i stället följa med huset och lösas först vid försäljningen. Därefter får B:s barn ut de likvida medel som finns kvar i dödsboet.
     
    Men om dödsboets likvida medel i stället hade använts redan nu för att betala av en del av bolånet, skulle det minska det belopp som behöver lösas vid försäljningen av huset. 
     
    Huvudregeln är att alla skulder i ett dödsbo ska betalas med dödsboets tillgångar innan arv fördelas. Eftersom B tog över bolånet efter A:s död, var det hennes personliga skuld vid hennes bortgång. Därför borde bolånet, precis som andra skulder i dödsboet, betalas med dödsboets befintliga likvida medel.

    Boutredaren menar att B blev "tvungen" att ta över bolånet på fastigheten när A gick bort och B ärvde fastigheten. Men det ändrar ju inte det faktum att lånet stod på B när hon avled. Den står som en skuld i bouppteckningen efter B, likaså står fastigheten som en tillgång.
  • Anonym (Bodil)

    Vid As bortgång ärvde B huset och tillhörande bolån med fri förfoganderätt (värdet på huset minus bolånet, som B då fick ta över för att inte vara tvungen att sälja).
    Vid Bs bortgång går huset och tillhörande bolån till As barn på samma sätt.
    Nu ska bolånet avräknas från värdet på huset (vid försäljning), och As barn får nettobeloppet.

    Det B ärvde från A blir efterarv och ska hållas skilt från resten av Bs dödsbo. Alltså ska huset och bolånen inte blandas ihop med resten av Bs dödsbo. Boutredaren har rätt. 

  • Anonym ((Y))

    Den fråga du ställer går inte att svara på utan att ha sett testamente, tidigare bouppteckning och ev andra relevanta dokument. Som utgångspunkt finns nu endast ett dödsbo efter B som innehåller vissa tillgångar och skulder, däribland fastigheten. Normalt sett har A:s arvingar rätt till en kvotdel av boets tillgångar. I ett sådant fall spelar det ingen roll om lånen på fastigheten blir lösta eller inte - boet blir varken rikare eller fattigare genom att göra så och kvotdelen (andelen) påverkas inte. Om det däremot är fråga om ett successivt legat där t ex bara fastigheten är utpekad som egendom B ärvde med fri förfoganderätt, håller jag spontant med om att fastigheten med tillhörande lån ska skiljas åt från övriga tillgångar.

    I testamentet efter A står det alltså antingen något i stil med att förutom den ena fastigheten som ska tillfalla A:s barn, ska B ärva "resterande kvarlåtenskap med fri förfoganderätt" - då skulle jag utgå från att vi behöver beräkna en kvotdel för efterarvet. Det spelar då ingen roll om lånen blir lösta eller inte.

    Står där i stället att "fastigheten Kommun 1:23 ska B ärva med fri förfoganderätt. Efter B:s frånfälle ska fastigheten tillfalla A:s arvingar enligt lag", då håller jag alltså med om att den idag ska/bör hållas åtskild från övriga tillgångar.

Svar på tråden Bolån i dödsbo