• Anonym (filuren)

    Varför ska såna som jag finnas?

    Jag är en sån där lite udda filur tror jag. Jag har aldrig haft en flickvän då jag varken har utseendet och är lite annorlunda. Jag har inga problem med att socialisera med människor men har svårt för att skapa nära band.

    Ena gången har folk sagt att jag är jättetrevlig och sådana saker som att jag är deras favoritkollega på jobbet. Ibland har jag fått höra att jag "var lite speciell" den här gången.

    Varför ska någon som jag leva egentligen? Jag har ett bra jobb och lever bra, men utan sociala sammanhang känns livet väldigt ensamt och meningslöst.

  • Svar på tråden Varför ska såna som jag finnas?
  • Anonym (försök igen)

    Som jag skrivit i dina andra trådar tycker jag att du ska försöka gå till psykolog/terapeut igen, för du behöver verkligen hjälp med att komma ur ditt negativa tänkande.

  • Anonym (filuren)
    fultextad användarhandbok skrev 2025-05-19 17:55:41 följande:

    Människor behöver varandra, det är helt klart. Kan du inte socialisera naturligt av sig självt, så kan man tänka sig att det i sin tur kan orsaka just sociala svårigheter. Det du eftersträvar skulle alltså kunna orsaka svårigheter. Det kanske du kan ta dig förbi. Observera och analysera hur andra är, agerar, reagerar och gör och applicera på dig själv, fast i din stil. Vill du vara på den säkra sidan kan du vara den som är en aktiv lyssnare och intressera dig för den eller de du talar med. Små steg i taget och då du känner dig trygg kan du ta nästa. Du har viljan, önskan och längtan. Utgå från det som drivkraft. Du varken kan eller ska ge upp din existens på grund av det.


    Tack för den texten. Jag försöker analysera andra ibland, för ärligt talat känner jag att jag skådespelar i sociala situationer.
    Anonym (Syster) skrev 2025-05-20 01:58:22 följande:

    Även om du är en udda fågel kan man hitta sitt sammanhang. Men man måste våga ut! 
    Skaffa tänder, gå på massa olika dejter! Inte för att hitta någon utan för att bara ha kul! 
    Skaffa en hobby som gör att du träffar andra, om det nu är någon träningsform, gå en kurs eller börja i en bok cirkel. Finns massor med sammanhang där ute, men man måste söka sig till dom! 
    Hittar man in så lär man känna människor!


    Jag får ju inga dejter, hur ska jag kunna gå på dejt då?
    Anonym (J) skrev 2025-05-20 19:34:59 följande:

    Jag tycker du låter som en fin och modig person som vågar visa dig sårbar och försöker se dig själv med andra människors ögon - vilket är en superfin egenskap men ibland kanske du gissar fel hur andra ser dig och dömer dig själv alldeles för hårt? Bara baserat på hur du skriver här så tror jag att du kommer hitta någon som vill vara vara dig nära och älska dig. Jag tror att det finns någon/några för alla men du verkar vara en älskvärd person! Och det finns många som söker en udda fågel. Skulle du själv vilja hitta en normalis eller en uddis/mer genuin person?

    Jag tycker du ska ge dig ut på dejtingapparna och testa det. Det finns inget att förlora. Att dejta kan vara en superjobbig och sårbar upplevelse men man behöver gå igenom sådana upplevelser och känslor för att också få de fina och goa erfarenheterna. Ge inte upp om du inte gillar en app, gå vidare och testa en annan. Hitta någon professionell/semi-professionell att prata mer under tiden, för att ventilera och/eller få strategier att jobba med ditt självförtroende.


    Det kan vara så att jag dömer mig själv för hårt, men jag har samtidigt får så dåligt självförtroende efter allt somt hänt i mitt liv (och inte händer). Svårt att säga vad jag skulle vilja träffa för person, men en uddis kan säkert gå om man är udda på samma sätt.

    Jag har försökt varenda dejtingapp som finns, det leder inte till något. Det är därför jag känner mig körd.
  • UngGubbeinorr
    Anonym (filuren) skrev 2025-05-21 09:36:31 följande:
    Det kan vara så att jag dömer mig själv för hårt, men jag har samtidigt får så dåligt självförtroende efter allt somt hänt i mitt liv (och inte händer). Svårt att säga vad jag skulle vilja träffa för person, men en uddis kan säkert gå om man är udda på samma sätt.

    Jag har försökt varenda dejtingapp som finns, det leder inte till något. Det är därför jag känner mig körd.
    Dejtingappar har lätt den effekten, att man dömer sig för hårt, alternativt anklagar män/kvinnor för att vara "välj ditt gift". 

    Kan ge lite dejtingråd som faktiskt är fullkomligt giltiga för både män och kvinnor. 

    Var inte "needy", det skrämmer bort den tilltänkte. Läste nyligt rubriken: "From Fear to Intimacy. A Shrink?s Take on Dating. Pro tip: It's supposed to be fun!" Det sammanfattar väldigt mycket. Rädslan kan dock se väldigt olika ut, särskilt mellan kvinnor och män. 

    Kvinnan är grindvakt till sex, allt annat vore våldtäckt tom i vår lagstiftning, medan män är grindvakt till förhållande i minst lika hög grad som kvinnor. 

    Ingen vill ha en partner som valt denne som bättre än ingenting. Ingen vill ha en "toffel", en dörrmatta, särskilt inte kvinnor. 

    Denna rädsla.. Tänk dig att du kommer hem till någons hus för att köpa något denne haft på annons. Du ser hur personen bor. Ni gör affär och inget mer än det. Tänk nu att personen säljer sitt hus och du är där som spekulant, kanske största investeringen i ditt liv som förändrar hela din framtid. Du kommer att se huset med helt andra ögon, letar fel, tar in experter osv.. Med de glasögonen på i ett dejting-sammanhang kan inget romantiskt spira, någon gnista kan inte ta fyr, det är kört på förhand. 

    Hellre då; vad skoj att ses, låt oss ha kul "It's supposed to be fun!" 

    När du fått nån sorts kontakt, sy ihop en dejt enligt "Create a situation for sex to happen". Missförstå nu inte detta, syftet är inte sex. Men om båda är okej med vad som planeras, så är det ett kvitto på ett förtroende, en öppenhet inför varandra. Finns få saker som människor växer så mycket av som just förtroende. Ytterst sällan som ens grovt kriminella sviker ett förtroende. Misstro däremot, är sådant som förhållanden spricker av, oavsett om det handlar om kärlek, vänskap eller affärsrelationer. 

    Sell benefits, not features. Gäller all sorts försäljning, även när man säljer sig själv. 

    Både män och kvinnor testar varann, oftast omedvetet. Finns få saker som är så avtändande som att ha ömma tår, vara lättretad. För en man är det en "bitch" och för en kvinna är det en potentialt farlig man. Var Alfred i Emil, inte Bulten i Bo. 

    Tänk på en flock apor. Den gamle silverryggen vill mest lata sig i solen, jamsa lite med ungarna, klia och bli kliad, kanske sätta på någon villig hona (som står i kö). Men se på de unga hannarna långt ned i flocken, det är de som är farliga, spänner sina muskler, attackerar allt som ens närmar sig flocken. De saknar helt storkukslugn.. och är allt utom attraktiva.
  • Anonym (filuren)
    UngGubbeinorr skrev 2025-05-21 18:11:33 följande:
    Var inte "needy", det skrämmer bort den tilltänkte. Läste nyligt rubriken: "From Fear to Intimacy. A Shrink?s Take on Dating. Pro tip: It's supposed to be fun!" Det sammanfattar väldigt mycket. Rädslan kan dock se väldigt olika ut, särskilt mellan kvinnor och män. 

    Kvinnan är grindvakt till sex, allt annat vore våldtäckt tom i vår lagstiftning, medan män är grindvakt till förhållande i minst lika hög grad som kvinnor. 

    Ingen vill ha en partner som valt denne som bättre än ingenting. Ingen vill ha en "toffel", en dörrmatta, särskilt inte kvinnor. 

    När du fått nån sorts kontakt, sy ihop en dejt enligt "Create a situation for sex to happen". Missförstå nu inte detta, syftet är inte sex. Men om båda är okej med vad som planeras, så är det ett kvitto på ett förtroende, en öppenhet inför varandra. Finns få saker som människor växer så mycket av som just förtroende. Ytterst sällan som ens grovt kriminella sviker ett förtroende. Misstro däremot, är sådant som förhållanden spricker av, oavsett om det handlar om kärlek, vänskap eller affärsrelationer.
    Ja jag har märkt att man inte ska vara för "needy. Det finns ju faktiskt däremot kvinnor som är tillsammans med tofflar, men ja jag förstår att de flesta inte vill det.

    Mitt problem är fortfarande att jag inte får någon dejt.
  • Anonym (H)
    fultextad användarhandbok skrev 2025-05-19 17:55:41 följande:

    Människor behöver varandra, det är helt klart. Kan du inte socialisera naturligt av sig självt, så kan man tänka sig att det i sin tur kan orsaka just sociala svårigheter. Det du eftersträvar skulle alltså kunna orsaka svårigheter. Det kanske du kan ta dig förbi. Observera och analysera hur andra är, agerar, reagerar och gör och applicera på dig själv, fast i din stil. Vill du vara på den säkra sidan kan du vara den som är en aktiv lyssnare och intressera dig för den eller de du talar med. Små steg i taget och då du känner dig trygg kan du ta nästa. Du har viljan, önskan och längtan. Utgå från det som drivkraft. Du varken kan eller ska ge upp din existens på grund av det.


    Kloka ord.
  • Anonym (Syster)

    Såg att du inte tyckte att apparna funkade. Skit i dom då! Då ska du ta dig ut och som jag skrev tidigare hitta ett sammanhang. Lär man känna människor genom en hobby en annan typ av verksamhet så kommer man nära folk. Det ena kan leda till det andra! 

    Ett tips är också att vistas ute på lite krogar. Hitta något avslappnat ställe, sitt i baren, ta något att dricka, snacka lite med bartendern. Blir man återkommande så börjar folk känna igen en och helt plötsligt börjar man prata. 

    Jobbar själv inom restaurang och vet otroligt många människor som lär känna nytt folk just på det viset. 
    Ut i vimlet! Man behöver inte dricka alkohol om man inte vill det. Men blir man återkommande på något ställe så leder det till samtal. 

  • Anonym (försök igen)
    Anonym (Syster) skrev 2025-05-23 03:16:44 följande:

    Såg att du inte tyckte att apparna funkade. Skit i dom då! Då ska du ta dig ut och som jag skrev tidigare hitta ett sammanhang. Lär man känna människor genom en hobby en annan typ av verksamhet så kommer man nära folk. Det ena kan leda till det andra! 

    Ett tips är också att vistas ute på lite krogar. Hitta något avslappnat ställe, sitt i baren, ta något att dricka, snacka lite med bartendern. Blir man återkommande så börjar folk känna igen en och helt plötsligt börjar man prata. 

    Jobbar själv inom restaurang och vet otroligt många människor som lär känna nytt folk just på det viset. 
    Ut i vimlet! Man behöver inte dricka alkohol om man inte vill det. Men blir man återkommande på något ställe så leder det till samtal. 


    Jag tror bara att det fungerar att lära känna människor genom att prata med främlingar på krogen om man är en sån som är väldigt utåtriktad och har lätt att få kontakt med folk. Om man inte är sån är det nog bättre att ha ett intresse där man regelbundet träffar människor med samma intresse, eftersom det där finns gemensamma beröringspunkter som man kan prata om med personer som man träffar vid återkommande tillfällen.
  • Anonym (ConRom)
    Anonym (Syster) skrev 2025-05-23 03:16:44 följande:

    Såg att du inte tyckte att apparna funkade. Skit i dom då! Då ska du ta dig ut och som jag skrev tidigare hitta ett sammanhang. Lär man känna människor genom en hobby en annan typ av verksamhet så kommer man nära folk. Det ena kan leda till det andra! 

    Ett tips är också att vistas ute på lite krogar. Hitta något avslappnat ställe, sitt i baren, ta något att dricka, snacka lite med bartendern. Blir man återkommande så börjar folk känna igen en och helt plötsligt börjar man prata. 

    Jobbar själv inom restaurang och vet otroligt många människor som lär känna nytt folk just på det viset. 
    Ut i vimlet! Man behöver inte dricka alkohol om man inte vill det. Men blir man återkommande på något ställe så leder det till samtal. 


    Det är ett jättefint svar, men jag tror att folk som är "lite speciella" som TS själv skriver, har väldigt svårt för att "prata lite med bartendern".
  • Anonym (Historiskt hade du haft ett syfte)

    Historiskt hade en person med din mentalitet problem med att vara social och utanförskap haft ett syfte, men med både teknologisk utveckling och annat sätt att föra krig på så finns inte det kvar. 

    Låter krasst men under vikingatiden hade du tränats till bärsärk och under medeltid och renässans hade du tränats med tvåhandssvärd eller bardiche och agerat "shocksoldat" och haft som syfte att anfalla pik och spjutformationer i förberedelse för att kunna använda kavalleri. Väldigt viktiga specialiserade syften, du hade vart essentiell. 

    Outsiders med sociala problem var väldigt viktiga. Inte som "vanlig soldat" där man måste kunna fungera i grupp utan vid sidan av/som stöd till i krigsroller där det är en fördel att inte fungera socialt.

  • Anonym (Syster)
    Anonym (ConRom) skrev 2025-05-23 11:37:56 följande:
    Det är ett jättefint svar, men jag tror att folk som är "lite speciella" som TS själv skriver, har väldigt svårt för att "prata lite med bartendern".
    Absolut! 

    Men samtidigt är man inte nöjd med sin tillvaro och känner att man verkligen behöver en förändring så måste man utmana sig själv för att uppnå en förändring. 

    Första gången kanske man inte gör det, men om man blir bekväm med stället så vågar man nog till slut. 
  • Anonym (Nej)
    Anonym (filuren) skrev 2025-05-18 19:04:18 följande:
    Varför ska såna som jag finnas?

    Jag är en sån där lite udda filur tror jag. Jag har aldrig haft en flickvän då jag varken har utseendet och är lite annorlunda. Jag har inga problem med att socialisera med människor men har svårt för att skapa nära band.

    Ena gången har folk sagt att jag är jättetrevlig och sådana saker som att jag är deras favoritkollega på jobbet. Ibland har jag fått höra att jag "var lite speciell" den här gången.

    Varför ska någon som jag leva egentligen? Jag har ett bra jobb och lever bra, men utan sociala sammanhang känns livet väldigt ensamt och meningslöst.


    Jag tänker att du sorterar dig själv som "udda" för hårt.

    Jag är "tanten" på jobbet. Den som folk troligen tror stickar och planterar blommor. Istället älskar jag fantasy och scifi och är en gamer. Jag känner mig udda i alla sammanhang för jag är introvert ( framstår som socal när behövs men det går åt en jävla massa batterier för det ) och all social interaktion kräver massor. Ibland går det bra och ibland känns varje mening fejkad och tillgjord. 

    Nu jobbar jag på ett ställe där jag gissar att de flesta faktiskt är introverta och socialt inkompetenta, men jag tror alla känner så. Vissa är bara bättre än andra på att dölja det.
Svar på tråden Varför ska såna som jag finnas?